Invandrarkvinnor Sida 1

Transkript

1 Invandrarkvinnor Sida 1

2 Invandrarkvinnor Sida 2 Invandrarkvinnor som bryter mönstret ISBN Författaren och Liber AB Redaktör: Annika Möller Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext och rubriker: Times Printed in Sweden by: Grahns Tryckeri AB, Lund 2004 Miljö ISO KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, Baltzarsgatan 4, Malmö tfn , fax Kundtjänst tfn , fax

3 Invandrarkvinnor Sida 3 INNEHÅLL FÖRORD AV GÖRAN AHRNE 5 FÖRORD 7 KAPITEL 1 INLEDNING 10 En statistisk analys av skilsmässor bland invandrare i Sverige 11 Tidigare forskning 17 Syfte 20 Disposition 20 KAPITEL 2 SOCIOLOGISKA TEORIER OM FAMILJ OCH SEPARATION: EN ÖVERSIKT 22 Introduktion 22 Den strukturfunktionalistiska familjesociologin 23 Ett interaktionistiskt perspektiv på familjen 28 Rational choice : en förklaringsmodell till familjebildning och separation 30 Familj och patriarkat 33 KAPITEL 3 FAMILJ OCH SEPARATION UTIFRÅN ETT GENUS- OCH MAKTPERSPEKTIV 36 Maktresursansatsens betydelse för analys av familjen 36 Sammanhållning av familjen kan bottna i kvinnors sämre maktresurser 45 Maktförskjutning i parrelationen ökar sannolikheten för separation i den patriarkala familjen 54 Jämställda relationer: en ny grund för sammanhållning av familjen i Sverige? 57 Mannens nya roll 61 KAPITEL 4 NÅGRA TEORETISKA ANSATSER OM ORSAKER TILL SEPARATION BLAND INVANDRARE 66 Att skiljas i främmande land 66 Sammanhållning av familjen bland invandrare i Sverige utifrån ett maktperspektiv 79 KAPITEL 5 FAMILJEN OCH KVINNORS SITUATION I IRAN 86 Familjen som en holistisk institution i Iran 86 Familjen som en stark patriarkal institution i Iran 88 En historisk överblick över kvinnors situation i Iran fram till den islamiska revolutionen 91 Förändring av kvinnors situation efter den islamiska revolutionen 95

4 Invandrarkvinnor Sida 4 Familjelagstiftning om äktenskap och skilsmässa i Iran 97 Variationer i familjemönstret 103 KAPITEL 6 METOD 107 Val av metod 107 Manliga forskare i kvinnoforskning? 108 Urval och datainsamling 109 KAPITEL 7 SKILSMÄSSOR I IRANSKA FAMILJER I SVERIGE 113 Olika upplevelser av invandringen 113 Förvärvsarbete och utbildning ökar iranska kvinnors maktresurser 117 Familjelagstiftningen minskar iranska kvinnors beroende 119 Nya normer ökar iranska kvinnors maktresurser 120 Öppna konflikter i iranska familjer 122 Val mellan individualismen och omsorg 133 Skenskilsmässa som blir verklig? 134 Upplevelser av skilsmässor i iranska familjer i Sverige 137 KAPITEL 8 SAMMANHÅLLNING AV IRANSKA FAMILJER I SVERIGE 144 Missnöjda kvinnor som stannar kvar i konfliktfyllda relationer 145 Släktens betydelse 147 Importäktenskap 151 Iranska kvinnor som inte utmanar traditionella könsroller 156 Äldre par har större tolerans vid familjekonflikter 158 Betydelsen av makarnas interaktion för deras konflikthantering 159 Utveckling mot en mer jämställd relation 161 Relationen till barnen i iranska familjer 165 KAPITEL 9 SLUTORD 168 Invandringens betydelse för en maktförskjutning och dess konsekvenser för iranska familjer 170 Universalism, globalisering och övergång från traditionalism till modernism 173 NOTER 177 LITTERATUR 190

5 Invandrarkvinnor Sida 5 FÖRORD Den här boken kan läsas som en fallstudie i globalisering. De historier som berättas är beskrivningar av konsekvenser av det som brukar sammanfattas med begreppet globalisering. När man talar om globalisering menar man ofta att världen blir mindre och att avstånden mellan människor krymper. I ökad utsträckning nås människor över hela världen av samma nyheter eller ser samma TV-serier och lyssnar på samma musik. Man talar också om att olika delar av världen integreras och hänger ihop i ett världssamfund eller kanske i den globala byn. I människors vardagsliv kan emellertid globaliseringen ha en annan innebörd. Globalisering innebär också att den lokala enhetligheten styckas upp. Människor får större möjligheter att förflytta sig och utsträcka sitt vardagsliv över större delar av jorden. Och detta sker i en ökad frekvens vad gäller både arbete, fritid och familjeliv. Globalisering innebär att världen som en helhet integreras, samtidigt som vardagslivet splittras upp och fragmentiseras. Kulturell homogenitet utmanas. Om en kultur relativiseras blir den förändrad. Det som i en kultur tas för givet ifrågasätts och kan inte längre ses som självklart. För att överleva måste kulturen försvaras och manifesteras, vilket kan vara en förklaring till ökad fundamentalism inom olika religiösa eller nationella gemenskaper. För att överleva måste kulturens grepp stärkas. När kulturella skillnader relativiseras framträder också de underliggande maktrelationer som kulturen döljer på ett tydligare sätt. När kulturer kommer närmare varandra kommer de också att påverka varandra. Olika blandformer av kultur kan uppstå. Man brukar tala om en hybridisering eller kreolisering. Detta är inget nytt fenomen. Historiskt sett har många sådana blandformer uppstått. Kanske är det nya att dessa möten numera genom globaliseringen allt oftare sker i människors vardagsliv. Det är dock inte alltid som kulturerna blandas, och all blandning innebär inte en sammansmältning. Trots att kulturer så att säga kommer närmare varandra, kan de också leva åtskilda från varandra. Man skulle kunna säga att avstånden mellan människor blir tydligare genom att de kommer närmare varandra. Avstånden kanske minskar med globaliseringen, men de försvinner inte automatiskt. 5

6 Invandrarkvinnor Sida 6 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET Familj och äktenskap utgör en universell form av relationer mellan människor. Samtidigt finns avsevärda kulturella skillnader i hur äktenskap kommer till, det vill säga vilka som förväntas gifta sig med varandra, var man ska bosätta sig etc. Det finns också kulturella skillnader när det gäller förhållandet mellan makarna i ett äktenskap, vem som ska göra vad och vem som har mest makt. En familj kan ses som en form av organisation med vissa grundelement som har relativt stora variationer. Mehrdad Darvishpours bok är en fascinerande skildring av vad som händer med några familjeorganisationer som har bildats i Iran, efter landets seder och kultur, när de förflyttas till Sverige. Här beskrivs den dramatik som kan uppstå när de kulturella särdragen relativiseras och när förutsättningarna för familjemedlemmarna förändras. De maktrelationer som tidigare dolts i en kulturell homogenitet kommer upp till ytan. De frågor som diskuteras i boken gäller hur dessa nya villkor påverkar familjen. Vilka är förutsättningarna för att nya former uppkommer? Hur förändras relationerna mellan kvinna och man i familjen? Samtidigt måste vi inse att detta drama knappast handlar om en hastig övergång från ett traditionellt samhälle till ett modernt. Det är långt ifrån säkert att de familjeformer som har utvecklats i Sverige under de senaste 30 åren är modellen för framtidens familj. Familjen i Sverige har haft specifika förutsättningar och utvecklats i förhållande till en utbyggd välfärdsstat. När dessa förutsättningar sakta förändras är det av största vikt att förstå vad som händer när olika familjeformer möts och påverkar varandra. Det enda vi kan vara någorlunda säkra på är att framtida familjeformer varken kommer att se ut som de gör i Sverige eller i Iran idag. Stockholm i mars 2004 Göran Ahrne Professor i sociologi vid Stockholms universitet 6

7 Invandrarkvinnor Sida 7 FÖRORD Invandrarkvinnor som bryter mönstret är en bok som inte enbart handlar om invandrares dubbelliv i det nya landet, även författarens öde illustrerar på sätt och vis ett dubbelliv. Boken är ursprungligen min doktorsavhandling i sociologi (Almqvist & Wiksell International), som jag lade fram i maj 2003 vid Stockholms universitet. Undersökningen har rönt stor uppmärksamhet både inom och utanför universitetsvärlden. Vid sidan av massmedia, har akademiska och populärvetenskapliga tidskrifter reflekterat och skrivit om och kring avhandlingsarbetet. Boken och en delrapport av avhandlingen (Invandrarkvinnor utmanar männens roll, 1997), som ingick i Kvinnomaktutredningen, är eller har varit kurslitteratur vid ett antal universitet och högskolor. Att ämnet berör en av de mest aktuella samhällsfrågorna rörande invandrarfamiljer kan delvis förklara undersökningens dubbelliv både inom och utanför universitetsvärlden. Jag har dessutom alltid försökt vara aktiv som samhällsdebattör framförallt kring frågor som berör kön och etniska relationer, vilket säkerligen bidragit till att undersökningsresultaten har spridits vidare. Jag har alltid haft en ambition att syssla med de ämnen som har betydelse både inom och utanför den akademiska världen. Rätt eller fel, jag tror fortfarande på den gammaldags idén att vetenskapens uppgift inte enbart är att beskriva världen utan även att förändra den. Därför känner jag mig nöjd att undersökningen hittills haft detta aktiva dubbelliv. Att boken publiceras av Liber i en nyare version kan förhoppningsvis bidra till att boken fortsätter att leva sitt eget liv utan att vara beroende av mig. Jag kan inte förneka att mitt dubbelliv har försvårat möjligheterna att tidigare sätta punkt för boken. Ett dubbelliv som handlar inte enbart om att som svensk-iranier vara djupt involverad i två skilda världar. Att kombinera det akademiska livet med ett aktivt politiskt, kulturellt och socialt liv är också en svår uppgift, som innebär att man måste ha en förmåga att förena skilda världar med dess olika förutsättningar. Man kan inte bortse från att allt detta innebär att man ibland ställs inför stora utmaningar. Jag har ändå aldrig gillat den endimensionella livsstilen och tror på att mångfalden i olika avseenden kan vara mer berikande än belastande. Hur kan man dessutom skriva om de 7

8 Invandrarkvinnor Sida 8 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET positiva konsekvenserna av utmaningar om man själv inte vågar utmana det etablerade mönstret? Detta var en svår uppgift, som jag till slut har klarat med hjälp av det akademiska, sociala och emotionella stöd som jag har fått från mina nära och kära, vänner och kolleger. Jag vill åter tacka dem som på olika sätt gav mig stöd. Listan kan bli lång om jag ska upprepa deras namn från institutionens prefekt (som uppmuntrar mig aktivt för vidare forskning) till många andra kolleger och vänner. Men ett namn kan jag inte låta bli att nämna, nämligen professor Göran Ahrne som var min handledare. Jag kunde aldrig ana att jag skulle få så mycket stöd i alla avseenden och så värdefulla kommentarer som jag sedan fick från honom. Tack igen, Göran! Jag har ofta blivit tillfrågad om hur jag blev intresserad av kvinnofrågor. Att en man med ursprung från Iran skriver om kvinnors utmaningar är i sig en utmaning i flera avseenden. För det första, det är en utmaning mot de eurocentristiska fördomar som sällan kan förstå hur en invandrarman från ett så kallat islamiskt land som Iran, kan höja rösten mot patriarkala familjestrukturer. För det andra, kan det vara en utmaning när män försöker etablera sig inom kvinnoforskningen som domineras av kvinnliga kolleger. För det tredje, kan det vara en utmaning mot de machoföreställningar som tolkar manliga feminister som svikare. Sist, men inte minst finns det, utifrån ett vetenskapligt perspektiv, alltid risken att som manlig forskare tappa kvinnoperspektivet eller förbise de många detaljerade kvinnliga erfarenheter som kan vara relevanta för en fördjupad kunskap om könsrelationer. Ironiskt nog hindrade ingen av de nämnda utmaningarna mig från att skriva boken, tvärtom ökade de snarare min motivation! Jag skulle också kunna nämna flera olika anledningar som kan förklara hur och varför jag blev intresserad av att forska om kvinnofrågor. För mig handlar feminismen och kvinnoforskning om att fördjupa sig i modernitetens mest radikala aspekter. Men låt mig bara lyfta upp ett dolt motiv, som jag anser i högsta grad inspirerade till mitt forskningsämne. Min mamma, Simin Darvishpour, har alltid varit en kämpe, bestämd och aktiv, trots att hon är analfabet. Som skild kvinna var hon ensamstående familjeförsörjare och fungerade som både mamma och pappa. Hon är även min bästa vän, och jag är hennes enda barn. Som en stark kvinna är hon en förebild för mig, vilket inspirerat min forskning att fokusera mer på kvinnor som en aktiv aktör som kan förändra sin situation än som ett passivt offer för patriarkala omständigheter. Att skriva en bok om familjen, samtidigt som man vill tillämpa sina teorier om jämställdhet i den egna familjen, kan också vara en svår utmaning. Trots 8

9 Invandrarkvinnor Sida 9 FÖRORD att jag har gjort mitt bästa är jag inte säker på att jag alltid lyckats. Härmed vill jag tacka min livskamrat Roxana som har varit den andra viktigaste kvinnan i mitt liv och som inspirerat mig! Boken tillägnas Simin och Roxana. Stockholm i mars 2004 Mehrdad Darvishpour 9

10 Invandrarkvinnor Sida 10 KAPITEL 1 INLEDNING Utvandring från tredje världen, till exempel från Iran, till ett industrialiserat eller postindustriellt land som Sverige påverkar invandrarnas livsstil och familjeförhållanden drastiskt. En tidigare studie om iranier i Sverige (Darvishpour, 1997) visar exempelvis att många av familjebanden som var starka i hemlandet blir svagare eller försvinner efter invandringen. Bland annat blir banden till släkten svagare och dess inflytande över kärnfamiljen minskar. De tvångsmässiga eller icke-emotionella banden blir också i många fall svagare. Familjen kan bli mer isolerad. Många invandrarfamiljer drabbas av kulturella och socioekonomiska svårigheter, vilka innebär påfrestningar i deras relationer. Familjekonflikter, både i parrelationen och mellan föräldrar och barn, intensifieras efter invandringen. Nya mönster av familjeformer, bland annat ensamstående mödrar med barn, som inte är särskilt vanliga i hemlandet, ökar också. Skilsmässofrekvensen bland iranier är högre än bland svenskar. Förutom iranier är det flera andra invandrargrupper som har högre skilsmässofrekvens än svenskar. Hur kan man förklara den höga skilsmässofrekvensen och alla dessa förändringar hos iranier i Sverige? Man kan också fråga sig hur andra iranska familjer, som inte har separerat, bemöter problemen och vilka upplevelser de har av invandringen. Boken beskriver familjesituationen inom den iranska invandrargruppen i Sverige. Gruppen är den största från ett asiatiskt och islamiskt land, och där en majoritet är flyktingar. Att studera förändringar i familjesituationen bland iranier i Sverige kan även ge en möjlighet att se vilka teoretiska generaliseringar som är möjliga för att studera familjesituationen i andra invandrargrupper. En detaljerad bild av skilsmässosituationen hos iranier och andra grupper av invandrare, jämfört med svenskar, kan visa på olika faktorer som har betydelse för den höga instabiliteten i de olika grupperna. 10

11 Invandrarkvinnor Sida 11 KAPITEL 1 EN STATISTISK ANALYS AV SKILSMÄSSOR BLAND INVANDRARE I SVERIGE Flera undersökningar från SCB visar att familjekonflikter och skilsmässor bland iranier och många andra invandrargrupper är lika vanliga eller till och med vanligare än bland svenskar (Familjebildning och familjeupplösning under 1980-talet, 1990:70; Tema invandrare, 1991:48; Familjeförändringar kring 1990, 1993:149; Skilsmässor och separationer, 1995:76 77; Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet, 1999:165). Detta trots att skilsmässofrekvensen i Sverige i ett internationellt perspektiv är relativt hög 1 (se tabell 1). Tabell 1. Relativa riskfaktorer för separation hos gifta makar med barn efter ursprung (inga andra faktorer förekommer i analysen). Mannens födelseland Kvinnans ålder 23 år 28 år 33 år 38 år 43 år Sverige Norden (utom Sverige) 0,77 1,56* 1,60* 1,61* 1,11 Europa (utom Norden) 1,22 1,44* 1,73* 1,26(*) 1,50* Asien 0,89 1,15 1,79* 1,39(*) 1,78* Sydamerika 2,58* 3,03* 3,42* 4,97* 3,26* Afrika 2,19* 2,32* 3,32* 3,68* 2,45* Övriga världen 1,75 1,59 3,25* 1,27 1,70 Signifikansnivå: * 5 %, (*) 10 %. Källa: Skilsmässor och separationer, SCB Dessa undersökningar visar också att skilsmässofrekvensen för många utomeuropeiska invandrargrupper är högre än för europeiska. Samboende par bland invandrare liksom bland svenskar tenderar att flytta isär i större utsträckning än gifta par. 2 Att helsvenska äktenskap är mer stabila kan delvis förklaras med att det finns fler äldre par bland svenskarna. 3 SCB:s undersökning visar att även när invandrares och svenskars olika åldersfördelning hålls konstant, kvarstår faktum att skilsmässofrekvensen är högre för många invandrargrupper än för svenskar i olika åldrar. Denna undersökning visar att sydamerikaner och afrikaner var de två grupper som hade högre andel skilsmässor jämfört med andra invandrargrupper under (ibid.). 11

12 Invandrarkvinnor Sida 12 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET Tabell 2 visar att när man kontrollerar för olika riskfaktorer för separation (äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före giftermål, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, boendesituation och region) mellan gifta makar med barn förändras bilden delvis. Sannolikheten för separation minskade i vissa invandrargrupper kraftigt i jämförelse med sannolikheten för svenskar. Födda i Europa utom Sverige får då en minskning av skilsmässorisken med cirka 25 procent, medan födda i Asien, Sydamerika och Afrika får en minskning med 40 till 50 procent. Fortfarande är dock skilsmässorisken i de flesta invandrargrupper större än för svenskar. Enligt SCB kan kulturkrockar i mötet med det svenska samhället vara en orsak till de höga skilsmässofrekvenserna bland invandrare, vilket särskilt torde gälla för många av dem som kommer från avlägsna länder (Skilsmässor och separationer, 1995:74). Tabell 2. Relativa riskfaktorer för separation hos gifta makar med barn efter ursprung. (Följande variabler har kontrollerats: äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före giftermålet, boende, region, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst.) Mannens födelseland Kvinnans ålder 23 år 28 år 33 år 38 år 43 år Sverige Norden (utom Sverige) 0,64 1,25 1,26(*) 1,34* 1,02 Europa (utom Norden) 0,97 1,11 1,18 0,99 1,27(*) Asien 0,53* 0,79 1,09 1,07 1,38 Sydamerika 1,78* 2,14* 2,15* 3,84* 2,38* Afrika 1,35 1,53 2,02* 2,90* 1,85 Övriga världen 1,53 1,41 2,81* 1,16 1,40 Signifikansnivå: * 5 %, (*) 10 %. Källa: Skilsmässor och separationer, SCB Enligt SCB förklaras den högre skilsmässorisken för invandrare i stor utsträckning av socioekonomiska variabler (dvs. inkomstnivå, socioekonomisk tillhörighet och utbildningsnivå) och enbart till liten del av demografiska faktorer. SCB menar att de högre skilsmässoriskerna bland invandrare beror på att de har en sämre ekonomisk och social status (Skilsmässor och separationer, 1995:74 75). Den höga skilsmässofrekvensen för många invandrargrupper 12

13 Invandrarkvinnor Sida 13 KAPITEL 1 kan med andra ord förklaras utifrån ett klassperspektiv (för en utförligare teoretisk diskussion se kapitel 4). Undersökningen visar också att gifta invandrare utan barn och samboende invandrarpar med eller utan barn har högre skilsmässofrekvens än svenskar, även när man kontrollerar för de ovannämnda riskfaktorerna för separation (Skilsmässor och separationer, 1995:68 81). Ett problem med SCB:s undersökning är dock att den saknar detaljerade uppgifter om invandrare från olika länder. En generell bild av skilsmässor bland asiatiska invandrare i Sverige säger exempelvis inte så mycket om den verkliga bilden av iranier, somi olika avseenden skiljer sig från många andra asiatiska invandrargrupper. Ett annat problem med SCB:s undersökning är att man enbart kontrollerade för männens födelseland i stället för båda makarnas, vilket innebär att även ett blandäktenskap mellan en invandrad man och en svenskfödd kvinna inkluderas som invandrarfamilj. Statistiska data visar att sannolikheten för att flytta isär i regel är högre i blandäktenskap, där mannen är invandrare och kvinnan är svensk, än när båda är invandrare från samma land 4 (Familjebildning och familjeupplösning under 1980-talet, 1990:72). Det tredje problemet med SCB:s undersökning är att man inte har kontrollerat för en viktig variabel, nämligen vistelsetid i Sverige. Vistelsetiden kan påverka invandrarnas familjeförhållanden på olika sätt. Ju längre man har bott i Sverige, desto mer har man hunnit stabilisera sig och anpassa sig i ekonomiskt, kulturellt och socialt hänseende. Detta kan i sin tur påverka sannolikheten för separation. För att få en klarare bild av skilsmässor bland invandrarfamiljer har jag gjort en speciell studie av andelen skilsmässor för män och kvinnor födda i Sverige, Finland, Norge, Polen, Irak, Iran, Libanon, Turkiet och Chile. 5 Denna visar att under 1991 var chilenare (med 5,8 procent) och iranier (4,8 procent) de två invandrargrupper som hade högst andel skilsmässor, medan turkar med 1,7 procent tillhörde de grupper som hade den lägsta. Skilsmässotalet var för polacker 3,9 procent, libaneser 2,8 procent, norrmän 2,7 procent, irakier 2,5 procent och finländare 1,9 procent. Band helsvenska par upplöstes detta år 1,2 procent av samtliga äktenskap, vilket var den lägsta andelen (se diagram 1). 13

14 Invandrarkvinnor Sida 14 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET Diagram 1. Antal skilsmässor per hundra gifta par under 1991 efter födelseland. Chile Iran Polen Libanon Norge Irak Finland Turkiet Sverige 1,2 1,7 1,9 2,5 2,8 2,7 3,9 4,8 5, Källa: Egen bearbetning av rådatamaterial som beställts från SCB under För att se vilken betydelse olika riskfaktorer har för skilsmässor bland iranier och andra invandrargrupper genomförde jag en logistisk regressionsanalys. Finländare valdes som kontrollgrupp. 6 När man i SCB:s studie kontrollerade för olika riskfaktorer hade invandrare från Norden (där finländarna utgör två tredjedelar) en skilsmässorisk som var 25 till 35 procent högre än svenska gifta par med barn. Resultaten av den logistiska regressionsanalysen i min studie visar att under var skilsmässorisken högre för chilenska och iranska barnfamiljer än i andra invandrargrupper, när man enbart kontrollerar för nationalitet. När man kontrollerar för andra riskfaktorer (ålder, vistelsetid i Sverige, äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före giftermålet, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, boendesituation och region) minskade skilsmässorisken kraftigt för många invandrargrupper, framförallt för chilenare, iranier och irakier (se tabell 3). 14

15 Invandrarkvinnor Sida 15 KAPITEL 1 Tabell 3. Relativa riskfaktorer för separation hos gifta makar med barn där båda makarna är invandrare, (Följande variabler kontrollerades: nationalitet, äktenskapets varaktighet, barnantal, barn före giftermålet, boende, region, mannens respektive kvinnans utbildning, socioekonomisk grupp och inkomst, vistelsetid och ålder.) Med kontroll för alla riskfaktorer Ej kontroll för alla Kvinnans ålder riskfaktorer Makarnas Ingen specifik Ingen specifik födelseland åldersfördelning år år år åldersfördelning Finland 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Iran 0,97 1,1 1,02 0,65 1,64** Irak 0,84 0,97 0,95 0,39 1,54** Chile 1,39** 1,69** 1,38** 1,03 2,43** Turkiet 0,40** 0,35** 0,49** 0,45** 0,66** Norge 1,00 1,13 1,12 0,62 1,44** Polen 0,98 1,16 1,01 0,66 1,39** Libanon 0,60** 0,72* 0,55** 0,55 1,13 Signifikansnivå: ** 1 %, * 5 %. Källa: Egen bearbetning av rådatamaterial som beställts från SCB under Minskningen av skilsmässorisken var däremot inte särskilt stor för turkar. Turkar var fortfarande den invandrargrupp som hade den lägsta skilsmässorisken, medan chilenare hade den högsta (se tabell 3). Sannolikheten för skilsmässa har för iranier sjunkit kraftigt när man kontrollerar för andra riskfaktorer. Ändå var skilsmässorisken bland iranier fortfarande relativt hög och nästan lika hög som hos norrmän, polacker och finländare (se tabell 3). Som nämnts visar SCB:s studie att skilsmässofrekvensen för invandrare från Norden är mellan 25 och 35 procent högre än för svenskar, även när man kontrollerar alla ovannämnda riskfaktorer. En indirekt och svag tolkning av detta kan vara att även skilsmässofrekvensen för iranska makar med barn är högre än bland svenskar när olika riskfaktorer kontrollerades. 7 En annan undersökning som publicerats av Socialstyrelsen (Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet, 1999:164) visar att skilsmässa är mycket vanligare bland de cirka studerade invandrarna än bland svenskar. De allra flesta var gifta med landsmän. Vid ankomsten till Sverige var två tredjedelar inom varje grupp gifta, en tredjedel ogifta och några enstaka procent skilda. Under vistelsetiden i Sverige har 15

16 Invandrarkvinnor Sida 16 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET mycket förändrats. Andelen ogifta har minskat påtagligt, samtidigt som andelen frånskilda har ökat. Av de 66 procent som var gifta vid ankomsten till Sverige var sammanlagt en tredjedel frånskilda vid undersökningstillfället. Förhållandena skiljer sig dock åt mellan de fyra grupperna. Bland dem från Chile finns idag fler frånskilda och färre gifta än inom de övriga grupperna. Den grupp som kommit från Turkiet hade däremot den lägsta andelen frånskilda vid undersökningstillfället. Även en annan undersökning (Leiniö, 1988) av skilsmässorisken för finländare, jugoslaviska och turkiska invandrare under visar att skilsmässofrekvensen bland turkiska invandrare är lägst i jämförelse med andra invandrargrupper. Undersökningen visar också att skilsmässofrekvensen för turkiska kvinnor i motsats till andra grupper är lägre än för deras landsmän. Av samtliga kvinnor i Sverige är bara sju procent ensamstående mödrar. Av de kvinnor som deltog i den tidigare nämnda undersökningen (Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet, 1999) är däremot var femte kvinna från Iran, Polen och Turkiet samt var tredje kvinna från Chile ensamstående mor. Även en annan studie (Mångfald och ursprung, 1997:47) pekar på att vid folkräkningstillfället 1990 fanns det fler ensamstående föräldrar bland invandrarna än bland svenskarna. Ovanstående statistiska data visar hur olika faktorer, såsom socioekonomisk bakgrund, ålder, vistelsetid osv., kan påverka sannolikheten för skilsmässa bland invandrare. Men det ger inte särskilt mycket information om genusrelationen och dess betydelse för skilsmässa bland iranier eller andra invandrargrupper. En kvalitativ undersökning om upplevelse av familjerelation och skilsmässa bland iranier skulle däremot kunna ge belägg för detta. Mot bakgrund av ovanstående empiriska iakttagelser är frågan i den här boken hur man utifrån ett genusperspektiv kan förklara den höga skilsmässofrekvensen bland iranier i Sverige. En annan viktig fråga är hur invandringen påverkar relationen mellan makarna i de fall där de inte har gått igenom en skilsmässa. En undersökning av familjerelationer bland iranier i Sverige torde även kunna vara av intresse för förståelse av andra invandrarfamiljer. 16

17 Invandrarkvinnor Sida 17 KAPITEL 1 TIDIGARE FORSKNING Forskningen kring jämställdhet, maktfördelning och konflikter i familjen och dessas konsekvenser för sammanhållningen inom familjen och separation 8 bland invandrare i Sverige är begränsad. Det finns dock en del studier som oftast är beskrivande eller som mest har fokuserat på kulturella och psykologiska aspekter för att förklara konflikter inom familjen och separation (Ålund, 1986; Akpinar, 1998; Leiniö, 1988; Nyberg, 1993; Soydan, 1989; Mella, 1990; Liljeström, 1995; Eyrumlu, 1998; Al-Baldavi, 1998). Man har däremot sällan fokuserat på maktspelet inom familjen. 9 Inte heller internationellt sett är studier om maktspelet inom invandrarfamiljer särskilt omfattande (se t.ex. Sluzki, 1979; Mirdal, 1985; Hendesi, 1991; Nassehi-Behnam, 1991, 1994; Lauritsen, 1996; Mahdi, 1999). En anledning till att mängden data om invandrarfamiljer är begränsad kan vara att forskning kring invandrarfamiljer är problematisk och komplicerad. Situationen skiljer sig mycket mellan invandrare från olika länder, kulturer och med olika social bakgrund. Begreppet invandrare är också problematiskt och det är inte alltid klart vad som menas med invandrare. Med begreppet invandrare till Sverige avses här personer som är födda utomlands av utländska föräldrar. Begreppet etnisk minoritet kan vara en bättre definition än invandrare. Men även begreppet etnisk minoritet är problematiskt. Det finns inte särskilt många objektiva kriterier för vad som menas med etnisk tillhörighet. Hur man identifierar sig utifrån ett etniskt perspektiv är snarare en subjektiv upplevelse. Man kan kanske exempelvis kalla iranier som är födda i Sverige, eller har bott länge i Sverige, för iranska svenskar i stället för att identifiera dem enbart utifrån sitt etniska ursprung. Problemet är dock att i statistiska data delas befolkningen ofta in i termer av svenskar och invandrare. Begreppet invandrare saknar enhetlig innebörd. Ibland betyder det utrikes födda, ibland utländska medborgare, ibland räknas också barn till utrikes födda som invandrare. Eftersom definitionen skall vara konsekvent i hela studien används här den nämnda definitionen: född utomlands av utländska föräldrar. Att separationer och skilsmässor är så ofta förekommande i många invandrargrupper kolliderar med den allmänna uppfattningen att familjeförhållanden bland invandrarfamiljer särskilt bland dem som kommer från relativt traditionella samhällen är mer stabila. Denna uppfattning bygger på en tanke att banden inom familjen bland dessa grupper skulle vara starkare, eftersom de tänks ha en mer familjeorienterad och kollektiv kultur. Vidare, som Liljeström (1994:206) påpekar, anser många att deras familjestruktur styrs av 17

18 Invandrarkvinnor Sida 18 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET mer patriarkala drag, vilket innebär att kvinnor har mindre möjligheter att ställa krav på förhållandet och det är svårt att ifrågasätta männens dominans i familjelivet. Somliga forskare hävdar att invandrares dåliga socioekonomiska situation är en av huvudorsakerna till den höga separationsfrekvensen. Andra forskare betonar den etniska dimensionen. De menar att den identitetskris och normlöshet som kan bli en konsekvens av invandringen skapar förvirring, vilket i sin tur hotar familjens stabilitet. Trots att ovannämnda faktorer delvis kan förklara den höga instabiliteten bland iranier och även andra invandrarfamiljer kvarstår frågan om den även kan ha samband med genusrelationerna i invandrarfamiljer. Finns det exempelvis någon skillnad mellan mäns och kvinnors erfarenheter av invandringen, som påverkar deras maktresurser och därigenom deras familjerelationer? Frågan är om invandringen bara är ett problem eller om den också kan vara en möjlighet. Frågan är även om separation alltid ska ses som ett problem, eller om man också kan se separation som en rationell handling för frigörelse. Om vi tolkar separation enbart som ett problem, hur kan vi då förklara att det är just kvinnor som ofta tar initiativet till skilsmässa och ofta upplever detta som positivt (Durkheim, 1983; Kristiansen, 1977; Thornes & Collard, 1979; Kock- Nielsen & Gundelach, 1985; Weeda, 1985; Moxnes, 1990; Wadsby & Svedin, 1993; Goode, 1993; Skilsmässor och separationer, 1995:17)? Därför är betoningen på genusperspektivet betydelsefull i forskningen kring äktenskap och separation, för att förklara mäns respektive kvinnors delvis olika upplevelser av förhållanden. Vi kan också fråga oss om inte samma mekanismer kan förklara familjedynamiken såväl bland iranier som bland svenskar? Exempelvis kan vi fråga oss om den höga familjeinstabiliteten bland iranier i Sverige liksom bland svenskar inte är en naturlig följd av individualisering och kvinnors ökade maktresurser som del av en global process. Det vill säga att invandringen också kan handla om en resa i tid och rum som påskyndar samma förändringar i familjestrukturen bland invandrare som pågått bland svenskar under flera decennier. Man kan säga att frågan om orsakerna bakom sammanhållning och separation bland iranska familjer i Sverige bäst kan förklaras genom en kombination av ett klassperspektiv, ett etniskt perspektiv och ett könsperspektiv. Ett annat problem är att de ovannämnda teorierna ofta enbart betonar de strukturella faktorer som påverkar separation och familjens instabilitet. De kan däremot inte förklara varför vissa par väljer att stanna i relationen och lyckas hålla ihop, trots påfrestningar, medan andra skiljs. Vi vet exempelvis att en stor del av de iranska familjerna i Sverige lever under svåra socioeko- 18

19 Invandrarkvinnor Sida 19 KAPITEL 1 nomiska förhållanden (På tal om invandrare, 1998; Social och ekonomisk förankring bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet, 1999). Vi vet också att det finns en stor kulturell skillnad mellan deras ursprungsländer och Sverige. Trots dessa påfrestningar, som hotar familjens stabilitet, fortsätter dock en stor del av de iranska makarna i Sverige att leva ihop (ibid.). Problemet är att teorier som enbart utgår från strukturella faktorer saknar en analys av samspelet och interaktionen mellan makarna. Man diskuterar inte hur familjens inre relationer och aktörernas handlingar kan påverka förhållandet. Det är inte bara den höga skilsmässofrekvensen och den högre andelen ensamstående mödrar bland iranier som visar på förändringar i familjemönstren efter invandringen. Det finns också många iranska makar som har utvecklat sin relation till ett stabilt förhållande (Eyrumlu, 1998). Hur har dessa par lyckats att hålla ihop? Vad spelar kärlek för roll i detta sammanhang? Vad karaktäriseras deras relationer av? Kan sammanhållningen av och stabiliteten i en del av de iranska familjerna i Sverige bero på att de lever i traditionella patriarkala familjeförhållanden där kvinnorna inte har så höga krav på relationen? Eller kan stabiliteten i och sammanhållningen av familjen vara ett resultat av att de har utvecklat sin relation till en demokratisk och jämställd relation? Med andra ord är det en intressant fråga om maktförskjutning i parrelationen i något avseende kan underlätta förutsättningarna för en jämnare och stabilare relation. För att svara på nämnda frågor och få en tydligare bild av familjesituationen bland iranier i Sverige måste man studera de strukturella förändringar som påverkar familjeförhållandet efter invandringen och samspelet mellan familjemedlemmarna. Makroanalysen måste alltså kombineras med en mikroanalys som utgår från individens villkor och resurser. Utifrån detta sammansatta perspektiv kan såväl maktfördelning och inre motsättningar inom familjer som motiven bakom mäns och kvinnors beteende och beslut samt dess konsekvenser analyseras. Min första hypotes är att de förändringar av maktrelationer i familjer som sker i och med invandringen till Sverige kan vara en av de viktigaste faktorerna bakom den höga skilsmässofrekvensen för iranska familjer i Sverige. Den andra hypotesen är att sammanhållningen i en del iranska familjer i Sverige kan bottna i skillnaden av maktresurser mellan makarna, och i de traditionella värderingar som legitimerar patriarkala relationer. Den tredje hypotesen är att jämställda relationer kan leda till ett nytt stabilt och demokratiskt förhållande i iranska familjer i Sverige. Jag menar alltså att invandringens betydelse för familjelivet varierar beroende på hur maktresurserna kommer att omfördelas mellan de invandrade makarna. De ovannämnda familjemönstren 19

20 Invandrarkvinnor Sida 20 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET är inte nödvändigtvis på något sätt unika för iranska invandrare, utan de kan även förekomma bland andra invandrargrupper. SYFTE Syftet med min bok är att förklara hur invandringen har förändrat maktrelationen inom iranska familjer i Sverige och vilken betydelse dessa förändringar kan ha för övriga relationer inom familjen. Jag kommer att jämföra gifta par och frånskilda i ett flertal avseenden. Bland annat kommer männens attityd till nya könsroller, kvinnornas krav på relationerna och de typer av konflikter och konflikthantering som brukar uppstå i dessa familjer att studeras. Detta görs för att belysa varför en del av de iranska familjerna upplöses, medan andra fortsätter att leva i sina gamla förhållanden. Detta är därför en undersökning som belyser olika aspekter av familjerelationer bland iranier i Sverige. Trots att de etniska och socioekonomiska dimensionerna och deras betydelse för familjerelationen kommer att behandlas, ligger tyngdpunkten på genus- och maktkonflikter mellan makarna. Jag vill veta hur och under vilka omständigheter det iranska paret har levt ihop före invandringen. Hur har de upplevt invandringen och hur har detta påverkat deras individuella utveckling och deras relation? Vilka problem uppstod i deras inbördes relation i Sverige? Hur löste de sina problem? Vilken betydelse hade den sociala omgivningen och det privata nätverket för deras familjeliv? Hur har de som skilt sig upplevt skilsmässan? Vilken betydelse anser de att skilsmässan hade för barnen? Vilken roll spelar kärlek för familjerelationen? När det gäller de par som fortfarande är gifta: Hur upplever de sin relation? Hur ser fördelningen av hushållsarbetet mellan makarna ut? Vem har det största ansvaret för omsorgen om barnen? Hur uppfostrar de sina barn, speciellt om de har olika åsikter om detta? Hur löser de sina konflikter? Vad ser de som anledningen till att de lyckats hålla samman? Hur fördelas maktresurserna mellan dem och vad har detta för betydelse för att hålla samman familjen? DISPOSITION Boken består av nio kapitel. I kapitel två görs en kort genomgång av några relevanta sociologiska teorier och deras för- och nackdelar för att förklara parrelationen, speciellt orsakerna till separation, och olika aspekter som förklarar varför separationsfrekvensen är så hög i västvärlden och speciellt i Sverige. I 20

21 Invandrarkvinnor Sida 21 KAPITEL 1 kapitel tre utvidgas och preciseras orsakerna till sammanhållning av familjen och separation utifrån ett genus- och maktperspektiv, vilket är min teoretiska utgångspunkt. De perspektiv som presenteras i kapitel två och tre kan även tillämpas för förklaringar av familjerelationer och separationer bland invandrare. I det tredje kapitlet diskuteras också olika varianter av familjerelationer och de jämställda och demokratiska familjemönster som är vanligare i Sverige än i många andra länder. Allt detta ger också en bakgrund till de nya familjemönster i Sverige som kan påverka iraniers och andra invandrarfamiljers livsstil efter invandringen. Därefter presenteras i fjärde kapitlet några specifika teoretiska ansatser som kan förklara den höga separationsfrekvensen respektive sammanhållningen hos iranska familjer i Sverige, bland annat ur genus- och maktperspektiv. Den teoretiska ansatsen kan även gälla för en analys av andra invandrarfamiljer i Sverige. I kapitel fem ges en bild av familjerelationer i Iran. Där diskuteras anledningar till sammanhållning och varför skilsmässofrekvensen är relativt låg i Iran och betydligt lägre än i Sverige. I kapitel sex beskrivs undersökningens metod. Där motiveras varför en kvalitativ metod har valts för den empiriska undersökningen. Därefter beskrivs det faktiska problemet i den empiriska delen av undersökningen. I kapitel sju redovisas resultaten från den första intervjuundersökningen. Dessa ger ett empiriskt belägg för den teoretiska diskussionen och beskriver hur iranska kvinnor och män själva upplevde maktkonflikterna och separationen efter invandringen till Sverige. I kapitel åtta redovisas resultaten av den andra intervjuundersökningen med gifta iranska par i Sverige. Där förklaras dels hur dessa familjer kunde hålla ihop trots alla svårigheter, dels kartläggs vad en jämställd relation faktiskt kan innebära inom en grupp av iranska familjer i Sverige. Avslutningsvis kommer vissa resultat av de två undersökningarna att jämföras i kapitel nio. I slutordet diskuteras om dessa undersökningar kan ge mina teoretiska ansatser empiriskt stöd. 21

22 Invandrarkvinnor Sida 22 KAPITEL 2 SOCIOLOGISKA TEORIER OM FAMILJ OCH SEPARATION: EN ÖVERSIKT INTRODUKTION De teoretiska sociologiska ansatser om familjebildning och separation som finns är långt ifrån entydiga. Vissa av dem utgår från ett konsensusperspektiv och betraktar familjen främst som en harmonisk enhet, medan andra ansatser fokuserar på intressemotsättningar inom familjen och utgår från ett konfliktperspektiv. Vidare förklarar vissa teorier sammanhållning av familjen och separation utifrån förändringar i den samhälleliga strukturen, medan andra är mer mikroorienterade och betonar aktörer och interaktionen mellan makarna och dess betydelse för sammanhållningen respektive separationen. Här kommer några av de relevanta perspektiven och deras för- och nackdelar att analyseras. Syftet med kapitlet är inte att genomföra en fullständig teoretisk genomgång av de olika ansatserna om familjen, utan att göra en kort översikt. I nästa kapitel kommer jag däremot att göra en övergripande teoretisk genomgång av genus- och maktperspektiven, vilka är mina teoretiska utgångspunkter. Att min teoretiska utgångspunkt är genus- och maktperspektiv innebär inte att alla andra teorier saknar relevans eller utesluts, utan många av dem kan ge en kompletterande bild. Faktum är att de många variationer av alternativa livsstilar, familjeformer och familjenormer som vi upplever idag, skapar goda förutsättningar för en mer pluralistisk teori inom familjesociologin. Som Cheal (1991:162) betonar: We know that family life is changing, but we do not know which of the emergent social forms will set the pattern for the future One of the consequences of this situation as Durkheim anticipated, is the instability of analytical categories Most social scientists have learned to work with that instability, through migrating between different uses of concepts in different language games. In fact, the instability of analytical categories is sometimes positively recommended as a basis for theorising at this time. 22

23 Invandrarkvinnor Sida 23 KAPITEL 2 Även inom genusforskningen betonar Harding (1987) att man måste lära sig att acceptera instabiliteten i de teoretiska begreppen och tolka den som en värdefull resurs, vilket leder till en mer pluralistisk feministisk teori. Ändå kommer min kritiska genomgång av sociologiska teorier om familjen att motivera varför en kombination av ett genus- och maktperspektiv ger bättre förutsättningar vid en analys av familjers sammanhållning och separation. 10 DEN STRUKTURFUNKTIONALISTISKA FAMILJESOCIOLOGIN Försvagning av familjens funktioner ökar separationsrisken Bland de strukturfunktionalistiska ansatserna som berör familjen är historiskt sett Talcott Parsons teori den mest framträdande. Parsons (1956) förklarar rollfördelningen i den borgerliga kärnfamiljen som en anpassningsmodell till det moderna samhället. Parsons (1956:9 10, 15, 17 18, 27, 32 33) menar att vissa av familjens tidigare funktioner i det moderna samhället fördelas på fler samhälleliga institutioner. Familjens viktiga funktioner är idag huvudsakligen att socialisera individen för anpassning till nya sociala ordningar och att skapa en stabil personlighet. Enligt honom är familjen integrerad genom mannens och hustruns kompletterande roller. Kvinnornas viktigaste uppgift är uppfostran och socialisering av barnen och omsorg om männen, medan männens huvudsakliga uppgift är familjeförsörjning. Denna rollfördelning är, enligt Parsons, naturlig och universell och fungerar som en upprätthållande faktor, vilken minskar familjens inre motsättningar. Parsons menar att när familjen och yrkeslivet hålls isolerade från varandra minskar sannolikheten för normkonflikter. Han tolkar kärnfamiljen som bygger på denna rollfördelning som ett modernt ideal. Om denna rollfördelning förändras, kommer också familjens stabilitet att hotas. Enligt Parsons spelar kärnfamiljen, som ett subsystem, en central roll för socialisation av normer och för att upprätthålla ordning och stabilitet i samhället. Trots Parsons inflytande är dagens strukturfunktionalistiska familjesociologi mer nyanserad. Den amerikanske sociologen David Popenoe (1988) pekar exempelvis på hur strukturella förändringar i det moderna och postmoderna samhället och speciellt i Sverige har ökat familjens instabilitet. Popenoe (1988:181f.) betonar att i de mest avancerade samhällena eller de postindustriella samhällena försvagas den traditionella borgerliga familjen. Detta visar sig genom att familjens funktioner försvagas, färre människor lever i äktenskap, en ökande skilsmässofrekvens, sjunkande barnafödande och 23

24 Invandrarkvinnor Sida 24 INVANDRARKVINNOR SOM BRYTER MÖNSTRET ökande andel barn födda utom äktenskapet, fler ensamboende och fler ensamstående föräldrar samt mindre hushåll och fler förvärvsarbetande gifta kvinnor. Han jämför Sverige med USA och andra länder. Enligt Popenoe är det som sker med den svenska familjen en del av en global utveckling i de moderna samhällena. Emellertid har utvecklingen gått längst i Sverige. Han sammanfattar de olika dimensioner som orsakar familjens instabilitet i fyra kategorier: 1. Strukturella förändringar, dvs. socioekonomiska trender såsom den ekonomiska välfärden och kvinnors ökande förvärvsarbete, vilka är en följd av industrialiseringen. 2. Ideologiska förändringar, bl.a. den ökande sekulariseringen, ökad jämställdhet och individualism. 3. Politiska förändringar såsom den framväxande välfärdsstaten och dess omsorgspolitik, ekonomisk jämlikhet, lagförändringar och social effektivitet, vilka är konsekvenser av statens åtgärder. 4. Kulturella normer såsom självständighet och social rationalitet som karakteriserar individens sociala beteenden, vilka ökar parallellt med andra förändringar. Popenoe medger att dessa förändringar i vissa fall är positiva, såsom ökad institutionell omsorg, men varnar för de negativa konsekvenser som ett sönderfall av den traditionella kärnfamiljen innebär. Han tror exempelvis att skilsmässa skadar barnens psykiska hälsa. Popenoe menar vidare att de nya sociala villkoren får följande konsekvenser: mindre familjer, färre gemensamma aktiviteter, mindre tid för kontakter mellan föräldrar och barn samt att dessa kontakter inte är så socialt berikande och emotionellt meningsfulla som de en gång var (Popenoe, 1988:313f.). Utifrån dessa beskrivna tendenser betonar även Popenoe att skilsmässa och upplösning av familjen är en negativ företeelse. Han argumenterar att den fullständiga familjen, helst med en hemarbetande kvinna, utgör den bästa uppväxtmiljön för ett barn och påstår att barn från upplösta familjeförhållanden överhuvudtaget mår sämre. För att motverka sönderfallet av den traditionella kärnfamiljen betonar Popenoe de aspekter som stärker familjens ställning i samhället: skyldigheter för föräldrar som sätter barn till världen att leva tillsammans och skapa en familjeenhet; skyldigheter för arbetsmarknaden att beakta att de flesta vuxna inte har en utan två viktiga roller i livet; skyldigheter för staten att ge hjälp och service på ett sådant sätt att familjen stärks snarare än försvagas; skyldigheter 24

25 Invandrarkvinnor Sida 25 KAPITEL 2 för män att ta en mer aktiv del i familjelivet; och slutligen skyldigheter för lagstiftare att inte nedvärdera kärnfamiljen då de vill skydda alternativa familjeformer (Popenoe, 1988: ). Kritik av det strukturfunktionalistiska perspektivet Fördelen med den strukturfunktionalistiska familjesociologin är att den visar att samhällsförändringar, försvagning av kollektiva band och normer samt familjens färre funktioner ökar sannolikheten för separation. Denna teori visar också hur en form av familj har försvagats. Men hur kan man bevisa att den ökande instabiliteten drabbar varje form av familjerelation? Problemet är att den strukturfunktionalistiska familjesociologin är en generell familjeteori som är både ahistorisk och icke-komparativ. Exempelvis bygger Parsons analys av familjedynamiken på den äktenskapliga kärnfamiljen i medelklassen i USA efter andra världskriget. Detta är givetvis inte en universell familjesituation och den återspeglar inte heller den mångfaldiga variation av familjestrukturer som vi ser i dagens samhälle och har sett i tidigare samhällen. En klassisk definition av kärnfamilj innebär en grupp som består av en man och en kvinna som lever i en ekonomisk, känslomässig och sexuell gemenskap, samt deras barn (Murdock, 1949). Utifrån denna definition kan man hävda att kärnfamiljer endast utgör en mindre del av hushållen i dagens Sverige. Av alla hushåll består 40 procent av en person och 31 procent av två personer (Sandstedt, 1991:63). En svensk studie pekar på många olika samlevnadsformer som finns i dagens samhälle, bland annat dessa: Leva i ursprungsfamiljen, med eller utan barn, i form av äktenskap eller samboförhållande, leva i styvfamilj, ensamstående förälder med barn, leva i flergenerationsfamilj, leva i kollektiv osv. (Fant, 1985:42). Det homosexuella parförhållandet räknas också som en annan variation av familjeformen. En studie (Dahlström, 1990) pekar också på att i dagens Sverige framträder samma familjestrukturer i samboende som i gifta förhållanden och att dessa i stort har samma normer. För att inkludera de pluralistiska familjeformerna behöver vi en nyanserad definition av familjen. Man kan säga att i familjen regleras förhållandet mellan könen (par av samma eller motsatt kön) eller/och mellan generationer (biologiska eller icke-biologiska föräldrar/förälder och barn som bor ihop). Man kan inte isolera familjen från dess historiska sammanhang. Problemet är att den strukturfunktionalistiska familjesociologin saknar en dynamisk uppfattning av familjens utveckling. Den betonar den traditionella kärnfamiljens (som baserades på mannens överordnade roll och strikt könsarbetsdelning) 25