Lika rättigheter och möjligheter

Transkript

1 Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se

2 Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen. Gamla genusordningar lever kvar och återskapas runt om oss genom olika processer Svåra frågor att lyfta då de går in i privatlivet Förstärks i relation till andra maktordningar, t.ex. klass, ålder, föreställningar om etnicitet/kultur.kan tolkas genom 1. Strukturell nivå konsekvenser av hur vi strukturerar samhället utifrån våra socialt skapade kategoriseringar utifrån genus 2. Symbolisk nivå kulturella symboler och språkbruk/diskurser kring genus 3. Individuell nivå individer socialiseras, praktiserar, uttolkar och agerar inom möjliga ramar genom vårt genus (Modell efter Sandra Harding)

3 Strukturell nivå Kvinnorna har lägre lön och mindre ansvar än männen. Färre kvinnor startar eget och färre kvinnor vinner arkitekttävlingar och arkitekturpriser På arkitektföretagen avancerar kvinnorna (röda) till ansvarig arkitekt eller chefsarkitekt i mindre utsträckning än männen (svarta). Källa: Sveriges Arkitekters medlemsstatistik, 2010

4 Genuspräglade symboler i staden Kvinnan som symbol för skönhet, konst, moderskap och nationen Mannen som individ, handlade subjekt och historisk person Betydelsen av hög sockel för att visa makt Det privata i det offentliga

5 Individuell nivå: Att bryta mot normer förr Gatan och stad är hotfull, smutsig och okvinnlig Hamna i dåligt sällskap - Att vara respektabel Den ärbara och respektabla kvinnan konstruerar den orena fallna kvinnan

6 och nu Att röra sig i staden på egna villkor. med lite eller mycket kläder Slut-walk

7 Hur ska vi arbeta med begreppet genus Incitament; varför ska man engagera sig? Utvärdering; hur ska man mäta och visa att jämställdhet har ökat? Indikatorer; bara kvantitativa resultat? Vad är kvinnor och män?

8 Hur ser vi genus? En social kategorisering om relationen mellan könen Definieras utifrån beteenden, förväntningar och normer som kopplas till en specifik grupp i relation till andra grupper eller sociala kategorier Kvinnlighet definieras i relation till manlighet och svenskhet i relation till utländskt, etc. Innehållet i sådana kategoriseringar är föränderliga. Vilken materiell form/gestaltning? Föränderlig normer i relation till sega fysiska strukturer Inte befästa nuvarande maktrelationer Allmänheten kan vara en förtäckt norm

9 Genus som serier och sociala grupper Individ Serie Grupp - utifrån egna upplevelser och andras kategoriseringar Iris Marion Young; Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa

10 Varför genusperspektiv på fysisk miljö? Kvinnor historiskt exkluderade i planering och byggande Planering och byggande använder ett språk som antyder en socialt neutral verklighet som ska omfatta allmänheten utan variation i kön, sexualitet, rörlighet, ålder, klass eller etnicitet/ras. Samtidigt har vi en stadshistoria präglad av maktordningar baserade på just sådana kategorier Allmänheten kanske inte så neutralt begrepp utan återspeglar manliga normer och behov.

11 Den traditionella planeringen - av den byggda miljön är fokuserad på siffror, abstrakta föreställningar om planeringens målgrupper - Kroppar, konkreta livsbetingelser och känslor har negligerats - Ett topp-down perspektiv på planering och användning av fysiska rum

12 Vi lever med gamla fysiska strukturer

13 Genusperspektiv på platser och planering Lyfta fram det osagda, glömda eller oviktiga och på så vis peka på bristerna i tidigare geografiska analyser/berättelser och ge dem ny mening. vilka platser undersöks vilka grupper som inkluderas /alt. att geografin är kroppslös vad/vilka frågor som tas upp hur man närmar sig fältet (metod) hur kunskap utvecklas och varifrån man hämtar inspiration vad som ger status inom sektorn/förvaltningen

14 Frågor i fokus: Försörjningsstrukturer/ Arbetsmarknad Boendeformer (kollektivhus) Vardagen Privat och offentligt Kroppen (trygghet) Regionförstoring Resande/migration Ny kunskapsbas och inflytande i processer (medborgarinflytande) Kvinnohistorisk tillbakablick

15 Jämställdhetsmålen; struktur, kultur/språk och individ En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till makt och inflytande både som beslutsfattare, verkställare och brukare. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjligheter att ge och ta omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. - Våld i nära relationer - Hedersrelaterat våld och förtryck - Prostitution och människohandel

16 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till makt och inflytande både som beslutsfattare, verkställare och brukare Frågor att diskutera: - Hur får man makt? Vilka kanaler och arenor är viktiga för att få inflytande över den fysiska miljön? - Ge ett exempel på när kön har spelat roll för att bli exkluderad från beslutsfattande och inflytande - Ge ett exempel på när en makthavare har lämnat plats för att få med en marginaliserad grupp i en process

17 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Diskussion: På vilket sätt spelar den fysiska miljön roll för hur kvinnor och män kan utbilda sig och ta ett betalt arbete? Hur ser kopplingen mellan det privata och det offentliga ut i relation till ekonomisk jämställdhet?

18 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjligheter att ge och ta omsorg på lika villkor. Diskussion: - Hur hänger en rumslig organisering i staden ihop med hemarbetet? - Vad gör vardagen smidig respektive osmidig ur ett vårdoch omsorgsperspektiv? (ta barn till skola, handla mat, städa, vård av äldre släktingar, etc. )

19 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. - Våld i nära relationer - Hedersrelaterat våld och förtryck - Prostitution och människohandel Diskussion: - Trygghetsarbete handlar ofta om att skapa trevligare utemiljöer, men finns det andra aspekter av den fysiska miljön som kan vara viktig för att minska det sexualiserade våldet i staden?

20 Teman att tänka vidare kring 1. Medborgarinflytande 2. Inflytande från den privata sektorn i stadsutveckling; vilken kultur råder där? 3. Lära av tidigare idéer - kollektivhus 4. Trygghetsfrågor som en sätt att synliggöra maktrelationer och initiera dialoger

21 Behov av nya metoder Omdefiniera kunskap och process Förändrad planerarroll (Leonie Sandercock) -Narrativ och berättelser -Konstnärliga former -Andra mötesformer som låter de olika grupper hitta sina sätt att uttrycka sig

22