Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3
|
|
- Bernt Emil Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning Basutbildning dag 3
2 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter
3 Behandlingens betydelse Relation behandlare - klient 30-35% Klientens individuella egenskaper och livsomständigheter 40% Placebo 15% Behandlingsmetod 10-15%
4 Vad är behandling? (def nationella riktlinjerna) Är systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från sitt missbruk eller beroende
5 Kriterier för behandling Evidenskriteriet (avser systematiska och teoretiska metoder som har stöd i forskning) Intentionskriteriet (avsikten att hjälpa enskilda individer att komma ifrån sitt missbruk/beroende och inte återvända till det) Kompetenskriteriet (utövare av behandlingen ska ha lämplig kompetens) Kriteriet om terapeutisk kontext (praktik som utövas inom en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter)
6 Psykologisk och psykosocial behandling alkohol Bör Kan FoU MET 1 KBT 2 Återfallsprevention (ÅP) 2 Community reinforcement approach (CRA) 2 12-steg 2 Social behaviour network therapy (SBNT) 2 Psykodynamisk eller interaktionell terapi 4 Webbaserad behandling X
7 Psykologisk och psykosocial behandling narkotika Cannabis Centralstimuler Opiater (i kombination med LARO) Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention Community Reinforcement Approach (CRA) Bör Kan Bör Kan Bör Kan stegsbehandling 3 MATRIX-programmet 3 Psykodynamisk terapi 5 Förstärkningsmetod (contingency management) som tillägg 5
8 Tre typer av nätverksinsatser 1. Insatser som involverar anhöriga i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen 2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera behandlingsovilliga personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende 3. Insatser inriktade på stöd till vuxna anhöriga med fokus på hur de själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation
9 Nätverks- och parterapi Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda parterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika erbjuda nätverksterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
10 Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga och närstående Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-anoninspirerade stödprogram erbjuda psykosocialt stöd i form av coping skills training Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda Community reinforcement approach and family traning (CRAFT) som ett stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling
11 Ungdomar innehåll i riktlinjerna Riktlinjerna inkluderar användning, missbruk och beroende av olika substanser bland ungdomar år. Inga rekommendationer om läkemedelsbehandling, eftersom läkemedlen sällan prövats på ungdomar och effekter för ungdomar därmed inte är studerat. Både bedömning och behandling av psykiatriska tillstånd behöver genomföras vid sidan av de insatser som rekommenderas i riktlinjerna.
12 Psykologisk och psykosocial behandling ungdomar Ungdomar med alkohol eller narkotikaproblem Bör Kan Kort intervention eller MET 3 MET/KBT 3 Adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) 3 Funktionell familje terapi (FFT) 3 Multidimensional family therapy (MDFT) 3 Brief strategic family treatment (BSFT) 4 Multisystemisk terapi (MST) 4
13 Vad är stödinsatser? Stödjande insatser både för den enskildes sociala situation (arbete, bostad m.m.) och livssituation i övrigt (relationer, självkänsla m.m.)
14 Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbete/sysselsättning är positivt korrelerat till framgång i rehabilitering Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till återfall i missbruk och kriminalitet Arbete ger ett egenvärde och kan i sig fungera som en central rehabiliteringsinsats Vid självskattning är arbetslöshet och försörjning centrala problemområden
15 IPS-modellen (Individual Placement and Support) Val av arbete utgår från klientens önskemål Jobb direkt, utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga ( place then train ) Stöd av coacher på arbetsplatsen
16 Arbetsförberedande tränings-modeller (vocational training) Förmedling av kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för anställning inom ett visst yrke eller bransch Utöver specifik yrkesträning kan ett vitt spektra av insatser ingå Modellen föreskriver stegvis introduktion till arbetsmarknaden ( train then place )
17 Rekommendationer arbetslivsinriktad rehabilitering Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av individanpassat stöd till arbete Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av arbetsförberedande träningsmodeller
18 Boendeinsatser Boendetrappa Vårdkedja Bostad först (housing first)
19 Rekommendationer modeller för boendeinsatser Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa Hälso-och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika som är hemlösa
20 Rekommendationer om stöd i boendet Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika, som har behov av stöd i boendet
21 Individuell case management i form av strengths model samordning av behandlings- och stödinsatser utnyttjar resurser i samhället genom att samordna insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer fokuserar på individens förmågor och möjligheter uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras, arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö krisberedskap under dagtid antalet klienter per case manager är inte fler än 20
22 Case management i form av integrerade eller samverkande team samordning av vård- och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team både behandling av missbruket/beroendet och den psykiska sjukdomen och stödåtgärder finns tillgängliga intensitetsgraden i stödet och samordningen kan variera mer intensiva former (exempelvis ACT-modellen) har visat goda resultat framför allt för personer med särskilt svår problematik och omfattande konsumtion av sluten vård
23 Rekommendationer om samordning (case management) Hälso-och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom
24 Forskning om självläkning Eller Icke behandlingsrelaterade lösningar på missbruks- eller beroendeproblem
25 Ett par utgångspunkter: - Det mesta av vad vi vet om hur det går till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från studier av behandling - Många människor med sådana problem kommer aldrig i kontakt med behandling men finner en lösning ändå
26 Hur vanlig är självläkning?
27 Svenskarnas syn på självläkning (2006) Tobaksberoende: 2/3 ansåg att sannolikheten var stor eller mycket stor Alkoholberoende eller cannabisproblem: 50% att sannolikheten var liten eller mycket liten Amfetamin- eller Heroinmissbruk: mer eller mindre obefintlig
28 Hur vanlig är självläkning (exemplet alkohol)? Andel av alla som förbättrat sina dryckesvanor, som gjort det utan behandling; N = 339/2862 Drickande då: Drickande nu: Riskkonsumtion Problemkonsumtion Beroende (ICD-10) Normal 94 % 90 % 83 % Måttlig 85 % 72 % 44 % Helnykter 55 % 48 % 28 % (Blomqvist m.fl., 2007)
29 Vad påverkar sannolikheten för självläkning? Logistisk regression. Sannolikheten för att ha tagit sig ur alkoholberoende utan behandling (jämförd med sannolikheten att ha löst problemen med sådan hjälp) ökar med: - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion på risknivå Konsumtionsdata frekvens, mängd, (ej signifikanta) (Blomqvist m.fl., 2007)
30 Två amerikanska studier: NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling NESARC-studien (Grant m.fl., 2003); befolkningsurval, ca personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling
31 Självläkning vid narkotikaproblem (få data) CADS-studien: Befolkningsurval i Kanada (ca pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda olika droger som varit med om behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %
32 Hur går självläkning till?
33 Undersökningsgrupper: Obehandlade: Org. hjälp: TOTALT: Alkohol: 44 (15 kvinnor): Stabil lösning 28 ( 8 kvinnor) Påg. problem 16 ( 7 kvinnor) Narkotika: 39 (20 kvinnor): Stabil lösning 25 (14 kvinnor) Påg. problem 14 ( 6 kvinnor) ALLA 83 (35 kvinnor) 52 (15 kvinnor): 30 ( 9 kvinnor) 22 ( 6 kvinnor) 46 (13 kvinnor): 23 (12 kvinnor) 13 ( 1 kvinna) 88 (28 kvinnor) 96 (30 kvinnor): 58 (17 kvinnor) 38 (13 kvinnor) 75 (33 kvinnor): 48 (26 kvinnor) 27 ( 7 kvinnor) 171 (63 kvinnor) Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se
34 Undersökningsinstrument/data: Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) Negativa och positiva livshändelser över tid Motiv att sluta / söka hjälp (checklista) Vidmakthållande faktorer (checklista) Livsberättelser (drickandets och drogernas roll; vägen ut ; behandlingen)
35 Huvudsakliga skillnader självläkare < > hjälpta av behandling Hjälpt av behandling: Svårare uppväxt ; svagare sociala resurser Omfattande missbruk; många djupt involverade i missbruksvärlden (skk narkotika) Ökande påfrestningar, tömt ut sina resurser, ökande missbruk; sökte hjälp i omöjlig livssituation Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet Självläkare : Större socialt kapital ; hade ofta något med sig Omfattande missbruk; alk. mer av intakta nätverk; många nark. levt dubbelliv Ökande påfrestningar och positiva inicitament motiverade försök att sluta; många trappade ned Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbruket hör till det förflutna
36 Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) LIVSHÄNDELSER (Negativa följder; vardagliga eller dramatiska vändpunkter ; positiva incitament) Funktionellt drickande/drogbruk Drickande/drogbruk central aktivitet Ökande problem (fys., psyk., soc.) Koppling till bruk /kris/ insikt/önskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( stå emot ) Hopp/alternativ/beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se
37 SLUT
38 Alcoholism as a self-limiting disease (Les Drew, 1968) - Antalet identifierade alkoholister i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst strax före 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. Den del av minskningen som inte kunde förklaras av ökad dödlighet eller som effekt av behandling, kallade Drew för spontanläkning (beroende på ökad mognad /ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre ekonomiska resurser etc.) Maturing out.. / The Life Cycle of Addiction (Charles Winick, 1962): - Federala narkotikabyråns register över regelbundna opiatbrukare: 2/3 av de som först rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat); 3/4 av dem som slutat hade gjort det före 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år efter det att de börjat. Slutsats: opiatbruket har en livscykel : man börjar för att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar och majoriteten mognar ut med ökande ålder. - Kritiken: Några klassiska studier: Det måste handla om feldiagnoser ( Riktiga alkoholister kan inte sluta själva). Överskattning av antalet narkomaner som slutat; mognadstesen spekulativ etc Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se
39 Översikter över studier av självläkning : Smart (1975): totalt 9 studier av spontanläkning av alkoholproblem sedan 1942; mkt varierande upplägg och resultat; fokus på att belägga förekomst av spontanläkning (skattad årlig förekomst 1 33 %) Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av spontanläkning av narkotikaproblem (lika varierande upplägg och resultat); något starkare fokus på processer och mekanismer Blomqvist (1996): Ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl prevalens som processer; argument för att studera samspel mellan behandling och omvärldsinflytanden Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se
40 Vägen ut ur missbruket den traditionella bilden: problem behandling bot ( eftervård ) En alternativ bild: Långvarigt förlopp och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser (salutogen process) Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital) Behandling inte nödvändig, men kan bana väg för förändring (initiera, påskynda, befästa) Metoden är inte allt: (god arbetsallians, feed-back, individualisering och samverkan med livet utanför utgör viktiga common factors i fungerande hjälp) Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se
41 Modeller för att organisera boendeinsatser Bostad först (Housing First) Boendetrappa och Vårdkedja (Treatment First) Organisering Icke-linjära Linjära Kravnivå Low-demand housing High-demand housing Grad av permanens Permanenta boendelösningar Temporära boendelösningar Målsättning Stabilitet i boendet Nykterhet och behandling/skötsamhet Normalitet Hög Låg
42 Tillämpning av rekommendationerna - vad bör vi lägga mest resurser på? På de metoder som är högt rangordnade MEN Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning för beslut på gruppnivå OCH Det är viktigt att missbruks- och beroendevården kan erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder DESSUTOM Måste rekommendationerna alltid anpassas till individens särskilda förutsättningar DÄRFÖR Behöver verksamheternas målgrupp kartläggas och följas upp
Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merPsykosociala stödinsatser
Riktlinjekonferens i Göteborg 24 november 2015 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och
Läs merPsykosociala stödinsatser
Nationella Riktlinjer: Vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens 11 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se
Läs merPsykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Läs merPsykosociala stödinsatser. Boendeinsatser
Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso-
Läs merPsykosociala stödinsatser
Riktlinjekonferens i Göteborg 31 augusti 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se Viktigt att uppmärksamma det
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merChefsstöd 2015-06-16
Chefsstöd 2015-06-16 Chefsdag 16 juni 09.00-09.30 Inledning, presentation Kort info om framtiden 09.30-10.15 ASI uppföljning, statistik vad ser vi idag? 10.15-10.45 paus (Annica, Tina) 10.45-11.45 Nya
Läs merPsykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser
Riskbruk, missbruk och beroende Baskurs för region Halland 13 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser Anette Skårner docent i socialt arbete, socionom Göteborgs universitet
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merForskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merNya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt
Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt Stefan Borg Docent och specialist i psykiatri Beroendeläkare 2016-09-27 Maria Ungdom Hemlösa i
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merAtt sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp. Jan Blomqvist, SoRAD
Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp Jan Blomqvist, SoRAD Innehåll: Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk - Teorier om narkotikamissbruk - Den svenska doxan - Det multifaktoriella
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merVad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Innehåll Framtagandet av underlag för riktlinjerna
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merVilken målgrupp pratar vi om?
Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merArbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merInger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.
FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merCase manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och
Läs merTelefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej
Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merSupported employment, en egen väg till arbete
Supported employment, en egen väg till arbete Evidens enligt socialstyrelsen https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och-schizofreniliknande-tillstand/4/schizofreni-ellerschizofreniliknande-tillstand-ingen-eller-svag-arbetsmarknadsanknytning-individanpassat-stod-till-arbete-individual-placement-and-support-ipsmodellen/4.28
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merPsykosociala stödinsatser och nätverksperspektiv. Anette Skårner
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs 18-19 oktober 2017 Varberg Psykosociala stödinsatser och nätverksperspektiv Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se universitetslektor
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merBostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Läs merBeroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:
Beroendegruppen våra tjänster Senast reviderad: 171019 Har du eller nära anhörig, alkohol, narkotika eller drogproblem är ni välkomna att kontakta beroendeenheten för rådgivning. Vi är till för dig som
Läs merIPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet
ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:
Läs merMissbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merVilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
Läs merSOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merHur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?
Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merEkonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011
Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merLägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Läs merTeam Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson
Team Nexus Enhetschef Erik Fredriksson 063-14 30 00 Nexus Eriksbergsvägen 75 Psykosocial missbruks- och beroendebehandling Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Åtta medarbetare, socionomer och
Läs merResultat från GAP-analys schizofreni
2019-08-06 Folkhälsa och social utveckling Jonas Ericsson Resultat från GAP-analys schizofreni Enkät (hämtad från Region Skåne) besvarades av samtliga länets kommuner, psykiatrin och primärvården under
Läs merBedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs mer