Lära och utvecklas tillsammans!

Transkript

1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

2 Utmaningarna i att upptäcka och integrera Juni 2006 Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Vi har under våren 2006 gjort en kvalitativ undersökning kring studerande med särskilda behov inom svenska för invandrare (sfi). Undersökningen bygger på 11 intervjuer på vardera en timme med verksamhetsansvariga, lärare och sfi-deltagare i fyra olika kommuner i en storstadsregion. Undersökningen beskrivs i sin helhet i en kandidatuppsats i sociologi på Linköpings universitet och kommer att läggas ut på Resursbanken. Texten nedan är en sammanfattning av uppsatsen. Särskilda behov I Sverige bor över 1 miljon människor som är födda utomlands (SCB 2005). I denna grupp uppskattar man att det kan finnas uppemot personer som har någon form av funktionsnedsättning (SIOS). Det kan vara rörelsehinder, synskada, hörselskada, utvecklingsstörning, adhd, autism, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, afasi samt olika sjukdomar och syndrom som orsakar smärta och koncentrationssvårigheter, exempelvis reumatism och posttraumatiskt stressyndrom. Att ha en funktionsnedsättning inverkar på individens språkinlärning och därför har en studerande med funktionsnedsättning inom sfi särskilda behov i undervisningen. Att upptäcka funktionsnedsättningar I vår intervjuundersökning framkommer det av resultaten att det ligger en stor utmaning i att överhuvudtaget få reda på om en sfi-deltagare har en funktionsnedsättning som kan påverka inlärningsmöjligheterna. Det avgörande är därvid den inledande kontakten med en ny sfi-deltagare. I två kommuner i undersökningen har man ingen direkt beredskap för att uppmärksamma de särskilda behoven utan istället upplever man att alla sfi-deltagare har särskilda behov, i större eller mindre utsträckning. Så gott som alla informanter är överens om att de metoder som används idag inte är tillräckliga för att hitta studerande med funktionsnedsättningar och definiera deras behov. Dessa komponenter är en nödvändighet för att hjälpa dessa studerande att utveckla sina svenska språkkunskaper i så hög grad som möjligt. Ett exempel på denna brist är att lärare och ansvariga inte känner till några bedömningsinstrument för att upptäcka dyslexi eller lättare utvecklingsstörning hos personer med annan språklig och kulturell bakgrund. 2

3 Vi anser att det är anmärkningsvärt att sfi som funnits i över 40 år inte har hittat ett system för att kunna identifiera deltagare som har särskilda behov i undervisningen, eller utvecklat tester som kan definiera deras behov. Detta blir inte bara en förlust för individen som inte kan utveckla en fullgod svenska utan en förlust för hela samhället. Några av sfi-lärarna i undersökningen anser att det kan vara svårt att upptäcka en deltagares funktionshinder om föreställningen i elevens ursprungsland är att det är fult att ha ett handikapp. Vi menar dock att olika förhållningssätt till funktionshinder inte främst grundar sig på vilket ursprungsland en individ har utan är mer beroende av personens utbildningsnivå, ekonomiska förhållanden och bakgrund i stad eller på landsbygd. Kan det vara så att verksamhetsansvariga och lärare vill hitta förklaringar till att de har svårt att upptäcka sfi-deltagares funktionshinder? I intervjuerna tycks lärare och ansvariga etnifiera de studerande, d.v.s. hitta anledningar till deras beteende i deras etniska ursprung, istället för att se att de svaga studieframgångarna kan bero på en funktionsnedsättning. Kanske kan lärarnas och de ansvarigas förklaringar ha uppkommit i ett försök att dölja de otillräckliga kunskaper kring funktionsnedsättningar som de flesta informanter anser sig ha. Samarbete De flesta informanterna önskar ett mer utvecklat samarbete med socialtjänsten och arbetsförmedlingen i arbetet med sfi-deltagare med särskilda behov. En del av lärarna anser att det är meningslöst att ta kontakt med dessa myndigheter i frågor kring de studerande då de ändå inte kan få tillräcklig information på grund av den sekretess som myndigheterna arbetar under. I en kommun upplevs dock inte sekretessen som ett problem då kommunen har som vana att låta sfi-deltagarna skriva på ett intyg som möjliggör att sekretessen upphävs. Flera av informanterna menar att studerande med särskilda behov ofta hamnar emellan olika myndigheter. De undersökta kommunerna har ett relativt utbyggt samarbete med andra kommuner angående sfi-deltagare med särskilda behov. Det är vanligt att köpa tjänster av andra kommuner, exempelvis specialiserad undervisning för deltagare med funktionsnedsättningar. Annan typ av samarbete kan bestå i utbyte av kompetens och gemensamma studiedagar. I ett par mindre kommuner upplever man en viss oro inför ett alltför ingående samarbete då skolans egen verksamhet kan bli överflödig. Genom ett samarbete mellan sfi och andra aktörer kan man tänka sig att sfi-deltagare med särskilda behov kan delta i aktiviteter för individer med liknande funktionshinder oavsett bakgrund. På det sättet kan dessa personer få en ökad kunskap kring sitt funktionshinder och hur man hanterar de här frågorna i Sverige. Detta kan i så fall innebära att just sfideltagare med särskilda behov får ökade möjligheter att integreras in i det svenska samhället. Integrationsprocessen I intervjuerna framkommer det att lärarna har svårt att veta vilken roll de har i de studerandes integration i majoritetssamhället och detta blir enligt lärarna extra tydligt i 3

4 mötet med studerande med särskilda behov. Några menar att det enda sätt som sfi integrerar deltagarna på är genom att lära ut det svenska språket medan andra informanter menar att sfi integrerar deltagarna även på andra sätt. Flera informanter menar att studiebesök och praktik är en viktig aktivitet som ger deltagarna en bild av det svenska samhället. När det gäller samhällsorientering inom sfi väljer varje lärare vilka kunskaper om det svenska samhället som förmedlas. Det kan vara svårt för läraren att ta ställning till vilken information som tillför individen något i dennes integrationsprocess och vilken information som snarare fyller en assimilerande funktion. I intervjuerna framgår det att samtliga lärare har valt olika vägar att undervisa om samhället och att vissa lärare valt en mer uppfostrande roll än andra. När en person emigrerat börjar han/hon efter en tid i det nya landet att omförhandla sin etnicitet. Några lärare i undersökningen menar att de studerande ofta skapar en invandraretnicitet efter en tid i Sverige. Detta kan nog ofta vara fallet då de här personerna lätt hamnar i en segregerande miljö. Sfi kan sägas bidra till den här segregationen då sfi-deltagarna sällan i skolmiljön kommer i kontakt med andra svenskar än lärarna. Segregationen kan i högre grad drabba studerande med särskilda behov då de inte alltid utvecklar sin svenska så pass mycket att de har en möjlighet att röra sig fritt i det svenska samhället. Flera av informanterna menar att sfi-deltagare med särskilda behov ofta stannar kvar under en längre tid inom sfi än andra deltagare. De har dessutom oftare svårare att få ett arbete och på detta sätt integrera sig i det svenska samhället. Lärarna upplever olika förväntningar på sin yrkesroll. En sådan förväntning är att de ska ge de studerande en positiv bild av framtiden medan de samtidigt ska vara objektiva och presentera en sann bild av verkligheten. För studerande med särskilda behov ser framtiden inte så ljus ut då det är svårt för dem att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Denna konflikt upplever flera lärare i undersökningen som problematisk. Genus I resultatet framkommer det att verksamhetsansvariga, lärare och studerande upplever att genus, socialt kön, påverkar språkinlärningen och orsaken till detta framhålls främst vara beroende av de traditionella könsroller som de studerande tagit med sig från sitt ursprungsland. Informanterna menar att dessa roller gör att kvinnan ofta får en större frånvaro från studierna då hon är hemma för vård av sjuka barn och gör avbrott i studierna på grund av föräldraledighet. Mannens motivation till att utveckla sina språkkunskaper är enligt informanterna högre om han försöker att få tillbaka sin status genom att försöka få ett arbete. Motivationen är lägre om det visar sig att han har svårt att få ett arbete som han vill ha och om han har svårt att lära sig språket. Om det är så att tankarna kring jämställdheten skiljer sig mellan invandrare och svenskar, är det då meningen att sfi ska försöka påverka sfi-deltagare att omförhandla sina genuskontrakt? Gränsen mellan integration och assimilation blir här enligt vår 4

5 uppfattning svår att dra. Något som vi anser bör diskuteras är sfi:s roll att förmedla kunskaper kring det svenska samhället. Är jämställdheten en del i den kunskapen? Uppsökande verksamhet Under intervjuerna talar en del av lärarna och de verksamhetsansvariga om vikten av att sfi bör arbeta uppsökande. Det innebär att skolan söker upp flyktingar och invandrare som skulle behöva komplettera sina kunskaper i svenska. Här menar informanterna att det skulle kunna finnas många personer som inte har sökt sig till sfi på grund av sin funktionsnedsättning. Vidare menar de att det kan finnas personer som avstår från sfi på grund av tidigare dåliga erfarenheter i samband med sin funktionsnedsättning. Förslag på åtgärder Vid samtalen med informanterna och i bearbetningen av materialet framkom tankar kring vad som skulle kunna förbättras inom sfi för att bättre kunna ta tillvara alla studerandes möjligheter. Erbjud alla sfi-deltagare att genomgå ett syntest och ett hörseltest samt eventuellt också en allmän hälsoundersökning. På detta sätt skulle fler med funktionshinder tidigare kunna få hjälp med hjälpmedel vilket skulle förbättra deras möjligheter till att utveckla sina kunskaper i svenska. Utforma bedömningsinstrument på de studerandes modersmål så att läraren kan avgöra huruvida en person har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi även om personen inte kan svenska. Klargör skillnaden mellan vad som är samhällsorientering och vad som är språkundervisning för både studerande och lärare inom sfi samt hur samhällsundervisningen ska gå till. Utnyttja personer som kan de studerandes modersmål vid samhällsorienteringen. De flesta personerna i undersökningen anser att de har bristfälliga kunskaper i vad det innebär att ha ett funktionshinder. Därför vore det rimligt att informera sfi-lärare och sfistuderande om vad det innebär att ha särskilda behov. På så sätt skulle både lärare och studerande bli mer uppmärksamma på om svaga studieresultat kan bero på en funktionsnedsättning. Förbättra samarbetet mellan olika myndigheter i kommunen kring frågor rörande särskilda behov. Utöka samarbetet mellan kommuner för att gemensamt finna resurser att hjälpa elever med särskilda behov. Informera om möjligheter och begränsningar beträffande myndigheters sekretess. Öka förståelsen för transkulturell kompetens, d.v.s. förmågan att kunna röra sig mellan olika kulturer, och för hur individen på bästa sätt kan ta till vara denna. 5