Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser

Transkript

1 Riskbruk, missbruk och beroende Baskurs för region Halland 13 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser Anette Skårner docent i socialt arbete, socionom Göteborgs universitet

2 Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och beroende framstår som en långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter (t.ex. kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social situation och socialt nätverk) Det som utlöser förändring är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva drivkrafter och omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv Bestående missbruksfrihet verkar hänga samman med kulturella faktorer och andra faktorer i omgivningen som stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket Anette Skårner

3 Eller annorlunda uttryckt: En (gradvis) omförhandling av den egna identiteten som sker i samspel med de människor man möter. Komplicerad social och psykologisk process som utmärks av ett spänningsförhållande mellan det förflutna, det nuvarande och framtiden

4 Identitetstransformation i praktiken Man avbildar nog gärna det perfekta omkring sig när man är i min situation, och sen tycker man att här passar man inte in. Det är ju därför som man är så jävla livrädd för det andra livet, för att det är så jävla fint. Så man tänker att jag kan ju aldrig ställa upp på detta. Jag kan ju inte vara idealmänniskan sen har det dykt upp man trodde ju att allt var så jävla snyggt. Men dom här människorna man har börjat öppna sej för, dom öppnar ju sej för en själv också. Det är på gott och ont. Man får ju reda på sånt som man inte trodde, att dom kanske inte har det så bra, lite småfula grejer också. Men det är väl så när man lär känna nån och vi människor är väl ynkligare än jag hade trott.

5 Viktigt att uppmärksamma det sociala sammanhanget Eftersom missbruk och beroende av alkohol och narkotika sker i en social kontext så berörs och involveras även de människor som finns i personens närhet Meningsfulla och stödjande relationer till andra människor är centrala element i uppbyggnaden av ett nyktert/drogfritt liv Identifiera vilka personer och vilket socialt stöd i individens omgivning som kan fylla en stödjande funktion i rehabiliteringen och att stärka dessa personers betydelse och de insatser de kan göra. Egen bostad, meningsfull sysselsättning, stabil inkomst är viktiga grundförutsättningar för ett socialt integrerat liv. (struktur, nätverksförnyelse, identitetsmaterial, autonomi ) Anhöriga till personer med missbruk/beroende kan behöva stöd för egen del och hjälp för att hantera relationen till den som missbrukar 5

6 Jag bara la av pang. Jag vaknade en morgon och kände att livet höll på att åka iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag hade börjat må lite dåligt också, panikångest och så på avtändningarna. Nu har jag egen familj och jag har min firma. Nu får jag bestämma över mej själv och ekonomin är en uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har gjort är det som självförtroendet byggs upp mer och mer.

7 Psykosociala stödinsatser Bostad Arbete Samordning (case management) Anhöriga Psykosocial behandling som involverar det sociala nätverket

8 Bostad en grundläggande rättighet (FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, artikel 5) Stabilt boende förutsättning för att kunna delta i behandling och för att sluta missbruka Människor med missbruksproblem ibland svårt att upprätthålla en stabil boendesituation Människor som lever i instabila boendesituationer riskerar att utveckla ett missbruk Liknande riskfaktorer missbruk/hemlöshet mönster där personens problem förstärker varandra negativt

9 Insatser med fokus på boende Personellt boendestöd Bostad först (housing first) Vårdkedja (treatment first) Boendetrappa

10 Insatser med fokus på boende Personellt boendestöd Individanpassat stöd av personal för att stödja personer att hantera vardagslivet relaterat till boendet Syfte att förhindra vräkning och stödja möjlighet till kvarboende Individanpassat praktiskt och socialt stöd (olika insatser med olika intensitet och regelbundenhet) för att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och i samhället

11 Insatser med fokus på boende Bostad först (housing first) Grundtanken är att hemlösa personer först ska få en bostad och sedan erbjudas stöd och vård, vilket inte är en förutsättning för att få bostaden. Fokus på boendestabilitet. Vårdkedja (treatment first/continum of care) Först behandling av bakomliggande problem (missbruk, psykisk ohälsa) sedan utslussning med mål egen bostad. Boendetrappa Kvalificering till egen bostad via olika steg (härbärge, lågtröskelboende, träningslägenhet etc

12 Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör: erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk och beroende av alkohol och narkotika som har behov av stöd i boendet (prio 4) erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk och beroende av alkohol och narkotika och som är hemlösa (prio 4) kan i undantagsfall: erbjuda insatser i form av boendetrappa (prio 8)

13 Sysselsättningsfrämjande insatser inte bara försörjning Arbete/sysselsättning är positivt korrelerat till framgång i rehabilitering Inaktivitet är en av de vanligaste orsakerna till återfall i missbruk och kriminalitet Arbete ger ett egenvärde och kan i sig fungera som en central rehabiliteringsinsats Vi självskattning är arbetslöshet och försörjning centrala problemområden

14 Sysselsättningsfrämjande insatser IPS-modellen Val av arbete utgår från klienttens önskemål Jobb direkt, utan föregående arbetsträning eller bedömning av arbetsförmåga ( place then train ) Stöd av coacher på arbetsplatsen IPS i praktiken försöksprojekt i 32 svenska kommuner ( )

15 Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör: inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med andra myndigheter (AF, FK) erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av IPS-modellen till personer med missbruk och beroende av alkohol och narkotika och svag arbetsmarknadsanknytning (prio 3) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan: erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller (prio 6)

16 Case management Ett samlingsnamn för flera modeller som har till syfte att samordna och tillhandahålla vård- och stödåtgärder och se till att klienten/patienten får tillgång till adekvat vård och stöd Individuell case management i form av strengths model Case management i form av integrerade och samverkande team

17 Strengths model Modellen fokuserar på individens förmågor och möjligheter istället för begränsningar. Samordna insatser och uppmuntra till samverkan mellan olika aktörer Uppsökande arbetssätt, vilket innebär att arbetet bedrivs utanför kontorsmiljö Krisberedskap under dagtid, inte fler än 20 klienter/ patienter

18 Integrerade eller samverkande team Målgrupp personer med missbruk och beroende och samtidig svår psykisk sjukdom Samordning av vård och stödåtgärder i ett multiprofessionellt team där både behandling av missbruket/beroendet och den psykiska sjukdomen samt psykosociala stödinsatser finns tillgängliga Intensiteten i stödet och samordningen kan variera

19 Case management Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör: Erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och i behov av samordning (prio 4) Erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom (prio 3)

20 Tre typer av sociala nätverksinsatser 1. Insatser inriktade på stöd till anhöriga med fokus på hur själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation. Dessa insatser finns dels för vuxna anhöriga/närstående, dels för barn som växer upp med missbruk. Insatser för barn hanteras i ett parallellt arbete, ej i dessa riktlinjer. 2. Insatser som involverar anhöriga i att motivera personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende. 3. Insatser som involverar anhöriga/socialt nätverk i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen. (Psykosocial behandling)

21 Anhörigas strategier (Orford et al 2013) Putting up (anpassningsstrategier) Withdrawing (tillbakadragande) Standing up (motstrategier) 21

22 Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga Al-Anon- och Nar-Anon-inspirerade stödprogram. Färdighetsträning (Coping Skills Training) Icke konfrontativa, copingstrategier, möta andra i samma situation (CST-kan även ges individuellt) 22

23 Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda anhöriga till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika psykosocialt stöd i form av Al-Anon- eller Nar-Anon-inspirerade stödprogram (prio 2) i form av Coping skills training (prio 3) 23

24 STANDING UP OM STÖDGRUPPER FÖR ANHÖRIGA TILL PERSONER MED DROGPROBLEM BJÖRN ANDERSSON ANETTE SKÅRNER INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET

25 Några röster från anhöriga Jag har gjort mycket för honom för jag har tyckt att han behöver hjälp. Alla säger att man inte ska hjälpa, men hur fasen ska man veta när man har rätt och fel? Det är samma som i ett förhållande, när vet man att det är rätt och fel att skiljas? De som vi har trott att man kan berätta för de värjer sig och nästan vänder sig ifrån. De hör inte av sig och om vi träffas så pratar vi inte om det här. Det har hela tiden varit vår inre känsla att det värsta som alla kan tänka sig det är missbruk. Ingen vill ha med det att göra och då blir man som anhörig också där nere och det har varit oerhört tufft tycker vi. 25

26 Vi störtade in i ett svart hål och kände att vi klarar inte av det här själva. Vi trodde att det måste finnas någonstans inom kommunen som har ett ansvar för oss som familj. Men alla säger Nej, han har inte rätt till det och det och det är stängt och åk till psykakuten. Men vi skulle aldrig få med oss honom, han skulle slå ner oss. Det är inte görligt. Vart vi än ringde, han var för gammal för Mini Maria och Nej, ni kan inte få någon hjälp och då får ni göra en anmälan till socialbyrån. Men han ville inte ha hjälp och på den tiden var det så att sa vi någonting som gick emot honom, så hotade han med att då ville han aldrig ha kontakt med oss mer och vi var så måna om att ha kontakt. 26

27 Vi var ju där av samma anledning. Ingen höll masken, man kunde prata fritt redan från första mötet faktiskt. Så det blev mycket tårar, men det blev mycket skratt också, mitt i alltihopa. Det jag fick ut mest av, det var just att min historia var alla andras historia, fast på ett annat sätt, fast ändå väldigt lika. Här finns inga frågetecken hur menar du nu? utan mer jag vet vad du menar Men vi ska inte trösta varandra. Vi ska dra nytta av varandras historier, känna vad vi själva känner

28 Vad deltagandet i gruppen gav sammanfattning Två centrala funktioner: Samlas runt en gemensam och svår situation Reflektion och plattform för nya perspektiv Verksamma terapeutiska faktorer: (Yalom & Leszcz 2005) Universialisering Hopp Altruism Imitation Gruppkohesivitet Interpersonell inlärning

29 Stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling Anhöriga kan spela en viktig roll för att en person med missbruks- eller beroendeproblem ska ta kontakt med vården eller behålla en sådan kontakt Viktigt att beakta frågor kopplade till samtycke, sekretess och tystnadsplikt vid genomförande av insatserna 29

30 CRAFT Community Reinforcement And Family Training Utformats i anslutning till CRA (Community Reinforcement Approach) som en manualbaserad intervention för att hjälpa närstående att förmå en person med missbruksproblem att söka vård Syftar också till förbättrade familjerelationer och förbättrad hälsa hos närstående. Lär ut icke-konfrontativa och KBT-orienterade strategier. Tränar kommunikation, och färdighet att uppmuntra drogfrihet och stärka den närstående att söka vård. Tränar att identifiera och hantera (potentiellt) hotfulla och våldsamma situationer. Öppenvård (12 sessioner, under max 6 månader) i grupp eller individuellt. 30

31 Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda stöd i form av CRAFT till anhöriga som vill motivera en person med missbruk och beroende av alkohol och narkotika till behandling (prio3) 31

32 Insatser som involverar det sociala nätverket i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende Innefattas i området Psykologisk och psykosocial behandling: MATRIX Social Behaviour Network Therapy (SBNT) Nätverksterapi (Network Therapy, NT) Parterapi (Behavioural Couples Therapy, BCT) Utgår från att social interaktion och socialt stöd från nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall och för att personen skall kunna upphöra med sitt missbruk 32

33 MATRIX Öppenvårdsmodell utvecklad i USA designad för personer med beroende av centralstimulerande droger. Kombinerar element från Tolvstegsbehandling, återfallsprevention, familjeprogram, självhjälpsgrupp, regelbundna urinprover. 16 veckor i öppenvård, sammanlagt 52 träffar där de anhörigas involvering successivt minskar. Därefter eftervård. 33

34 Social Behaviour Network Therapy (SBNT) Metoden är utvecklad i Storbritannien Designad för alkoholmissbruk eller beroende Bygger på en integrering av KBT/ÅP, par- och nätverksterapi, de sociala aspekterna av CRA Metoden kan även användas för personer som saknar ett stödjande socialt nätverk i syfte att hjälpa dem att utveckla konstruktiva nätverksrelationer 34

35 Social Behaviour Network Therapy (SBNT) Syftet är dels att stärka klienten och nätverksmedlemmarna efter det att behandlingen är avslutad, dels att minimera och hantera negativt inflytande från nätverksmedlemmar som uppmuntrar till fortsatt alkoholbruk Åtta sessioner under 12 veckor Tre faser: 1) Identifiera nätverket 2) Bygga, engagera, mobilisera nätverket 3) Planera för framtiden 35

36 Nätverksterapi (NT) Utvecklad i USA, för personer med narkotikamissbruk och som tillägg till annan behandling (t ex underhållsbehandling) Personer i klientens sociala nätverk (vänner, familj, arbetskamrater) involveras i behandlingen Syftar till att skapa förutsättningar för det sociala nätverket att fungera stödjande när behandlingen är avslutad Manualbaserad modell som vilar på kognitiva, beteendeterapeutiska principer och som syftar till att använda nätverkets medlemmar som ett terapeutiskt nätverk dvs ej som objekt för behandling Nätverksinsatserna kan variera i omfattning inom ramen för en behandling om 24 veckor (omväxlande individuella och där nätverksmedlemmarna medverkar) 36

37 Parterapi Behavioural Couples Therapy (BCT) Personen med missbruksproblem behandlas tillsammans med sin sammanboende partner Två huvudkomponenter: interventioner med fokus på missbruket relationsfokuserade interventioner som syftar till att främja positiv interaktion och konstruktiv kommunikation mellan parterna Behandlingen kan även ske i grupp Behandlingarnas längd varierar mellan 9 54 sessioner 37

38 Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör: erbjuda Matrix till personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prio 3). erbjuda SBNT till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prio 2) erbjuda parterapi (BCT) och nätverksterapi (NT) som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prio 3 resp. 4) 38

39 Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2016) Viktiga resultat ur ett patient- och brukarperspektiv: Grad av missbruk-beroende Fysisk och psykisk hälsa Boendesituation Ekonomiskstabilitet/försörjning Arbete/sysselsättning Kriminalitet Trygghet och säkerhet Närstående Socialt nätverk Självständighet Stigmatisering Sammanhang 39

40 Till sist Det sociala perspektivet klargör att professionellt stöd och behandling knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar. Samhällets insatser för att få fler människor att lämna missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en större och komplexare social och politisk fråga som bland annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den som försöker upphöra med sitt missbruk. 40 Anette Skårner