Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhetsintegrering - analys för förändring"

Alf Pettersson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School

2 Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med jämställdhetsintegrering Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom transportområdet.

3 Forskningsfråga och metod Hur fungerar myndigheternas lednings- och styrsystem för att styra mot ett jämställt transportsystem? Fallstudier av Banverkets och Vägverkets styrning mot ett jämställt transportsystem Intervjuer Observationer Dokumentstudier

könsblindhet Kvinnor som tillägg till manlig norm

5 Genusintegrering mål och medel G E N U S M E D V E T E N H E T Att veta och kunna Könsblindhet Kritiska frågor om könsblindhet Kvinnor som tillägg till manlig norm Transformering till jämställd norm Att göra G E N U S I N T E G R E R I N G

6 Varför ska vi leta efter genus? För att kunna inkludera istället för att (o)medvetet exkludera För att den person som verkar mitt i normen också ska kunna förstå, se och känna trots att den inte är drabbad. För att kunna skapa en jämställd norm

7 Att synliggöra genus: vad ska vi leta efter? Könsmärkta värderingar Maktrelationer Formellt och informellt Regler (får/ska), normer (bör) och kultur (gör)

8 Att synliggöra genus Fenomen att leta efter 1. Horisontell och vertikal könssegregering 2. Symboler, föreställningar och diskurser om kön 3. Ojämställd interaktion människor emellan 4. Individens identitet i förhållande till vad som förväntas Jämställdhetsmål 1. Bryt glastak och glasväggar, ojämställda livs- och arbetsvillkor 2. Eliminera stereotypa könsbegränsningar 3. Bemästra härskartekniker med demokratitekniker 4. Individen har kraft att forma sin egen identitet

9 Att synliggöra genus, forts. Endast en aspekt syns i statistiken (1) De tre övriga är kvalitativa bedömningar (2-4) Genusrelationer måste undersökas empiriskt i varje kontext

10 Att hantera horisontella krav Varje myndighet har specifika uppgifter att lösa i sin kärnverksamhet Inom staten finns generella krav som alla har att förhålla sig till, oavsett kärnverksamhet Horisontella, generella krav exempelvis jämställdhet behöver integreras i kärnverksamheten för att resultat skall uppnås.

11 Tre modeller för integrering Assimilering Särkoppling Transformering

12 NORM Normalisering, assimilering till, insocialisering i kärnverksamhetens norm och kultur

13 NORM Marginalisering, särkoppling från kärnverksamheten

14 NORM Ny norm Transformering av rådande kärnverksamhet Lyckad jämställdhetsintegrering: transformering till en jämställd norm och kultur

15 Jämställdhetsintegrering Hur kan jämställdhet integreras i kärnverksamheten? Ingå i den normala styrningen! Konsekvenser?

16 Normal styrning av en myndighets kärnverksamhet gestaltad som en resursomvandlingskedja Mål- och resultatstyrning

17 Ekonomistyrningslogiken för mål- och resultatstyrning: SMART-kriterier Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsatt Vad är mätbart?

18 Resultat av SMART-kriterier, exempel 1 Av totala antalet möten med fyra eller fler deltagare har 72 procent en representation där inget av könen har färre än två deltagare. Av dessa möten har 24 procent en representation med minst 40 procent av vardera könet. Målet bedöms som delvis uppfyllt efter en sammanvägning av dessa andelar. Vägverkets årsredovisning 2004 Tolkning: 28 % av alla möten med 4 eller fler deltagare har ojämn könsfördelning, 24 % av resterande 72 % av alla möten har jämn könsfördelning. Det betyder att 17 % av samtliga möten med minst 4 deltagare har jämn könsfördelning. Alla möten med 2-3 deltagare tillkommer.

19 Resultat av SMART-kriterier, exempel 2 På de ca 200 möten som Vägverkets regioner har följt upp var andelen kvinnliga deltagare totalt 30 procent*. Bland dem som har representerat Vägverket på mötena var fördelningen 26 procent kvinnor och 74 procent män. Målet bedöms som uppfyllt. * Gränsvärdet för måluppfyllelse (minst 27 procent) kommer stegvis att höjas Vägverkets årsredovisning 2005

20 Mätbarhetsfällan Jämn könsfördelning Jämställdhet SMART-kriterier reducerar kvaliteter till irrelevanta siffror Jämför med antal kvinnor och män i ett möte genusperspektiv på vad som händer under ett möte

21 Mål- och resultatstyrning kan leda in jämställdhet i en återvändsgränd Svaghet: Reducerar jämställdhet till ett kvantitativt perspektiv på kön istället för ett kvalitativt genusperspektiv på kärnverksamheten Styrka: Kan få upp jämställdhetsfrågor på agendan Statistik och nyckeltal kan väcka väsentliga frågor

22 Jämställdhetsintegrering som medel: kunskap om genus som en resurs, styrning av jämställda värderingar i arbetsprocesserna Jämställdhetsintegrering som mål och resultat Resurser Processer Prestationer Effekter

23 Mätbarhetens möjligheter Resursstyrning Genusbudgeting (Gender budgeting) följer pengarnas könsuppdelning Räkna utbildningstillfällen och deltagare för kunskap om genus och jämställdhet. Ger grunden för värderingsstyrning

24 Mätbarhetens möjligheter Process- och handlingsstyrning Räkna framtagna handlingsplaner och checklistor för jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten

25 Mätbarhetens möjligheter Prestationsmätning Räkna kroppar (sic!) Räkna huvuden och räkna med dem! Räkna genomförda aktiviteter i jämställdhetsintegrerande syfte Var noga med analysen!

26 Mätbarhetens möjligheter Effekter Uppföljning av könsuppdelad statistik Nyckeltal som väcker intresse och frågor

27 Bortom mätbarheten Visa goda exempel på jämställdhetsintegreringens effekter Berättelser Bilder

28 Tack för uppmärksamheten! Frågor? Eva Wittbom

Relevanta dokument

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande