Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen
|
|
- Anna-Karin Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen Jämställdhet är ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande. Notera att det handlar om en jämförelse mellan könen, inte om rättvisa mellan individer med exempelvis olika social bakgrund. (Nationalencyklopedin) Jämlikhet är ett samlingsbegrepp som omfattar rättvisa gällande till exempel etnicitet, funktionshinder, kön och ålder. Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådets definition) Gender mainstreaming är det engelska begreppet för jämställdhetsintegrering. Poängen är att jämställdhet inte ska vara ett sidospår i verksamheten utan vara en del av verksamhetsutvecklingen, i huvudfåran (mainstream) där arbetet bedrivs och styrs. Genus Kortfattat kan det sägas vara det socialt och kulturellt konstruerade könet, eller vår könsroll (könsroll är dock inte någon populär term, då den signalerar att det är något vi kan välja att gå ut och in ur, vilket inte är fallet ). Dock är det viktigt att understryka att distinktionen mellan vad som är biologiskt och vad som är socialt inte är enkel. Vi vet numera att kroppens fysiska funktioner påverkas av vår sociala situation. Allt ifrån hur synapser bildas eller inte bildas i hjärnan beroende på hur vi som barn stimuleras eller inte stimuleras i vår uppväxtmiljö, till hur stress och oro kan ge magont och andra fysiska symptom. Kön När det gäller biologi finns det en del olika skillnader mellan kvinnor och män, så som de reproduktiva systemen, och hur kroppen reagerar och visar symptom vid olika åkommor, därför kan det vara viktigt att föra könsuppdelad statistik för att kunna ge rätt stöd. Samtidigt börjar vi få fler och fler exempel på hur sociala faktorer har påverkat den fysiska kroppens utveckling. Här finns en stor okunskap vilket vi bör vara ödmjuka inför. Den biologiska termen kön bör förstås både som en kategori för att synliggöra skilda biologiska behov eller förutsättningar hos kvinnor resp. män, men den kan också användas som en variabel som i den sociala dimensionen visar utfallet av skilda villkor i samhället mellan grupper av människor, och då särskilt grupperna kvinnor resp. män. En annan sak att vara ödmjuk inför är att det faktiskt föds många barn med ett odefinierat kön, något som för det mesta snabbt korrigeras med kirurgi. Kön är egentligen också fristående från själva sexualiteten, och förutsättningar för homo- bi- och transsexuella med flera behöver också beaktas i en genusanalys. Genusordningen eller genussystemet beskriver ett mönster i samhället av maktrelationer mellan kvinnor och män. Genusordningen bygger på två principer: Isärhållande; att kvinnor och män gör olika saker på olika platser. 1
2 Hierarkisering; män som grupp är av lång tradition överordnade kvinnor som grupp och därför utgör mannens beteende en norm för mänskligt beteende, en måttstock som kvinnor mäts mot. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, till exempel inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner, ofta godtas en fördelning upp till 40/60. (SCB, På tal om kvinnor och män, 2004) Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. (SCB, På tal om kvinnor och män, 2004) En jämställd verksamhet... ger likvärdig service och tjänster till kvinnor och män använder och fördelar resurser på ett rättvist sätt har kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor ger likvärdiga möjligheter att nyttja och påverka verksamheten konsekvensbeskriver beslut om prioriteringar som gagnar kvinnor respektive män har styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet utvecklas med fokus på jämställdhet gör fortlöpande insatser för att bryta traditionella könsmönster på olika nivåer i organisationen cis-man och cis-kvinna: Om du är född, identifierar dig som, blir sedd och behandlad som man/kvinna. Kommer från det latinska prefixet cis, som betyder "på samma sida som". Se också engelskans cisgender. feminism: Politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. (SAOL) genusperspektiv: Att inkludera en könsmaktsanalys i sin samhällssyn. hen: Könsneutralt pronomen som ersätter han och hon, men också honom och henne. henom: Genusneutralt pronomen som används i stället för henne/honom. biologist: Person som försöker härleda könsstereotypa egenskaper hos en kvinna respektive man till att de är medfödda och är kopplade till respektive biologiska kön. Normkritik Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som vi människor utformar exempelvis från religiösa tolkningar och som sedan formar människors beteende. Normer finns överallt och vi agerar oftast omedvetet utifrån dessa föreställningar och sociala regler. Många normer bidrar positivt till samhällsutvecklingen, som att vi hälsar på varandra och presenterar oss i olika situationer med flera. Andra normer ger dessvärre vissa grupper av människor fördelar i jämförelse med andra. Utifrån religion eller olika inflytelserika personer eller grupper formas normer som ger vissa sociala kategorier av människor fördelar och begränsar andra grupper. Detta sker genom en form av maktutövning som sker mer eller 2
3 mindre omedvetet. Normkritik handlar om att sätta fokus på de normer och maktstrukturer som råder som gör att vissa personer uppfattas som avvikande och andra som personer inom normen eller det normala. Med ett normkritiskt perspektiv ska vi lyfta fram de strukturer och föreställningar som skapar diskriminering respektive belysa det som uppfattas som avvikande. Genom att använda ett normkritiskt perspektiv kan vi synliggöra och förändra de normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. Intersektionalitet En intersektionell analys har som syfte att synliggöra situationer och strukturer som skapas i intersektioner eller skärningspunkter för maktrelationer som baseras på ras/etnicitet, kön, sexualitet, ålder, klass, funktion, religion eller andra sociala kategorier. Det betyder att vi sällan är bara vårt kön eller bara vår funktionsnedsättning i andras ögon, utan vi är två eller kanske fler kategorier på samma gång. Intersektionalitet eller skärningspunkt handlar framför allt om att visa på sociala mönster och beteenden som gör att individens handlingar blir strukturella hinder och begränsningar. Forskare inom fältet menar att vi gör ständiga utsorteringsprocesser som sorterar in individer och grupper i vad som är norm respektive vad som är avvikande. Kategoriseringen och bedömningen i avvikande eller underordnad är en fråga om maktutövning. Därför blir företeelsen av att människor placeras i underordnade grupper, ett grundläggande villkor för ifrågasättande av maktrelationer (De los Reyes & Mulinari, 2005). Forskarna menar att fokus bör riktas mot etablerade strukturer för social ojämlikhet som hindrar personer från att bli delaktiga i samhället. I praktiken blir ett så enkelt samtal som att någon gjort en klassresa också en cementering av att det ska finnas olika klasser att resa mellan. Homosocialitet Kortfattat innebär det att män väljer män. Det handlar om hur män identifierar sig med, söker sig till och förstår sin sociala position i förhållande till andra män. Detta är i stort en undermedveten handling som förklaras teoretiskt med att en person i maktposition söker sig till eller rekryterar personer utifrån sin referensram och erfarenhet, och i praktiken blir det en process där personen legitimerar sig själv, sin position, sin kunskap och sina värderingar. Förändringsstrategier för jämställd regional tillväxt Tre huvudstrategier för att nå jämställdhet kan vara ett sätt att orientera sig och tala samma språk i vår strävan efter ett jämställt samhälle. Rees (2002) har uttryckt tre olika strategier på engelska som tinkering, tailoring och transforming, och Squires (2005) uttrycker dem som inclusion, reversal och displacement. Översatt till svenska föreslår jag följande termer: 1. Inkludering/assimilering, 2. Addering 3. Transformering Den första strategin Inkluderings/assimileringsstrategin innebär kortfattat att man utgår från att skillnader i utfall mellan kvinnor och män beror på traditionella maktasymmetrier; män har generellt haft mer makt än kvinnor så som att män har haft rösträtt och inte kvinnor. 3
4 Lösningen blir då att inkludera kvinnor i det rådande systemet så att de får samma formella rättigheter som män. Insatser för inkludering och assimilering innebär att ge plats åt kvinnor inom det befintliga systemet, utan att systemet i sig förändras på något grundläggande sätt. Exempel på detta kan vara allmän rösträtt och lika lön för lika arbete. Den andra strategin, addering, innebär en utgångspunkt där mäns traditionella beteende antas ha utgjort norm för samhällsplaneringen och vad som värderas i samhället, och att kvinnors förutsättningar och behov saknas och därför bör adderas. Detta perspektiv innebär till viss del en genomgripande systemförändring, även om det ofta ses som att endast lägga till kvinnors perspektiv, utan att förflytta grundläggande värderingar. Exempel på insatser inom adderingsstrategin kan vara behov kopplade till kvinnors reproduktiva roll i samhället så som upprättandet av föräldraförsäkringen och utbyggnad av offentligt finansierad förskola. Den tredje strategin, transformering, innebär en utgångspunkt där maktasymmetrier angrips på ett mer djupgående plan. Makt ses ur tre dimensioner (se nedan) där den tredje dimensionen inbegriper maktanalyser om hur föreställningar och förväntningar på kvinnor och män påverkar kvinnors och mäns beteende. Könssegregerande föreställningar och förväntningar skapas kontinuerligt i människors samspel och ser olika ut beroende på i vilken geografisk och social kontext vi befinner oss. Behovet av förändringar blir med denna analys mer omfattande än i de två förstnämnda strategierna. Ett transformativt arbete innebär att kontinuerligt arbeta med att förändra samhällsinstitutioner, organisationer och arbetsprocesser i syfte att förändra normer och värderingar. Förtydligande av begreppet makt Makt avser antingen en handling, det vill säga maktutövning, eller en förmåga, det vill säga maktresurser. Makt utövas när A får B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B. Bestraffning kan ske exempelvis genom våld, ekonomiska resurser eller symboliska belöningar och bestraffningar såsom beröm och klander. Definitionen ovan är en tämligen enkel definition på makt och denna tar inte hänsyn till mer raffinerade former av maktutövning. En ofta citerad forskare om maktdimensioner är Steven Lukes (2008). Han talar om att se makt i ett tredimensionellt perspektiv. Den första dimensionen sätter fokus på den iakttagbara och öppna konflikten mellan aktörer, där bestraffning eller belöning är synliga. Det tvådimensionella maktperspektivet, enligt Lukes, handlar om beslutsfattande och icke-beslutsfattande, om makten över vilka frågor som sätts på dagordningen och vilka som inte ges plats. I det tvådimensionella maktperspektivet handlar det därför både om en öppen och förtäckt konflikt. Den tredje dimensionen av makt handlar om makten att styra över människors idéer och önskningar, så att de i praktiken själva blir sina egna väktare, och det till synes varken finns en öppen eller förtäckt konflikt. Detta är den yttersta formen av maktutövning enligt Lukes, att ha makt att influera, forma eller bestämma över B:s önskningar och styra B:s vilja, så att B 4
5 fogar sig enligt den styrandes målsättningar utan att B själv förstår att den står under maktutövning. Denna utgångspunkt i hur makt ska förstås är central i det socialkonstruktivistiska synsättet och i genusanalyser. 5
Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering
Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering 2008-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Carina Remröd och Roger Lundberg, Länsstyrelsen Foto: Carina Remröd och Roger Lundberg. Publ. nr 2009:2
Läs merJämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merLÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Strategi och Handlingsplan för Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering Publ nr: 2013:26
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Strategi och Handlingsplan för Länsstyrelsens jämställdhetsintegrering 2014-2016 Publ nr: 2013:26 Inledning 2013-12-09 Jämställdhet är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter,
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merJämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merJÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Läs merStrategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun 1 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merJAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016
JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merJämställdhet. i organisationen. Aha! Om jämställdhet i organisationen
Jämställdhet i organisationen Aha! Om jämställdhet i organisationen 1 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen Alla har ansvar för jämställdheten Alla människors lika värde 4 Normer de oskrivna reglerna
Läs merJÄMSTÄLLDHET I TEORI
GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser
Läs mer20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merDalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Program för ett jämställt Stockholm stockholm.se Juni 2017 Dnr:434-21/2017 Utgivare: Stadsledningskontoret 3 (17) Innehåll Introduktion 4 Inledning 5 Programmets mål 8 1. En jämn fördelning av makt och
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merStrategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun 1 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha
Läs merHOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merJämställdhetsintegrering - analys för förändring
Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med
Läs merFÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN
FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att
Läs merLika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Läs mer1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors
Läs merNormer och makt. Träff
12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt
Läs merJämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016
Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,
Läs merGenusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merJämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.
i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen
Läs merRiktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-02-08 Dokument-ID Dokumentnamn
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merStor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling
Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merJÄMSTÄLLDHET OCH GENUS
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,
Läs merRenita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under
Läs merIntroduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says
Läs merSveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Läs merBasutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 01 522 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN. Antagen i Kommunstyrelsen
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN Antagen i Kommunstyrelsen 2015-04-08 Parkgatan 46, 456 80 Kungshamn 0523-66 40 00 fax: 0523-66 45 09 info@sotenas.se www.sotenas.se Datum: 2015-01-13
Läs merHållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Program för ett jämställt Stockholm 2018 2022 Antaget av kommunfullmäktige 2017-12-11 Introduktion Det här programmet ska fungera som vägledning när nämnder och bolagsstyrelser planerar sitt arbete för
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merOrganisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH
Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merTa del av våra spelkort!
Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Att arbeta praktiskt med genus och jämställdhet Hanna Knutsson hanna.knutsson@vo-college.se Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Bakgrund Kort om mig Mina uppdrag för
Läs merJÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. 2008/2009 Reviderad
JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva 2008/2009 Reviderad 2016-03-22 Hela Sverige ska leva har fyra horisontella kriterier/värdegrunder som ska genomsyra allt arbete. Dessa
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs merReviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten
Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten
Läs merBilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext
Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans
Läs merGemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete
1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merPersoncentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren
Personcentrering Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt Eva Brink & Carina Kullgren 2016-04-01 Personcentrering - Varför nu? Några exempel: Utveckla personcentrerat arbetssätt i hela regionen, som tydligt
Läs merMini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Läs merJämställdhet. i samhället. Aha! Om jämställdhet i samhället
Jämställdhet i samhället Aha! Om jämställdhet i samhället 1 2 Aha! Om jämställdhet i samhället Alla har ansvar för jämställdheten Jämställdhet genom historien 4 Fortsatt kamp för ett jämställt samhälle
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merLjusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merOrdlista jämställdhet och mångfald
Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom
Läs merStrategi för ett jämställt Botkyrka
1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merVåldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?
Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet Introduktionsdagar för yrkesverksamma 25 januari 2017 Malin Eriksson Utbildare, NCK Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik? Grundläggande
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merJämställdhetsutbildning inklusive certifiering
Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper
Läs merJ Ä M S T Ä L L D H E T
I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition
Läs merAlla tjänar på jämställdhet. Anna Swift-Johannison Jämställdhetsstrateg Region Örebro län
Alla tjänar på jämställdhet Anna Swift-Johannison Jämställdhetsstrateg Region Örebro län Jämställdhet - jämlikhet Jämställdhet - flickor och pojkar, män och kvinnor Jämlikhet ett bredare perspektiv, koppling
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merIDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE
IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet
Läs merFör inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten
För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merHur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?
Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet? Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet
Läs merFysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merBakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:
Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merEtt jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Läs merRiktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lillskogen Emma Datum 2017-01-23 Diarienummer KSN-2016-2706 Kommunstyrelsen Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR
Läs mer13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 69 (90) 13 Program för ett jämställt Stockholm 2018-2022. Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag
Läs mer