Vad ska jag prata om?

Transkript

1 Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter

2 Samtalet om rasism i media och sociala medier antal nyhetsinlägg Sverigedemokraternas tunnelbanekampanj Morden på Ikea 27 juli 28 juli 29 juli 30 juli 31 juli 1 augusti 2 augusti 3 augusti 4 augusti 5 augusti 6 augusti 7 augusti 8 augusti 9 augusti 10 augusti 11 augusti 12 augusti 13 augusti 14 augusti 15 augusti 16 augusti 17 augusti 18 augusti 19 augusti 20 augusti 21 augusti 22 augusti 23 augusti

3 Uppfattningar om rasism i Sverige Människor som utsätts för rasism, har en annorlunda uppfattning om rasismens utbredning, än de personer som sällan eller aldrig utsätts för rasism (Essed, 1991). Olika uppfattningar bidrar till problem när det ska utformas åtgärder för att motverka rasism i samhället (Feagin & Sikes, 1994). Uppfattningar om rasism samvarierar bland annat med individers förtroende för olika samhällsinstitutioner (Adegbembo, Tomar, & Logan, 2006).

4 Finns det enligt din uppfattning någon eller några grupper av människor i det svenska samhället som ofta utsätts för rasism? (procent) INGEN UPPFATTNING år år år år NEJ INGEN NEJ UPPFATTNING JA INGEN UPPFATTNING NEJ NEJ JA INGEN UPPFATTNING JA 67 JA NEJ INGEN UPPFATTNING JA 10 47

5 Människors svar på frågan vilken eller vilka grupper som ofta utsätts för rasism (procent) procentenheter procentenheter Äldre Högt utbildade Politiskt intresserade Boende i de tre storstäderna procent

6 Input från omvärlden vad består den av? DESINFORMATION INFORMATION MISSINFORMATION

7 VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN, FRÄMST MED FOKUS PÅ LÄRARE OCH ELEVER.

8 OM UNDERSÖKNINGEN I rapporten TID FÖR TOLERANS analyserades vad skolungdomar tycker och tänker om varandra och samhället i stort. Vi formulerade frågor om elevers oro inför framtiden, utsatthet för intolerans, deras syn på politik och demokrati, deras fritidsintressen och deras uppfattning om de mänskliga rättigheterna. Vårt tydligaste fokus var dock att studera svenska skolelevers inställning till andra människor. Vår ambition var att analysera hur positiva och negativa attityder samvarierar med faktorer såsom årskurs, kön, utbildning, skolmiljö etcetera. Rapporten innehåller även ett samverkansprojekt med Malmö högskola, inom ämnet internationell migration och etniska relationer (IMER).

9 Vad är det vi mäter? Attityder en värdebedömning, det vill säga om vi gillar eller ogillar något När vi mäter INTOLERANS gör vi det i meningen negativa attityder När vi mäter TOLERANS gör vi det i meningen av en avsaknad av negativa attityder Ovanstående operationalisering av tolerans räcker inte som definition ACCEPTANS RESPEKT ÖPPENHET INKLUDERING SJÄLVRANNSAKAN

10 Varför är vi intresserade av attityder? Vi studerar attityder för att de påverkar människors beteenden. Kopplingen mellan attityder och beteende är omfattande och komplicerad, men sammantaget kan vi säga att det finns ett band där attityder påverkar ett urval av handlingar Kopplingen mellan attityder och beteenden är starkare ju viktigare attityden är för bäraren av den och ju mer tillåtet ett visst beteende anses vara Eftersom kopplingen mellan attityder och beteende finns är det också viktigt att tala om intoleranta handlingar våld, hot och trakasserier

11 Exempel på teoretiska förklaringsmodeller kopplade till intolerans Teorier om socialisation Teorier om kontakt Teorier om grupphot

12 Resultat i korthet Studien visar att skolelever uttrycker generellt höga nivåer av positiva attityder och att utvecklingen går åt rätt håll Samtidigt pekar resultaten på att utsattheten för våld, hot och trakasserier är stor bland vissa elevgrupper Välutbildade lärare, lugn i klassrummet och trivsel i skolan samvarierar med mer positiva attityder till andra människor Oron för ökad främlingsfientlighet ökar över tid. Oron för ökad invandring minskar över tid

13 Hur orolig är du för att följande saker ska hända i Sverige de närmaste fem åren? (andelen mycket respektive ganska oroliga) Krig Terroristdåd Mer statlig övervakning Ökad invandring Ökade klasskillnader Ökad främlingsfientlighet Försämrad miljö Svårare för unga att få arbete Svårare för unga att få bostad procent

14 Utsatthet för intolerans Våra analyser om utsatthet för olika former av intolerans visar att förhållandena ser olika ut. Flickor rapporterar att de blivit retade respektive hotade i större utsträckning än pojkar. Pojkar svarar att de utsatts för fysiskt våld i större utsträckning är flickor. Elever med bisexuell eller homosexuell läggning rapporterar i högre utsträckning att de är utsatta för intolerans. Det finns dessutom ett mönster som visar att gruppen bisexuella och homosexuella elever utsätts för intolerans på grund av sin sexuella läggning. Vi har även studerat utsattheten för digital intolerans, det vill säga intolerans som uttrycks på internet eller via sms. Vi ser att utrikes födda, homo- och bisexuella samt troende muslimer utsätts för trakasserier på internet i högre utsträckning än heterosexuella elever, troende kristna och inrikes födda.

15 Skolelevers inställning till andra människor hur ser sambanden ut? Kön samvarierar starkare med inställning till romer och HBT-personer och mindre med inställningen till invandrare, muslimer och judar. Årskurs samvarierar svagt med inställningen till samtliga grupper vi studerade inställningen till. Gymnasieprogram samvarierar starkt med inställningen till samtliga grupper, allra mest med inställningen till muslimer och judar. Nöjdhet med demokratin uppvisar måttliga till starka samband. Samvariationen är minst när det gäller inställningen till HBT-personer. Föräldrarnas utbildningsnivå samvarierar starkast med inställning till judar. Medelstarka samband rörande inställningen till de övriga grupperna.

16 Fler resultat i urval Stödet för de mänskliga rättigheterna är stort och ökar över tid. Relativt högt förtroende för lärare och polisen relativt lågt förtroende för riksdagspolitiker och regeringen. Pojkar har högre förtroende än flickor för rektorer. Flickor har högre förtroende än pojkar för lärare. Nöjdhet med demokratin är en faktor av stor betydelse för både institutions- och yrkesgruppsförtroende. Mindre andel 2014 jämfört med 2009 som anser att invandrare från länder utanför Europa ska återvända till sina hemländer. Stödet för att en programledare i TV ska tillåtas ha slöja på sig ökar kraftigt.

17 Skolungdomars inställning till påståendet om det ska vara tillåtet för en programledare i TV att bära slöja (procent) JA procent NEJ TVEKSAM

18 <3,5 procent 3,5-4,5 procent 4,5-5,4 procent 5,4-6,8 procent >6,8 procent <4,9 procent 4,9-6,3 procent 6,3-8,1 procent 8,1-11,3 procent >11,3 procent <20,7 procent 20,7-24,7 procent 24,7-27,9 procent 27,9-32,9 procent >32,9 procent <3,9 procent 3,9-4,9 procent 4,9-5,8 procent 5,8-6,8 procent >6,8 procent <26,6 procent 26,6-32,2 procent 32,2-36,8 procent 36,8-43,8 procent >43,8 procent <4,3 procent 4,3-5,2 procent 5,2-6,1 procent 6,1-7,5 procent >7,5 procent <3,5 procent 3,5-4,7 procent 4,7-5,5 procent 5,5-6,8 procent >6,8 procent <4,5 procent 4,5-5,5 procent 5,5-6,2 procent 6,2-7,6 procent >7,6 procent