Komplexa problem komplexa förändringsstrategier. Anette Skårner
|
|
- Isak Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IKMDOK-konferens 2016 Komplexa problem komplexa förändringsstrategier Några reflexioner kring missbruks- och beroendevårdens utveckling Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se universitetslektor Anette Skårner Anette.Skarner@socwork.gu.se
2 Ett komplext och heterogent problem Missbruk och beroende är multifaktoriella fenomen, dvs. många samverkande faktorer har betydelse vid utvecklingen av missbruk och beroende: Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheterna hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism (s 34). 2 Anette Skårner
3 Effekterna av droger påverkas av: Drug ex. typ, mängd, styrka och vad den kombineras med Set - individens livssituation, personlighet, ålder, kön, sinnesstämning Setting - förväntanseffekter och effekter som kan kopplas till den miljö där drogen intas (Zinberg 1984)
4 Där slutade allt annat. Jag skulle bli pundare. Det gick jag verkligen in för. Jag har hittat min grej, det här var häftigt. Här ska jag stanna. Man mådde ju jävligt bra på själva drogen. Hela huvet sprutade av idéer, det var fantastiskt. Så reagerar jag inte alls idag. Jag fattar inte det. Jag vet inte om det är jag som har förändrats eller om det är drogen eller bägge två. Nu är det mycket hemkört och då var det fabrikstillverkat och sedan är man väl sliten själv//..// Det där häftiga, det finns inte nånting kvar av det. Det blir ett sätt att leva bara. Det blir inte tända på, det låter glittrigt va, tända på. Det blir ett normalliv och nu fattar jag inte varför jag satt i ett hål i Biskopsgården och knarkade när jag har två ungar, hur kan man göra det egentligen? (Skårner 2001)
5 Jag kan inte ta en lättöl i vanliga fall utan att gå igång. Men när jag sitter med människor som är socialt anpassade, då kan jag ta ett par glas vin utan att det spårar ur. Det är konstigt att det ska bero på umgänget. När jag sitter med gamla polare.. Jag försökte ta en halv flaska vin på krogen för ett tag sedan, men det var som att tända eld på ett bensinfat. När jag var med min syster och hennes familj i Spanien och dom spottar inte i glaset, vi drack vin varenda dag i tre veckor. Men det var upp och ner på stranden på morgonen. Inga urspårningar. Jag upplever helt olika saker i ruset. Det är som jag är två olika människor. Det är precis som att när det är ost till vinet så är det en annan sak. (Skårner 2001)
6 Exit som process Natural recovery from opiate addiction (Waldorf 1983) Utvecklingsförändring Drifting out Situationell förändring Pensionering (från drogen men inte från livsstilen) Att bli alkoholist eller mentalsjuk Omvändelse Anette Skårner
7 Uppbrottsprocessen ur missbruk: En (gradvis) omförhandling av den egna identiteten som sker i samspel med de människor man möter. Komplicerad social och psykologisk process som utmärks av ett spänningsförhållande mellan det förflutna, det nuvarande och framtiden Att frigöra sig från rester av den gamla identiteten och samtidigt skapa en ny och göra adekvata val mellan olika sociala världar
8 Identitetstransformation i praktiken Att gå från så många år som narkoman till att bli drogfri innebär att byta identitet. Som att byta ut sin egen hårddisk, helt byta tankemönster, moral, värderingar (Svensson 2005)
9 Recovery capital (Cloud & Granfield 2008) Recovery capital is the sum total of one s resources that can be brought to bear on the initiation and maintenance of substance misuse cessation (s1972) Recovery capital: Social, physical, human and cultural capital a white, middle-class, high-school educated, male addict will have more personal and social resources to draw from when he decides to give up drugs than will a Chicago addict living in a barrio (Biernacki ref i Granfield & Cloud 2001)
10 Den sociala verklighet som omger den som står inför ett uppbrott avspeglar summan av det hittills levda livet och innebär stora skillnader i villkor och förutsättningar (Skårner 2001)
11 Matteuseffekten (Vanwesenbeck 1994) Det ackumulerade resultatet av antingen ett gynnsamt eller ett ogynnsamt samspel mellan individen och omgivningen Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog, men den som icke har, från honom skall tagas också det han har (Matteusevangeliet 13:12) Anette Skårner
12 Becoming an ex the process of role exit Role exit is a social process that occurs over time. Very rarely does it happen as a result of a sudden decision. Rather role exit usually take place over time period, frequently originating before the individual is fully aware of what is happening or where events and decisions are leadning him or her (Fuchs Ebaugh 1988 s 23). Anette Skårner
13 Uppbrottsförloppets faser Första tvivlet Sökande efter alternativ Vändpunkten Utmärkande händelser Strået som bryter kamelens rygg Tidsrelaterade faktorer Ursäkter Uppbyggnaden av ett nytt liv Att presentera sig efter ett uppbrott Att få bekräftelse och stöd från andra Att hantera intima relationer till nya partners Att byta vänskapsrelationer Att förhålla sig till sin gamla miljö Att hantera resterna av den tidigare identiteten 13 Anette Skårner
14 Vägen ut ur missbruk och beroende sammanfattningsvis: Vägen ut ur missbruk och beroende framstår som en ofta långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med individuella omständigheter (t.ex. kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social situation och socialt nätverk) Det som utlöser förändring är en kombination av negativa konsekvenser av missbruket och positiva drivkrafter och omständigheter som ger hopp eller pekar på möjligheten till ett annat liv Bestående missbruksfrihet verkar hänga samman med kulturella faktorer och andra faktorer i omgivningen som stöd från närstående och tillgång till attraktiva alternativ till missbruket Anette Skårner
15 Alkohol och narkotika som samhällsfenomen Missbruk och beroende av alkohol och narkotika kan inte bara ses som ett individuellt problem utan också som ett samhälleligt, socialt problem Vilka företeelser som betraktas som sociala problem kan ses som resultatet av kollektiva definitionsprocesser, dvs. det finns inga objektiva eller neutrala kriterier utan vad som t.ex. räknas som missbruk är avhängigt av rådande samhälleliga och politiska värderingar Den som definieras som missbrukare riskerar att bli utsatt för samhällelig kontroll och repression och misstro eller avståndstagande från andra människor Samhälleliga föreställningar om missbruk och beroende får konsekvenser för hur individen som använder alkohol och narkotika betraktas av människor som de möter och hur de ser på sig själva 15 Anette Skårner
16 Stigma som filter Stigmatiseringsprocesser skapar sociala barriärer mellan människor och accentuerar känslan inom individen av att vara annorlunda än andra den stigmatiserade identiteten förknippad med skam och nedvärdering av det egna jaget (Goffman 1963/2014)
17 Implikationer Ett ensidigt fokus på på problem kan bidra till att den stigmatiserade identiteten bibehålls/förstärks. Försvåra inte för individen att överge det liv som hon inte vill leva genom att behandla henne som en person som hon inte längre vill vara Bistå personen i att skapa nya identiteter, återupprätta vilande eller utvidga sådana som existerat parallellt med missbruket Anette Skårner
18 Komplexa problem kräver komplexa förändringsstrategier 18 Anette Skårner
19 Viktigt att uppmärksamma de sociala sammanhangen Thinking network (t.ex. Copello m.fl. 2002) Processen in i och ut ur missbruk och beroende sker i ett socialt sammanhang, vilket berör och involverar även de människor som finns i personens närhet Meningsfulla och stödjande relationer till andra människor är centrala element i (åter)uppbyggnaden av ett nyktert/drogfritt liv Konstruktivt stöd från det sociala nätverket har också visat sig ha en positiv påverkan på människors benägenhet att söka hjälp för sina missbruks- och beroendeproblem och för utfallet av behandlingen. Sociala relationers inflytande på missbruksproblem och deras lösning är emellertid komplext och innefattar såväl möjliggörande som begränsande aspekter. Anhöriga är inte självklart stödjande för någon som skall upphöra med sitt missbruk 19
20 Försöka skapa goda förutsättningar för att de krafter i klientens sociala nätverk som gynnar hans/hennes strävan att leva ett missbruksfritt liv utvecklas och att de krafter som bidrar till missbruk motverkas och försvagas. Identifiera vilka personer och vilket socialt stöd i individens omgivning som kan fylla en stödjande funktion i rehabiliteringen och att stärka dessa personers betydelse och de insatser de kan göra. Arbeta med klientens kapacitet att söka och tillvarata konstruktivt stöd i sina nätverk, liksom att distansera sig från destruktivt stöd Egen bostad, meningsfull sysselsättning, stabil inkomst är viktiga grundförutsättningar för ett socialt integrerat liv. (struktur, nätverksförnyelse, identitetsmaterial, trygghet, autonomi, självkänsla) Närstående till personer med missbruk/beroende kan behöva stöd för egen del och hjälp för att hantera relationen till den som missbrukar 20 20
21 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: Stöd för styrning och ledning 2015
22 Psykosociala stödinsatser Arbete Bostad Samordning (case management) Socialt nätverk
23 Tre typer av sociala nätverksinsatser 1. Insatser som involverar anhöriga/närstående i vård och rehabilitering av personer med missbruk och beroende för att stödja processen. (Psykosocial behandling) 2. Insatser inriktade på stöd till anhöriga/närstående med fokus på hur själva påverkas i sitt liv av att leva nära någon som missbrukar och hur de kan hantera sin situation. Dessa insatser finns dels för vuxna anhöriga/närstående, dels för barn som växer upp med missbruk. Insatser för barn hanteras i ett parallellt arbete, ej i dessa riktlinjer. 2. Insatser som involverar anhöriga/närstående i att motivera personer till att inleda vård för att hantera sitt missbruk och beroende.
24 Social Behaviour Network Therapy (SBNT) Metoden är utvecklad i Storbritannien Designad för alkoholmissbruk eller beroende Utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för att positivt behandlingsutfall och för att en person skall kunna upphöra med sitt missbruk eller beroende Bygger på en integrering av KBT/ÅP, par- och nätverksterapi, de sociala aspekterna av CRA Metoden kan även användas för personer som saknar ett stödjande socialt nätverk i syfte att hjälpa dem att utveckla konstruktiva nätverksrelationer (!!!) 24
25 Social Behaviour Network Therapy (SBNT) Syftet är dels att stärka klienten och nätverksmedlemmarna efter det att behandlingen är avslutad, dels att minimera och hantera negativt inflytande från nätverksmedlemmar som uppmuntrar till fortsatt alkoholbruk (3 C = Communication, Coping, Creating a social environment that support change) Åtta sessioner under 12 veckor Tre faser: 1)Identifiera nätverket (session 1) 2)Bygga, engagera, mobilisera nätverket (session 2-7) 3)Planera för framtiden (session 8) 25
26 Social Behaviour Network Therapy (SBNT) - evidens Effekter: fler nyktra dagar, minskad alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem samt förbättrad hälsorelaterad livskvalitet (lika effektiv som MET i UKATT-studien) Även i en mindre studie med personer med narkotikaproblem sågs en förändring till det bättre när det gällde nätverkssammansättning, familjefunktion samt minskat missbruk Studierna genomförda i ordinarie verksamhet Referenser: t ex Copello et al. (2002), UKATT (2005), Copello et al. (2006) Orford et al. (2009) 26
27 Standing UP OM STÖDGRUPPER FÖR ANHÖRIGA TILL PERSONER MED DROGPROBLEM Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet 27
28 Ett anhörigperspektiv Har man ett barn som missbrukar så har man inget liv, för hela livet går ut på att överleva Vi har ju två barn, ett som är klassat som icke missbrukande och med en helt normal barndom, vilket gör att vi har en fungerande referens när vi tittar på oss själva. Att det inte är fel på oss. Han är ändå mitt barn, men i vissa fall så känner jag att han är inte mitt barn. Men så är det ju med droger, då blir han en annan person. Ja, det är en svår balansgång Anhörigsituationen tar över och strukturerar hela livssituationen Diskuteras ofta utifrån uttrycket medberoende 28
29 Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Anhörigrelationen Tittar vi bakåt i tiden så är det ju så att vi inte hört ifrån honom om vi inte jagat efter honom. Annat än om han behövt nånting. Det är ju missbrukarens typiska signum. Vi är en resurs som skall utnyttjas och ljugas för och bedras på alla möjliga sätt Sen är man ju hudlös när det gäller sina barn. Det är en stor sorg för mig som jag trycker undan hela tiden, och som jag känner är en tickande bomb och som jag inte riktigt vet vart den tar vägen. Jag spelar upp scenarier att jag hittar honom död och allt det här.
30 Vem i hela världen kan man lita på? Jag har gjort mycket för honom för jag har tyckt att han behöver hjälp. Alla säger att man inte ska hjälpa, men hur fasen ska man veta när man har rätt och fel? Det är samma som i ett förhållande, när vet man att det är rätt och fel att skiljas? De som vi har trott att man kan berätta för de värjer sig och nästan vänder sig ifrån. De hör inte av sig och om vi träffas så pratar vi inte om det här. Det har hela tiden varit vår inre känsla att det värsta som alla kan tänka sig det är missbruk. Ingen vill ha med det att göra och då blir man som anhörig också där nere och det har varit oerhört tufft tycker vi. 30
31 Vi störtade in i ett svart hål och kände att vi klarar inte av det här själva. Vi trodde att det måste finnas någonstans inom kommunen som har ett ansvar för oss som familj. Men alla säger Nej, han har inte rätt till det och det och det är stängt och åk till psykakuten. Men vi skulle aldrig få med oss honom, han skulle slå ner oss. Det är inte görligt. Vart vi än ringde, han var för gammal för Mini Maria och Nej, ni kan inte få någon hjälp och då får ni göra en anmälan till socialbyrån. Men han ville inte ha hjälp och på den tiden var det så att sa vi någonting som gick emot honom, så hotade han med att då ville han aldrig ha kontakt med oss mer och vi var så måna om att ha kontakt. 31
32 Tidigare fick jag ho ra fra n alla ha ll att jag var tvungen att klippa banden och strypa pengarna.. Alla som jag sto tte på, på FMN och a ven på Mini Maria, de var va ldigt kategoriska Du ma ste sta lla krav, du ma ste markera och det upplevde jag va ldigt sva rt att fa de da r ra den. Jag ka nde sja lv att jag fixar inte det. Det blev na n slags varannan-ga ng-reaktion att jag bo rjade gå i konflikt och sa tta upp en massa regler som jag sen inte kunde fo lja, fo r de var inte mina egna. Jag vet egentligen inte hur man hanterar en sa n konflikt na r man a r mitt upp i det, man ryckte nog i allt som fanns. Allt man hade ho rt provade man i en salig ro ra. 32
33 Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Anhörigkompetens Vi har bankat på så många stängda dörrar så man tror knappt att det är sant och stått och åbäkat oss vid så många receptionsdiskar där man säger nej på andra sidan. Tills vi fick kontakt med en på soc som också var mamma och så plötsligt fick vi mer information. Vår stress mynnade ut i en jävla massa agerande istället för apati och nu lyckades vi få in honom under LVM-hot då. Han hade inte gått dit frivilligt och socialsekreteraren hade inte stoppat dit honom om vi inte hade släpat upp henne till honom. skulle slå ner oss. Det är inte görligt. Vart vi än ringde, han var för gammal för Mini Maria och Nej, ni kan inte få någon hjälp och då får ni göra en anmälan till socialbyrån. Men han ville inte ha hjälp och på den tiden var det så att sa vi någonting som gick emot honom, så hotade han med att då ville han aldrig ha kontakt med oss mer och vi var så måna om att ha kontakt. n i ett svart hål och kände att vi klarar inte av det här själva. Vi trodde att det måste finnas någonstans inom kommunen som har ett ansvar för oss som familj. Men alla säger Nej, han har inte rätt till det och det och det är stängt och åk till psykakuten. Men vi skulle aldrig få med oss honom, han skulle slå ner oss. Det är inte görligt. Vart vi än ringde, han var för gammal för Mini Maria och Nej, ni kan inte få någon hjälp och då får ni göra en anmälan till socialbyrån. Men han ville inte ha hjälp och på den tiden var det så att sa vi någonting som gick emot honom, så hotade han med att då ville han aldrig ha kontakt med oss mer och vi var så måna om att ha kontakt. Törttt svart hål och kände att vi klarar inte av det här själva. Vi trodde att det måste finnas någonstans inom kommunen som har ett ansvar för oss som familj. Men alla säger Nej, han har inte rätt till det och det och det är stängt och åk till psykakuten. Men vi skulle aldrig få med oss honom, han skulle slå ner oss. Det är inte görligt. Vart vi än ringde, han var för gammal för Mini Maria och Nej, ni kan inte få någon hjälp och då får ni göra en anmälan till socialbyrån. Men han ville inte ha hjälp och på den tiden var det så att sa vi någonting som gick emot honom, så hotade han med att då ville han aldrig ha kontakt med oss mer och vi var så måna om att ha kontakt.
34 Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Vad deltagandet i gruppen gav I Vi var ju där av samma anledning. Ingen höll masken, man kunde prata fritt redan från första mötet faktiskt. Så det blev mycket tårar, men det blev mycket skratt också, mitt i alltihopa. Det jag fick ut mest av, det var just att min historia var alla andras historia, fast på ett annat sätt, fast ändå väldigt lika. Ha r finns inga fra getecken hur menar du nu? utan mer jag vet vad du menar Men vi ska inte trösta varandra. Vi ska dra nytta av varandras historier, känna vad vi själva känner
35 Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Vad deltagandet i gruppen gav II Mitt fokus det kastades runt lite, det kändes skönt. Jag sitter ju där med mina problem med min son och så är det nån annan som har upplevt nånting och man känner med den och man hör hur de har fått göra. Och då blir man fokuserad i det och samtidigt så lär man sig saker om sitt eget och så känner man hur eländigt det är för dem också. Nånting som var väldigt konstigt för mej det var att alla dom andra var så glada och skrattade. Hur kan de vara så glada? Men det visade sig att de hade arbetat med mycket tidigare och kunde finna en glädje igen, som kanske inte jag har funnit då. Men det kändes skönt för mig att se att människor skarttar för att de har det svårt.
36 Vad deltagandet i gruppen gav sammanfattning Två centrala funktioner: Samlas runt en gemensam och svår situation Reflektion och plattform för nya perspektiv Verksamma terapeutiska faktorer: (Yalom & Leszcz 2005) Universialisering Hopp Altruism Imitation Gruppkohesivitet Interpersonell inlärning 36
37 Björn Andersson Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Våra sammanfattande slutsatser Anhörigsituationen: oro, osäkerhet och skuld/skam. Konse-kvenser för vardagsliv, sociala relationer och självuppfattning. Anhörigas copingstrategier: putting up, withdrawing och standing up. Erfarenheter från grupperna: prata av sig, känna igen sig, möta förståelse, acceptans och känsla av att man har något att ge till andra. Vissa deltagare: reflektion och nya perspektiv. Ledarskapet i grupperna viktigt. Stödinsatser för anhöriga: diversifiering, tillgänglighet, samordning och involvering.
38 Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2016) Viktiga resultat ur ett patient- och brukarperspektiv: Grad av missbruk-beroende Fysisk och psykisk hälsa Boendesituation Ekonomiskstabilitet/försörjning Arbete/sysselsättning Kriminalitet Trygghet och säkerhet Närstående Socialt nätverk Självständighet Stigmatisering Sammanhang 38
39 Några utgångspunkter för missbruksvården: Professionell hjälp faktorer /mekanismer i levnadsvillkor och sociala sammanhang Understödja och samverka med läkande krafter i klientens sociala sammanhang Och så förstås: Upprätta en bärande terapeutisk allians:
40 Några glimtar från personer med klient/anhörigerfarenhet Det här med LVM och vård och körkort och hela rasket är så himla beroende på vem man träffar eller om man har bra kontakt med socialsekreteraren eller om det är en utarbetad eller om det är en som jobbar heltid eller deltid. Allt har så himla mycket med andra att göra och vad man har för relation till dem. Det är så himla relativt allting
41 Genuin människokärlek och genuint intresse. Positiv nyfikenhet. Flexibilitet, det får liksom inte bli rutin eller att vederbörande är fast i normer så har vi gjort dom senaste sju åren. Respekt och till 99,9 procent vara rak. Jag vill veta vem jag har att göra med. Hon ska ha kompetensen att inte riva upp nånting och sedan bara släppa. Inte alltför ung. Livserfarenhet i kombination med teoretiska kunskaper, det är inte att förakta. Men hon skall däremot inte stå vid whiteboarden med för mycket cirklar och pilar och trianglar och spiraler. För jag har hört dom till leda, dom här Proschaska och alla dessa trappor
42 Grundprinciper för att matcha problem och system (eller: anpassa lösningen till problemet istället för tvärtom) Tillgänglighet Flexibilitet Individualisering Kontinuitet
43 Sammanfattande reflexioner: Basen i öppenvård lågintensivt kontinuerligt stöd som snabbt kan mobiliseras vid kriser Behandlingshem behövs ibland (krav på utvärdering) Brett utbud av insatser (heterogen målgrupp) individens informerade val uppföljning i dialog med klienten Underlätta hjälp till självhjälp En dörr in i systemet Möjlighet till medicinfri behandling för den som vill 90% har minst ett återfall, detta måste hanteras i vården Skadereducerande insatser
44 Till sist Det sociala perspektivet klargör att professionellt stöd och behandling knappast kan bli mer än en begränsad del av människors liv även om kontakten periodvis kan vara både intensiv och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken riktning förändringsprocessen tar. Samhällets insatser för att få fler människor att lämna missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en större och komplexare social och politisk fråga som bland annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den som försöker upphöra med sitt missbruk. 44 Anette Skårner
RFMA-konferens 28 november 2017
RFMA-konferens 28 november 2017 Anhörigas och det sociala nätverkets roll när det gäller behandling av personer med drogproblem. Hur påverkas anhöriga i sina liv av att en närstående missbrukar? Anette
Sociala perspektiv på missbruk och beroende
Sociala perspektiv på missbruk och beroende Grundläggande utgångspunkter Människan handlar intentionellt Individens livsstil och identitet formas i samspel med andra Missbruk och beroende sker i och kan
Psykosociala stödinsatser och nätverksperspektiv. Anette Skårner
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs 18-19 oktober 2017 Varberg Psykosociala stödinsatser och nätverksperspektiv Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se universitetslektor
Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser
Riskbruk, missbruk och beroende Baskurs för region Halland 13 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser, anhöriga och nätverksinsatser Anette Skårner docent i socialt arbete, socionom Göteborgs universitet
Psykosociala stödinsatser
Nationella Riktlinjer: Vård och stöd vid missbruk och beroende Konferens 11 oktober 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se
Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M
Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Grundläggande utgångspunkter Människan intentionellt handlande. Individuell livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående
Psykosociala stödinsatser
Riktlinjekonferens i Göteborg 24 november 2015 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Vägen ut ur missbruk och beroende Vägen ut ur missbruk och
Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet
Psykosociala stödinsatser
Riktlinjekonferens i Göteborg 31 augusti 2016 Psykosociala stödinsatser Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se Viktigt att uppmärksamma det
LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ
LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER FRÅN TRESTAD2 SATSNINGEN MOT CANNABIS I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS TRESTAD2: 2012-2014 (2015) Generellt mål: Minska
Sociala relationers betydelse i behandlingen av personer med missbruk och beroende
ALLIANS avgörande för behandlingen? RFMA-konferens 8 maj 2014 Sociala relationers betydelse i behandlingen av personer med missbruk och beroende Anette Skårner socionom, docent i socialt arbete Göteborgs
Sociala perspektiv på missbruk och beroende
Sociala perspektiv på missbruk och beroende Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
IKMDOK-konferens. Droger, relationer och sociala sammanhang
IKMDOK-konferens 5 november 2014 Droger, relationer och sociala sammanhang Anette Skårner socionom, docent Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete Anette.Skarner@socwork.gu.se Det svåra
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Evidensbaserat arbete i praktiken
Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Psykosociala metoder och stöd
Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015
Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Släpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Stöd till anhöriga och närstående
Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
SMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Exempel på dissonans - Avbryta
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna!
Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem Välkomna! 8.00-8.45 Berth Hagel 8.45-9.00 FIKA 9.00-9.25 Kim Grahn 9.25-9.50 Tommy Strömstedt 9.50-10.00 Bensträckare 10.00-11.00
SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing
MI-utbildning Grundutbildning TELEFON 0707 73 40 30 E POST info@smartutildning.se HEMSIDA Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst
Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,
Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv
Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och
Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering
En bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Nässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING
IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra
SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning
Enheten för alkohol-, speloch drogproblem Social resursförvaltning Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Enhetschef Gregory McDermott Behandlingsgrupperna för drogproblem -Centrum/Väster -Hisingen
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Biografiskt arbete i. processen
återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att
SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Elisabeth Olsson Individ- och Familjeomsorgen Mariestads kommun
Elisabeth Olsson Individ- och Familjeomsorgen Mariestads kommun Teorilöshet? Inspiratör Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se Ett komplext och
För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång
Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,
FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar
När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Återhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Behandlingens mekanismer
Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Chris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Ungas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
De förstår alla situationer
De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Vilken målgrupp pratar vi om?
Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE
1 VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE Det socialkurativa arbetet utgör basen för FMNs verksamhet. Du kan beställa tid och komma till föreningen för samtal och rådgivning under dagtid måndag-fredag. Du är
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Behandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Framgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Intuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu