Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
|
|
- Sten Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug In 2.0, samt hur detta ska genomföras genom stöd av ett intersektionellt perspektiv. De horisontella kriterierna definieras enligt följande: Jämställdhet innebär att alla män och kvinnor har samma möjligheter och rättigheter. Att jobba med ett jämställdhetsperspektiv innebär enligt ESF att detta införlivas i all verksamhet och i allt beslutsfattande. Jämställdhetsstandard är den metod som Svenska ESF-rådet använder för att garantera att jämställdhetsperspektivet finns med i alla steg i såväl myndighetens arbete som i projektens utformning, det vill säga i analys, målformuleringar, genomförande, uppföljning och utvärdering. Tillgänglighet innebär möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ta del av projekten och att vara del av arbetslivet i allmänhet. Icke-diskriminering innebär att inte diskriminera på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, religion/trosuppfattning eller ålder. Ett intersektionellt perspektiv Ett intersektionellt perspektiv utgår från de olika kategorier människor kan tillskrivas. Vanliga exempel på sådana kategorier är kön (ex. man/kvinna/annat alternativ) och funktionalitet (ex. person med/utan funktionsnedsättning). Ett ytterligare exempel är på det vis personer som nyligen invandrat till Sverige ofta benämns som nyanlända. Ett intersektionellt perspektiv baseras på antagandet att kategorierna påverkar personers levnadsvillkor. Detta på grund av de normer och maktordningar som präglar våra samhällen. Generellt sett är det exempelvis vanligt att kvinnor, personer med funktionsnedsättning samt nyanlända i många situationer diskrimineras på olika vis. Detta kan kopplas till olika former och uttryck av strukturell diskriminering i dessa fall sexism, ableism och rasism. Det intersektionella perspektivet syftar till att uppmärksamma detta och motverka den strukturella diskrimineringen. Det intersektionella innebär att analyser och slutsatser inte enbart utgår från en kategori utan ett flertal. Kategorierna adderas dock inte till varandra, utan det relevanta är på vilka sätt kategorierna/normerna samverkar i en viss situation. Det vill säga, villkoren för en kvinna med funktionsnedsättning som nyligen invandrat till Sverige är inte beroende av hennes förutsättningar som (1) kvinna, (2) person med funktionsnedsättning samt (3) nyanländ. Istället är det hennes unika förutsättningar som
2 kvinna med funktionsnedsättning och nyanländ som är intressant. Villkoren varierar också, sett till vilken situation och miljö individen befinner sig i. De förändras även över tid. Syftet med ett intersektionellt perspektiv i Plug In 2.0 är att vara medveten om och hur olika typer av stöd erbjuds olika elever och huruvida detta leder till lika förutsättningar att lyckas i skolan. Därmed ska diskriminerande strukturer förebyggas. Det ska också leda till reflektion kring vilka behov organisationen har svårt att möta, varför det kan vara så och på vilka sätt organisationen måste utvecklas för att möta och anpassa för alla elever. Det intersektionella perspektivet ska i ett längre perspektiv leda till mer jämställda, tillgängliga och icke-diskriminerande organisationer. För att nämna ett konkret exempel från skolans värld är det vanligt att prata om att nyanlända elever med funktionsnedsättning är dubbelt utsatta. Med detta menas att eleverna och deras vårdnadshavare ofta inte kan det svenska språket och heller inte har några förkunskaper om hur det svenska skolsystemet fungerar. För att erbjuda stöd kopplat till funktionsnedsättningen krävs det då att skolpersonal beaktar på vilka sätt de begränsade språkkunskaperna och förståelsen för det svenska skolsystemet påverkar elevens och vårdnadshavarnas förutsättningar att ta del av stödet. Målet är, som sagt, att erbjuda ett individanpassat stöd som trots olika utgångspunkter ger lika förutsättningar att lyckas i skolan. Följande faktorer har visat sig vara särskilt betydelsefulla för elevers möjligheter att lyckas i skolan: Föräldrarnas utbildningsbakgrund Kön Antal år i Sverige Funktionsnedsättning Psykisk/fysisk ohälsa Det är viktigt att beakta att kategorier som tillskrivs en elev inte per automatik påverkar elevens situation. I de fall en faktor inte är relevant ska den heller inte ligga till grund för olikheter i stöd. Olika stödinsatser kan med andra ord både vara ett medel för att motverka diskriminering samt ett uttryck för diskriminering. Om vi återgår till exemplet ovan och antar att kön inte är en faktor som påverkar elevernas förutsättningar att lära i just det fallet bör det rimligtvis inte vara någon skillnad mellan det stöd kvinnor och män erbjuds. Olika typer av stöd ska enbart existera i syfte att ge lika förutsättningar att lyckas i skolan. Sist men inte minst är det också viktigt att påpeka att kategorierna är baserade på generaliseringar utifrån vad forskning om studieavbrott visat vara relevanta faktorer. Det finns alltid undantag. Att utgå från kategorierna och deras eventuella samverkan med varandra och individens miljö (det vill säga det intersektionella perspektivet) är enbart ett stöd för att bättre förstå den enskilde individens förutsättningar i en viss situation.
3 Plug In 2.0 Inom följande aktiviteter ska processerna med arbetet med de horisontella kriterierna beskrivas: Projektbeskrivning på Pluginnovation.se Första steget för varje metodverkstad är att se till vilken målgrupp som verksamheten är i behov av att möta. Detta ska beskrivas i den lokala projektbeskrivningen som publiceras på Pluginnovation.se, i kombination med en metodbeskrivning. Utgångspunkt är naturligtvis Plug In 2.0:s tre målgrupper, samt en beskrivning av vad som ligger till grund för att dessa deltagare är i riskzonen för studieavbrott, exempelvis hög frånvaro, låga meritvärden, svag skolsvenska, m.fl. Nästa steg är att i arbetet med vald målgrupp för verkstaden kunna få en fördjupa förståelsen för hur elevers olika strukturella och individuella bakgrundsstrukturer på olika sätt kan påverka deras förutsättningar att lyckas i skolan genom ex. tillgång till stödinsatser och resurser, samt att reflektera över vilka behov som skolan har svårt att möta och varför. I förlängningen syftar detta till att fungera som ett stöd för personalen i det framtida arbetet med att anpassa arbetssätt och organisatoriska strukturer utifrån elevers skilda behov. Detta arbete ska kunna följas i lägesrapporterna (Se nedan). Det är därför av vikt att det redan man i utformandet av en metodbeskrivning för vald målgrupp har med ett intersektionellt perspektiv av målgruppen kontra vad delprojektets metod kan/planerar att möta. I arbetet med målgruppsanalys och metodbeskrivning, reflektera över följande frågeställningar: Hur har verkstadens metod utformas, och till vilken målgrupp har man planerat att rikta insatserna? o Finns det generella likheter, eller skillnader inom målgruppen. Finns det några skillnader i verkstadens stödinsatser, eller omfattningen av dessa, beroende på ungdomens kön? Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, eller omfattningen av dessa, beroende på ungdomens modersmål? Finns det några skillnader i vilka stödinsatser, (eller omfattningen av dessa) för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds? Om verkstaden riktar sig till målgrupp 1 eller 3: Beskriv hur verkstaden arbetar med skolans styrdokument för Icke-diskriminering, samt hur detta kan inkluderas Plug In 2.0:s arbete på lokal nivå. Lägesrapporter I varje lägesrapport som ska rapporteras till ESF kommer det att finnas ett avsnitt för de horisontella kriterierna. Där ska det från varje nivå beskrivas hur arbetet har fortskridit,
4 vilka specifika insatser som gjorts som kan kopplas till jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering och hur diskussionerna kring dessa frågor förs inom verksamheten. Exempel: Vi har genom Plug In 2.0:s arbete på skolan uppmärksammat att majoriteten av tjejerna från X-land har stor frånvaro trots att de inte är sjuka. I samtal har det framkommit en press hemifrån att ta hand om småsyskon, städa, handla och laga mat, vilket gör att tjejerna upplever att de helt enkelt inte orkar studera. Ett första steg för att stötta dessa elever har varit att bjuda in till ett föräldramöte med fokus på att föra en dialog kring vikten av skolgång, möjligheten till att få jobb efter en utbildning, fysisk och psykisk hälsa samt könsroller och ansvar. Rektor, kurator, och SYV höll i detta möte, tillsammans med tolkar för respektive modersmål. Responsen från föräldrarna var positiv och vi upplever att det blev en konstruktiv dialog i frågorna. Veckorna efter mötet har vi sett en klar förbättring, och kommer att följa upp detta under resten av terminen, både i möten med föräldrar under utvecklingssamtal, men även i diskussionsgrupper i klassen, med stöttning av SYV, kurator och modersmålslärare. I detta arbete använder vi oss av material från machofabriken.se, för att väcka nya tankar hos eleverna. En viktig lärdom för oss inom personalen är att vi är mer uppmärksamma på detta nu, och kan förhoppningsvis uppmärksamma och följa upp liknande problematik i tidigare skede framöver. Lokal slutrapportering I varje delprojekts slutrapportering kommer ett särskilt avsnitt att finnas för de horisontella kriterierna. Där vill vi kunna följa hur ett intersektionellt perspektiv har påverkat ert arbete i projektet. Syftet är att se om vissa metoder är särskilt verksam för en specifik målgrupp. Frågeställningar som ligger till grund för denna utvärdering är: Får tjejer och killar olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får elever/unga med funktionsnedsättning olika typer av insatser jämfört med elever/unga utan funktionsnedsättning? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får elever/unga med annat modersmål än svenska olika typer av insatser jämfört med elever/unga som har svenska som modersmål? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får tjejer och killar med annat modersmål än svenska olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Får tjejer och killar med funktionsnedsättningar olika typer av insatser? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov?
5 Får elever med funktionsnedsättningar och annat modersmål än svenska olika typer av insatser jämfört med elever med funktionsnedsättning som har svenska som modersmål? Får de olika typer av insatser även om de har samma identifierade behov? Finns det några andra olikheter/likheter i insatser ni uppmärksammat och vill förmedla insikter om? Efter att du/ni besvarat frågorna ovan; besvara följande frågor kortfattat: Finns det något ni kommer göra annorlunda i framtiden i verksamheten? Tänker du på ett annat sätt nu i ditt arbete med eleverna/ungdomarna? Kompetensutvecklingsinsatser För att höja kvalitén i de verksamheter som deltar är viktigt att identifiera och undanröja hinder för att alla deltagare oavsett diskrimineringsgrund ska kunna vara delaktiga i projektets insatser. SKL som nationell part planerar därför för kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas till samtliga nivåer inom de horisontella kriterierna, i uppstarten av metodverkstäderna. Första tillfället ges i slutet av september Djupstudier PlugInnovation kommer inom ramen för Plug In 2.0 fortsatt att genomföra fler kvalitativa djupstudier enligt samma modell som använts i föregående Plug In-projekt. Detta för att fortsätta bygga kunskap kring hur och varför olika insatser fungerar, samt för att fördjupa den redan erhållna kunskapen. Inom djupstudierna kommer Pluginnovations personal att följa arbetet med de horisontella kriterierna samt se hur detta arbete kan förstärka de tidigare framgångsfaktorerna holistiskt synsätt, koll och uppföljning, samverkan, flexibilitet och bemötande. Projektmöten Det är av stor vikt att de horisontella kriterierna lyfts under projektmöten på samtliga nivåer. Detta syftar till att sprida erfarenheter av framgångsrika arbetssätt och insatser, samt att belysa frågorna från deltagarnivå upp till det strategiska påverkans- och förändringsnivå bland nationella parter. Det är projektledare på respektive nivå som ansvarar för att dessa frågor belyses, samt dokumenteras i lägesrapporter. Det rekommenderas att vid något/några tillfällen under projekttiden bjuda in externa föreläsare för att ge nya inspel i ämnet, samt för att öka kunskapen bland projektpersonalen.
Strategiskt styrdokument
PLUG IN 2.0 Strategiskt styrdokument PROJEKTVERKTYG Syfte Syftet med det strategiska styrdokumentet är att säkerställa att Plug In 2.0:s alla nivåer arbetar målinriktat, mätbart och på ett sammanhållet
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium
Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda
Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020
Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020 Aktiva åtgärder mot diskriminering Definition Diskriminering är när skolan, som verksamhet, behandlar någon
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019
Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019 Aktiva åtgärder mot diskriminering Definition Diskriminering är när skolan, som verksamhet, behandlar någon
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: www.karlstad.se/yh Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se
GRUNDSÄRSKOLAN PLAN FÖR ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 2018
GRUNDSÄRSKOLAN PLAN FÖR ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 2018 Skolor, förskolor och andra utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva
Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.
Rudbeckianska gymnasiets plan under läsåret 2010/2011 för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inledning Gymnasieskolan skall verka i överensstämmelse
Grundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
Verksamhetsåret 2019-2020 Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Värdegrund 3 Inledning 4 Information och förankring 5 Utvärdering och
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR
Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.
Mycklingskolans Likabehandlingsplan
Mycklingskolans Likabehandlingsplan 2014 2015 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Bilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Läsåret 2015/2016 Dokumentsansvarig och godkänd av; Magnus Maars, rektor. magnus.maars@vetlanda.se Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/2016 Upprättad i augusti 2015
Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och
Lindgårdens förskola
Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande
Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor
Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor 2010-2011 Diskrimineringslag (2008:567) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Förskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från
Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019/20
Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019/20 Förskola: Vitsippans förskola och uteförskolan Arnebo Bakgrund och syfte: Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva
Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad
Likabehandlingsplan för Yrkeshögskolan i Karlstad Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: karlstad.se/yh/ Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se
Utvärdering av Plug In 2.0. Redovisning vid Spridningskonferens i Göteborgsregionen 28 feb 2018
Utvärdering av Plug In 2.0 Redovisning vid Spridningskonferens i Göteborgsregionen 28 feb 2018 Agenda Kortfattat om utvärderingen Plug In 2.0s avtryck hos deltagande ungdomar och organisationer Kritiska
Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019
Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling för Läsåret 2018/2019 Innehåll Vision... 3 Mål... 3 Styrdokument... 3 Begreppsförklaringar... 4 Ansvarsfördelning...
Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION
Jonslunds skola Plan mot kränkande behandling Läsåret 2009/10 VISION Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem är fria från all kränkande behandling. Varje individ känner sig uppmärksammad, respekterad
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2016-03-02 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Vikingaskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2018/2019
Vikingaskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2018/2019 Planen ska enligt Diskrimineringslagen och Skollagen fungera som utgångspunkt för arbetet mot diskriminering och kränkning.. Mål
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11
1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 Försvarshögskolans studentkårs jämställdhets- och likabehandlingspolicy fastställdes av årsstämman 2015-05-11 och omfattar studentkårens alla
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare
Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: www.karlstad.se/yh Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Planen upprättad 2016-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan
1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Rektor (2018-09-01) Gäller för: Withalaskolan Giltig fr.o.m.: 2018-09-01 Dokumentansvarig:
Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts
Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18
1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se
Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning
Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning SRHR på sfi och förlagan, Hur gör man? Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Pedagogiskt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta
Metodhandledning. Webbutbildning
Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskolan Nolängen Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid
Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering
Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nils Fredriksson Utbildning Gymnasiet Vuxenutbildning Läsåret 18/19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Förskolan Tingeling Stadions Förskolor 2017/2018. Aktiva åtgärder. Bakgrund.
Plan mot kränkande behandling och diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Tingeling Stadions Förskolor 2017/2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från
Likabehandlingsplan för Broslättsskolan
Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) INLEDNING Alla skolor måste ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängsgården Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
LUNDS KOMMUN Skolområde Centrum/Torn Lerbäck- och Oskarskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019 Oskarskolan Skola och fritidshem Ansvariga: Cecilia Strid rektor Pernilla Ankell
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN Olympiaskolan Plan för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gäller januari 2018 till september
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågen Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola
Utbildningsförvaltningen 2019-03-25 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 2020 Violens förskola Plan mot diskriminering & kränkande behandling år 2019 2020 Förskola: Violens förskola Bakgrund
SOLSKENETS LIKABEHANDLINGSPLAN. Läsåret 2016/2017
SOLSKENETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2016/2017 1 Till dig som förskolebarn...3 Till förälder...3 Likabehandlingsplan...4 Definitionen på diskriminering enligt diskrimineringslagen...4 Definitionen på
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Regnbågens förskola Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med...
Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Tjädern Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari
Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling
1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017
Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017 Förskolans vision Alla barn ska bemötas med lika värde. Vår förskola ska präglas av respekt för människors
Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald
Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola
Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning
Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)
REMISSYTTRANDE 1 (5) 2017-11-06 1456/17 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) (S2017/03553/FS) Myndigheten för ungdoms-
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen
Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,
Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret
Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och