Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet"

Max Håkansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

2 Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och kulturella sammanhang Biologiskt kön relativt oproblematiserat Man/ Maskulinitet något som görs och åstadkoms

3 Hegemonisk Ej en mansroll/, utan olika er Hegemonisk är: Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver att andra män positionerar sig i relation till idealet och som legitimerar genusordningen, dvs. mäns underordning av kvinnor (Connell & Messerschmidt 2005)

4 Hegemonisk Hegemonisk en könsstereotyp men också en process! Hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position samhällslivet. Kulturellt sett höjer sig vid en given tidpunkt en viss form av över andra former. (Connell 1996, s. 101)

5 Hegemonisk Både kulturell och organisatorisk makt Kamp om tolkningsföreträde och position Alliansbyggande med kvinnor och andra män Hegemonisk makt förgivettagen och legitim Hegemonisk föränderlig och sårbar

6 Hegemonisk steori Underordnad Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt uteslutna, t ex homosexuella män Marginaliserad Auktoriserar hegemonisk utan att hota hierarkin, t ex icke-vita idrottsstjärnor

7 Hegemonisk steori Förhandlande/delaktig Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller genusordningen; i-princip-mannen Patriarkalisk utdelning De olika erna har endast betydelse i relation till varandra och i relation till feminiteter

8 Hegemonisk Delak3g Underordnad Marginaliserad

9 Hegemonisk Delak3g Underordnad Marginaliserad Andra feminiteter Andra feminiteter Betonad feminitet Andra feminiteter Andra feminiteter

10 Hegemonisk Delak3g Underordnad Betonad feminitet Andra feminiteter Andra feminiteter Marginaliserad Andra feminiteter Andra feminiteter

11 Fördelar med steori Uppmärksammar relationen mellan män, och mellan män och kvinnor samtidigt Maskulinitet är inte statiskt, utan förändras över tid Ingen enskild form av, utan många olika er Ideal medverkar till hierarkier

12 Våld och Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld, men: Våld kan användas för att upprätthålla hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer Våld kan vara en del av hegemonisk i grupper och kulturer där aggressivitet idealiseras Våld mot män och kvinnor har länge varit central i västerländska hegemoniska er

13 Våld och Våldsam kriminalitet resurser för att åstadkomma ( göra ) Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga Olika relation till våld beroende på klass och etnicitet Våld en resurs att skapa hegemonisk position i relation till kvinnor och andra män

14 Våld och 1. Se sambanden mellan mäns olika former av våld Nära relationer offentliga miljöer Kriminaliserat normaliserat sanktionerat våld Grovt lindrigt våld

15 Våld och 2. Se sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och relationer mellan män Våld mot kvinnor kan förstärka homosocialitet Fördömandet av våld och våldsverkare kan användas för dominans över såväl andra män som kvinnor

16 Våld och 3. Se sambandet mellan våldsamma män och deras sociala position Våldsamma er är inte nödvändigtvis hegemoniska Historiskt sett har de styrande klasserna styrt genom ekonomiska system och låtit underklassen att utöva våld mot sig själv Våld mot kvinnor för att upprätthålla makt inte nödvändig vid hegemoni

17 Våld och 4. Se hur skulturer spelar roll för våld Inte bara i hederskulturer Inte bara i ungdomskulturer

18 Kvinnomisshandlaren Hierarki av våld Våld mot de med samma maktposition legitim Våld mot de med lägre maktposition inllegitimt Våld mot kvinnor illegitim del av sgörande Kvinnomisshandlaren som en underordnad eller marginaliserad Män som slår andra, onda män är på den goda sidan i försvarandet av kvinnor

19 Respons på mäns våld 1. Fördömande av våldet och mannen 2. Socialt och emotionellt stöd till mannen 3. Kombination av fördömande, stöd och ignorans 4. Förändringar över tid

20 Att berätta om sitt våld Hur berättar man om sitt våld utan att riskera att bli utpekad som kvinnomisshandlare? Narrativa strategier för att berätta: Att omdefiniera våldet Att kontextualisera våldet Att visa upp skam Att historisera våldet och visa på förändring Att fördöma sina egna handlingar

21 Avslutning Andras potentiella erkännande/fördömande centralt Våldet relateras till den marginaliserade/ underordnade en, Kvinnomisshandlaren Narrativa strategier osynliggör mäns våld mot kvinnor som något vanliga svenska män praktiserar.

22 Vidare läsning Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos. Gottzén, L. & Jonsson, R. (red.) (2012). Andra män. Maskulinitet, jämställdhet och normskapande. Malmö: Gleerups. Gottzén, L. (2013) Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. SOU 2014: 6. Män och jämställdhet. Stockholm: Fritzes. Ungdomsstyrelsen (2013) Unga och våld en analys av och förebyggande insatser. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Relevanta dokument

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?