Idrott, genus & jämställdhet
|
|
- Siv Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap Idrottsrörelsen jämställdhet 1
2 Kön och genus Kön Genus Det biologiska könet Naturliga skillnader Styr kroppen genom hormoner Det sociala könet Social konstruktion Reglerar den sociala världen Genusordning Vad är genus? Socialt och kulturellt skapade föreställningar, idéer och förväntningar på vad kvinnor och män skall göra, hur de ska se ut och bete sig, vad de ska vara intresserade av osv. Formas och förändras socialt, kulturellt och historiskt En process. Handlingar som upprepas Förkroppsligas 2
3 Hur genus skapas och upprätthålls Genus skapas genom: Bilder Ord Handlingar Symboler Social organisation Överallt och hela tiden Teori om hur genus skapas och upprätthålls Isärhållande Kvinnor och män kan / ska göra olika saker Mannen är norm Män och det som betraktas som manligt är överordnat kvinnor och det som betraktas som kvinnligt (Hirdman, 2004) 3
4 Genus och kroppslighet Kroppsposer, gester och rörelser gör maskulinitet och femininitet Flickor - underskattar sin styrka och sina kroppsförmågor - avstår ifrån att sätta hela kroppen i rörelse - avbryter oftare en rörelseaktivitet (Young, 1998) Genus och kroppslighet, forts Finns inga naturliga, biomekaniska eller fysiologiska förklaringar, utan är en konsekvens av genusordningen: * Föräldrar och pedagoger accepterar i högre grad avbrytandet av genomförande för flickor än för pojkar * Flickor uppmuntras inte lika mycket som pojkar att utveckla sina förmågor och färdigheter * Flickor upplever sig oftare objektifierade (blickar, kommentarer, beröring) Bristande träning i att använda kroppen och den fysiska styrkan Blir bekräftat om jag gör rätt enligt förväntade könsnormer 4
5 Skapandet av manlighet Maskulinitet (liksom femininitet) konstrueras i relation till andra sociala identiteter; interaktion mellan kön, etnicitet, sexualitet, social klass, funktionshinder Hegemonisk maskulinitet (ideal manlighet): En viss form av maskulinitet som vid given tidpunkt är betraktad som mer ideal än andra former. Är inte fastlåst, en position som alltid kan ifrågasättas Den ideala (idrotts)mannen är INTE - feminin/kvinnlig - homosexuell Genusspelet Genus ordnar det sociala och vår tillvaro Spelregler som bestämmer hur män och kvinnor ska förhålla sig till varandra Föreskrifter, regler, attityder, normer Begränsar och möjliggör Belönar och bestraffar 5
6 Hur gör man som ledare? Medvetenhet om att kvinnligt & manligt är något som görs Utmana myter om kvinnor och män, fundera över föreställningar om könen Avstå ifrån att värdera kvinnors och mäns val, intressen och beteende utifrån prototyper Se individer inte kön (mer tillåtande beskrivningar för kvinnligt och manligt) Utvidga människors handlingsutrymme ge tillgång till hela världen (kroppslig och mental) Genusföreställningar bidrar till individers självförståelse Könsmönster bland tränare 6
7 Könsmönster bland tränare Vanligare med kvinnor som elittränare i individuella idrotter än i lagidrotter Könsfördelningen är relaterat till nivå: ju högre upp i elitsystemet, desto fler män Män tränar både kvinnor, män och könsblandade idrotter. Kvinnor träna kvinnor och ibland könsblandade grupper Hur ser det ut? Ledare (drygt 600 ) (RF) 34% kvinnor 66% män Förbundskaptener 17% kvinnor - 83% män (Eriksson, 2006) 7
8 Genus och ledarskap Ledarpositionen är inte könsneutral Föreställningar om den ideala ledaren är förknippat med föreställningar om manlighet Male bonding Homosocialitet Homosocialitet Män väljer män Män bekräftar män Samspel som skapar och upprätthåller en idealbild, där mannan är norm Homosocialitet män ges tolkningsföreträde i frågan om hur ledarskap skall definieras Få erfarenheter av kvinnor som ledare myter och föreställningar av kvinnor i ledarpositioner 8
9 Genus och ledarskap Forts Vissa ledaregenskaper genusbestämda Olika funktioner eller positioner könsmärkta Relativ underordning Kvinnor i minoritetsposition synligghetseffekten 9
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Idrott, kön och etnicitet. Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs.
Idrott, kön och etnicitet Begrepp Teoretiska utgångspunkter Fysisk aktivitet idrott Kroppsdiskurs Genus några utgångspunkter Man föds inte till kvinna man blir det (Simone de Beauvoir, 1949) Kön det biologiska
Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män
Jämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com
Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Sveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge
Genusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Organisation och kön. Line Holth
Organisation och kön Line Holth line.holth@kau.se Genus socialt och kulturellt kön omfattar både kvinnor och män mycket mer än en könsroll skapade konstruktioner en förkroppsligad praktik förhandlingsresultat
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Processtöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
En inkluderande idrott för alla
En inkluderande idrott för alla Sofia B. Karlsson Utbildningsansvarig jämställdhet och inkludering #inkluderandeidrott Syfte med passet Syfte: Ökad förståelse för utvecklingsresan En inkluderande idrott
JÄMSTÄLLDHET I TEORI
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser
Praktiska tips till pingisklubbar som vill arbeta jämställt
Praktiska tips till pingisklubbar som vill arbeta jämställt INLEDNING Att säga Alla är välkomna hos oss räcker inte. Många av oss har erfarenheter av sammanhang och situationer där vi inte har trivts eftersom
Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:
Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom
Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott. - från utvecklingsresor till vardagspraktik
Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott - från utvecklingsresor till vardagspraktik Brottningsförbundet 2 september, 2017 Sofia B. Karlsson, SISU Idrottsutbildarna Presentationsrunda
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun 1 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad
Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?
Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning
Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering
Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer
Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället Kön är en påverkande faktor i organisationer Kunskaper om kön och hur det påverkar organisationer i olika sammanhang är ett
Män, maskulinitet och våld
Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?
Identitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Genusperspektiv på ANDT
Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande
Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.
Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda
IBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen
Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen Jämställdhet är ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.
Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta
Förklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21
Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat
Ta del av våra spelkort!
Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Förvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Lika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01
Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling
Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade
STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R
STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa
Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010
JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Flickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta
Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision
Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan
Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,
Grundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Män har varit här längst
Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika
Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer. Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20
Genus, jämställdhet och könsskillnader i skolprestationer Inga Wernersson Göteborgs universitet/ Högskolan Väst 2012-11-20 Andel flickor och pojkar med låg resp. hög läsförmåga (läsnivå
SHIF/SPK:s Värdegrund
VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver
Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext
Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare
Killars livsvillkor, sexualitet & gränser Pelle Ullholm Sexualupplysare Film: Vill du. Casting Googla rfsu och vill du så hittar ni alla där Killars livsvillkor Hur ser de ut? Hur kan de förklaras? Hur
Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22
Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar
Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015
http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor
Sagan som synvändare. Johan Theodorsson. Om att använda känslor, fantasi och genusbråk som pedagogiska verktyg
Barnens fantasi utgör det allra starkaste och mest verksamma inlärningsinstrumentet. Kieran Egan Sagan som synvändare Om att använda känslor, fantasi och genusbråk som pedagogiska verktyg Johan Theodorsson
sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete
sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn
Men vi är bara män här! Maskulinitet i skogssektorn Nationella skogsprogrammet i praktiken nu kör vi 2018 - Upplands Väsby Peter Söderström Skogshuggare Skogshuggare Kvinnliga skogshuggare Den brittiska
HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö
HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö 20170828 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se
Genusrapporten Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Jämställdhetens sfärer Privatliv Regional utveckling Omvärld Arbetsliv Jag är så trött på jämställdhet! Vad är det du är trött
Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete
Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se
Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation
Normkritik och karriärlärande Startsida Din presentation Frida Wikstrand fil. dr i arbetsvetenskap Lektor på studie- och yrkesvägledarutbildningen Malmö universitet Fundera på Vilka intressen är giltiga
Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull
Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Capoeirastrategi 2025
Capoeirastrategi 2025 Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Capoeira Bakgrund Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Idrott Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas
Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH
Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till
Makt, sårbarhet och skilda villkor
Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under
YTTRANDE över SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor.
Till KULTURDEPARTEMENTET Regeringskansliet 103 33 Stockholm YTTRANDE över SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Sammanfattning Kvinnofronten svarar