Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Transkript

1 Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

2 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för de som har rester 7. måndag 1/6 sista lektionen

3 Identitet Lektion 1

4 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin identitet, eller som får sin identitet ifrågasatt, ofta blir förvirrade och ledsna. I värst fall kan det leda till overklighetsskänslor, ångest, depression och självförakt.

5 Vad påverkar identiteter? genus massmedier etnicitet famillj kultur religion vänner sexualitet religion klass

6 Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är personen? Varför? Vi förväntar oss vissa egenskaper och beteenden av människor beroende på vilka grupper vi tänker oss att de tillhör. Vi tillhör en massa olika grupper. En del väljer vi själva, men vissa grupper placeras vi in av andra utan att ha något att säga till om.

7 Individuella och kollektiva identiteter Individuell identietet - personspecifika identiteter (syster, kompis, pappa, sexualitet etc.) Kollektiv identitet - delad identitet (en skolklass, svenskar, feminister, kristna etc.). De som tillhör gruppen (eller antas tillhöra) delar (eller förväntas dela) en uppsättning egenskaper eller en tillhörighet.

8 Vilka osynliga lappar sätter andra på dig? Om ni går på stan, i korridoren i skolan, är ute på krogen osv. Vilka (osynliga) lappar sätter andra på er? Vilka grupper blir ni instoppade i? Skriv ned de grupper du tror att andra placerar dig i på två olika lappar. Sätt lapparna i mitten av gruppen så att alla kan se. Jämför lapparna. Är några lika? Är de olika osv. Prata med de andra i gruppen. Är lapparna positiva eller negativa? Hur påverkar lapparna hur ni bemöts av andra? Vilka risker finns det med att vi sätter osynliga lappar på andra människor?

9 Identitet - arv eller miljö? Essentialism (arv) - människans identiteter existerar från början, människan har en inre kärna med medfödda egenskaper som talar om vem hon är. Konstruktivism (miljö) - människans identitet skapas i relation till omgivningen. Eller kanske en blandning av arv och miljö?

10 Manus för identiteter Alla människor påverkas av sin omgivning och av omgivningens normer. Normer är mer eller mindre osynliga regler som vi får lära oss av vår omgivning. Normer talar om för oss hur vi ska vara. De är som osynliga manus som vi följer. Det finns till exempel tydliga manus för killar och tjejer. Den som bryter mot normer får veta det genom att omgivningen på något sätt markerar det.

11 Kvinnor i Indien Ge exempel på normer i Indien som blir tydliga i avsnittet (exempel: kvinnor ska vara oskuld när de gifter sig, män ska inte försöka hjälpa utsatta kvinnor) Hur stora friheter har kvinnor och män i Indien att bryta mot typiska kvinnliga och manliga normer? Hur påverkar situationen i Indien män och kvinnors identiteter? Inden är ett av världens farligaste länder för kvinnor. Varför? Feminismen växer sig starkare i Indien, men möts av motstånd. I Sverige är många rädda för att kalla sig feminister. Varför?

12 Identitet Lektion 2

13 Värderingar påverkas av religiös tro Religiösa livsåskådningar är en av de mest betydelsefulla faktorerna som präglar människors identitet. Religion/livsåskådningar skapar ordning och upprätthåller mening och tillhörighet. Religiösa livsåskådningar har svar på många frågor som rör vår identitet (t ex kön & sexualitet) och påverkar därför direkt människors identitet. Religiösa livsåskådningar är alltså väldigt normerande. Religioner kan också på grund av sin identitetsskapande funktion skapa utanförskap. Den som inte följer sitt manus får sin identitet ifrågasatt i förhållanden till religionens normer.

14 World Values Survey Sekulära/rationella värden Traditionella värden Ekonomisk och social säkerhet Individuella och universella värden

15 Tror du på helvetet?

16 Religion vs. vetenskap

17 Identitet Lektion 3

18 Sexuella script Sexualitet är socialt och kulturellt konstruerat - hur vi människor beter oss sexuellt är till största delen ett socialt arv. Omgivningen (samhälle och kultur) är avgörande för vad som anses vara ett accepterat sexuellt uttryck - vilka sexuella script (manus) som är accepterade att följa. Vilka sexuella script som är accepterade skiljer sig stort åt mellan länder och kulturer.

19 Sexualsyn I samhällen och grupper finns det olika mönster, lagar och normer om sexualitet. Ett samhälles/en grupps sexualsyn handlar om: När? Var? Hur? Med vem/vilka? Varför? och kanske också Hur ofta? Den som inte följer de mönster, normer och lagar som finns om sexualitet kommer att ifrågasättas på ett eller annat sätt.

20

21

22 Religion och sexualitet Alla världsreligioner är och har historiskt sett varit väldigt heteronorma - utgångspunkten är att alla människor är och ska vara heterosexuella. Inom alla religioner finns olika normer om homosexualitet - religiös inriktning avgör ofta ståndpunkt. Frågan är alltså inte vilken religion en person tillhör - utan vilken inriktning/gren. De flesta strängt religiösa anser t ex att homosexualitet är fel, samtidigt som liberala religiösa personer kan vara mer toleranta.