NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

Transkript

1 NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola Mehrdad.darvishpour@mdh.se Tel /

2

3 VILKA UTMANINGAR UPPLEVER FLYKTNINGS FÖRÄLDRAR I SVERIGE Flyktningskris och Invandring kan för visa vara en resa i tid som skapar identitets kris (Socialpsykologiska aspekter) Kulturkrock vid ankomst till Sverige (etnologiska aspekter) Flyktningsstatus är en förlust av makt, (Sociologiska aspekter) Konstruktion av invandrarfamilj som problematisk familj

4 Förändringar av genus och generations relationer intensifierar maktkonflikter inom familjer. Förändringar av könsroller och relation mellan föräldrar och barn efter migration. Inom många invandrarfamiljer tenderar många män att leva i då tiden, kvinnor i nutiden, och barnen i framtiden Paradoxala förändringar av maskuliniteter och faderskapet efter migrationen

5 SKILDA UPPLEVELSE AV INVANDRING Olika Upplevelse av invandring bland män och kvinnor Kvinnor är mer nöjda av invandringen än männen Upplevelse av diskriminering kan vara hårdare för invandrade männen Att omvandling till andra män Omvänd klassresa efter migration kan förstärka patriarkal maskulinitet

6 kvinnors ökade maktresurser och status efter migrationen och maktförskjutning i könsrelationer kan intabilisera och hota patriarkal familjen och maskulinitet 4 Maktförskjutning i relation mellan föräldrar och barn försvagar patriarkala faderskapet 3 sort av männens bemötande av kris i maskulinitet efter invandring Tre former av familjemönster efter migration: stabila patriarkala, Instabila patriarkala och relativ stabil och relativ jämställda Etnicitet, ungdomar och förändring av maskulinitet

7 INVANDRARE SKILJER SIG OFTARE ÄN SVENSKAR Nya undersökningar (SCB, 2012) tyder på att även idag skiljer sig utrikes födda i genomsnitt oftare än inrikes födda i Sverige. Risken för skilsmässa är högst bland asiatiska och sydamerikanska migranter, medan den är lägst bland västeuropéer. Makt Konflikter inom invandrare familjer är mer intensifierat än inrikes födda familjer

8 FÖRSTA GENERATION INVANDRARE SKILJER SIG OFTARE ÄN ANDRA GENERATION INVANDRARE Resultaten från en undersökning under 2014 som studerar giftermål och skilsmässor under 1983 och 2007 bland utrikes födda som varit ogifta vid ankomsten till Sverige visar att risken för skilsmässa är markant högre för första generationens migranter från Afrikas horn, före detta Sovjet och Iran jämfört med den inhemska befolkningen, medan deras (nu vuxna) barn till stora delar löper samma risk för skilsmässa som den inhemska befolkningen.

9 INVANDRARE FRÅN CHILE OCH IRAN SKILJER SIG MEST Vad gäller sannolikheten för skilsmässa förekommer det stora variationer mellan olika grupper. Många har en lägre sannolikhet medan migranter från Iran, Polen, Etiopien och Chile har en högre sannolikhet att skilja sig.

10 Även tidigare under sökning visar att invandrargrupper skiljer sig mer än svenskar.

11 SOCIOEKONOMISK STATUS PÅVERKAR RISKEN FÖR SKILSMÄSSA. Relativa riskfaktorer för separation hos gifta makar med barn där båda makarna är invandrare kontrollerades: nationalitet, äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före giftermålet, boende, region, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, vistelsetid och ålder.) Källa: invandrarkvinnor bryter mönstret

12 UTRIKESFÖDDA KVINNOR HAR SÄMRE VILLKOR Statistiska data att utrikesfödda kvinnor generellt sett har sämre hälsa, lägre inkomst och sysselsättnings grad jämfört med svenskfödda personer av samma kön, ålder och socioekonomiska bakgrund. Många invandrade kvinnor är trefaldiga förtryckta: som kvinnor, som under klass och som etnisk minoritet Många invandrade Flickor är förfaldiga förtryckta: som kvinnor, som under klass och som etnisk minoritet

13 UNGA UTRIKESFÖDDA DRABBAS HÅRDAST AV ARBETSLÖSHET Statistisk data visar att arbetslösheten bland unga var högst bland utrikesfödda unga män med 37,6 procent och lägst bland unga kvinnor födda i Sverige med 22,8 procent. (Regeringskansliet, 2011, s. 75).

14 SÄMRE HÄLSA BLAND UTRIKESFÖDDA Hälsa gott hälsotillstånd bland inrikes födda män är cirka 85 procent. Enbart 69 procent av utrikesfödda kvinnor uppger att de har gott hälsotillstånd. Psykisk problem bland inrikes födda kvinnor var 6 procent, medan motsvarande siffror bland utomeuropiska födda kvinnor var 22 procent. Under var andel som uppgav dålig eller mycket dålig hälsa bland inrikes födda cirka 4 procent. Motsvarande siffror bland personer födda utanför Europa var cirka 17 procent.

15 SOCIOEKONOMISKA VILLKOREN PÅVERKAR HÄLSAN När man kontrollerade socioekonomiska faktorer (socioekonomiska grupp, boendeform och innehav av kontantmarginal), minskade andelen som uppger dålig eller mycket dåligt hälsa bland utrikesfödda utanför Europa till 10 procent, vilket är två och halv gånger högre än bland inrikes födda. Under 2006 var enbart 5 procent av hela befolkning som hade absolut fattigdom, medan motsvarande siffror bland utrikesfödda kvinnor var 19 procent.

16 ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHET INOM INVANDRADE FAMILJER KVÄVER ATT: Motverka diskriminering och fördomar Motverka klassklyfta, och förbättra familjens socioekonomiska förhållande öka kvinnors maktresurser Öka barns rättigheter och resurser mot föräldrar