Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Transkript

1 Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och barriärer Miljörelaterat perspektiv, utvecklingsstörning kan ses som ett resultat av både de individuella egenskaperna och samhällets hinder och barriärer

2 Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Beskrivs som en kognitiv funktionsnedsättning som till ca 90% orsakas av hjärnskada Resten ca 10% har en utvecklingsstörning p g a den biologiska normalvariationen Ca 70% av skadorna uppkommer under fosterstadiet, sjukdomar hos modern, missbildningar, kromosomavvikelser, mm 15% skadas i samband med förlossningen 5% skadas under barnaåren

3 Utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar Det finns starka samband 2/3 av alla med grav utvecklingsstörning har en eller flera andra funktionsnedsättningar, vanligast är rörelsehinder, syn- och hörselskador och epilepsi

4 Klassificering Grav utvecklingsstörning ca 42% Måttlig utvecklingsstörning ca 34% Lindrig utvecklingsstörning ca 24% För att bli klassificerad som person med utvecklingsstörning ska intelligenskvoten ligga under 70 (ca 2-3 % av befolkningen har IQ under 70) Svårt att veta antalet personer, endast de som får hjälp via LSS eller annan sociallagstiftning registreras (ca personer)

5 Socialt och kulturellt perspektiv Fokuserar på förhållandet mellan individen och samhället och mellan individen och gruppen - Vad är en normal människa? - Vem bestämmer? - Vad finns det för behov att kategorisera? - Vad betyder privilegiet att kategorisera andra? - Vad gör människor med den kategori man förväntas tillhöra?

6 Socialkonstruktionismen Perspektivet bygger på att den sociala verkligheten är konstruerad Sociala fenomen konstrueras och rekonstrueras av människor, det är så vi skapar verkligheten De sociala konstruktionerna är en kollektiv överenskommelse (diskurs), som gör att vi i samhället förstår vad vi menar när vi t.ex. uttalar oss om utvecklingsstörning

7 Forts. T.ex. man väljer definiera människors beteende och begåvning som annorlunda utifrån en föreställning om vad som är normalt, som det vore ett faktum Hur människor tillskrivs sociala roller och hur de aktivt omdefinierar sina sociala roller (döv person, funktionshindrad eller språklig minoritet?)

8 Identitet I grunden samma mönster som hos alla andra, men påverkas av begåvningen, beroendet, tillkommande funktionsnedsättningar, hinder i strävan efter självständighet mm Svårigheter att uttrycka sig verbalt och motoriskt, omfattande beroende av föräldrar och olika omsorgsgivare, negativa erfarenheter av interaktionen med andra i skolan och i vardagen Enligt Goffman (1972) består identitet av tre aspekter, social identitet, personlig identitet och jagidentitet

9 Självuppfattning och självkänsla Den kognitiva förmågan hos personen med utvecklingsstörning påverkar förmågan att kunna kliva ur sig själv och förhålla sig till sig själv Grav utvecklingsstörda har inte heller förmåga att reflektera över sig själv medan lindrigt utvecklingsstörda har denna förmåga Social relationer, attityder och samspel med andra påverkar kraftigt hur självbilden och självkänslan utvecklas

10 Stigmatisering Sker utifrån en individs eller en grupps synliga eller osynliga egenskaper, som innebär att individen urskiljer sig eller avviker av andra. Denna avvikelse betraktas av omgivningen som misskrediterande Själva stämpeln utvecklingsstörd i sig bär med sig ett stigma och innebär misskreditering av personen Genom stämpling socialiseras personen som utvecklingsstörd och skapar hos omgivningen förväntan att personen ska uppträda som utvecklingsstörd

11 Kulturell tillhörighet Decentralisering, betoning på valfrihet och individualisering har lett till mer uttalat krav på rätten till kontroll över sitt eget liv Integrering med underförstått mål att personer med utvecklingsstörning inte bara fysiskt skulle integreras utan de skulle också uppnå sociala relationer med vanliga människor har varit problematisk

12 Skola och utbildning Rätten till undervisning 1944 lindrigt utvecklingsstörda 1968 särskola för alla personer med utvecklingsstörning 1986 flyttades lagstiftningen från omsorgslagen till skollagen 1994 kommunaliserades särskolan

13 Kommunala särskolan 7-16 år grundsärskola eller träningsskola (frivillig tionde år) år gymnasiesärskola, yrkesutbildning (nationellt program), yrkesträning (individuellt program) och verksamhetsträning Särvux

14 Elevökningen i särskolan Antalet elever i särskolan har fördubblats under perioden Främst handlar det om elever i s.k. gränszonen mellan grundskola och särskola Anledning; ekonomiska nedskärningar och förändrade betygsförutsättningar Vi har fått en särskolegeneration med nya problem för eleverna

15 Arbetsliv och sysselsättning De flesta har aktivitets- eller sjukersättning De flesta har någon form av daglig sysselsättning 1% av kvinnorna och 1,6 % av männen har arbete på öppna arbetsmarknaden Skyddade anställningar och anställningar med lönebidrag förekommer men dock i liten omfattning

16 Familjeliv Föräldrar upplever ofta högre stress p g a ekonomiska svårigheter, barnets omsorgsbehov, tidsbrist, Svårt att göra karriär, särskilt kvinnorna Begränsat socialt liv Delat ägandeskap föräldrar - professionella

17 Boende Egen bostad ( upplevelse att ha mycket inflytande) Bostad med särskild service Gruppbostad (upplevelse att ha lite inflytande) Trapphusmodellen

18