Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Transkript

1 Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

2

3 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

4 Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet kan precis som andra centrala begrepp användas på olika sätt och fyllas med olika innebörd. Jämställdhet kan betyda att kvinnor och män ska behandlas lika, eller olika. Det kan till exempel innebära att kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete eller att kvinnor och män ska behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården för att den ska vara jämställd. Genus och makt Genusperspektiv är den teoretiska grunden för att förstå ojämställdhet och för att kunna förändra. Genus handlar om att vi alla lär oss kön, att vi lär oss att vi ska vara kvinnor och män med allt vad det innebär. Det genomsyrar hela samhället och skapar ett genussystem byggt på två principer: isärhållande och hierarki. Det förra begreppet handlar om att vi lär oss att delas in i två motsatta grupper kvinnor och män. Till dessa grupper kopplas olika utseenden, egenskaper, beteenden och sfärer i samhället. Detta isärhållande baserat på kön skapar strukturer överallt i samhället exempelvis på arbetsmarknaden, i skolor, i hemmen och i media. Det senare begreppet, hierarki, handlar om att det män gör och som är kopplat till manlighet värderas högre i samhället än kvinnlighet och det som kvinnor gör. En del i hierarkin är att mannen ses som norm. Eftersom vi lär oss dessa skillnader från det att vi föds uppfattas de ofta som naturliga och omöjliga och påverka, men eftersom det är samhälleligt skapat är det också möjligt att påverka och förändra. Maktperspektivet finns dock inte bara mellan kategorierna män och kvinnor. Vi människor kategoriseras även på andra sätt, exempelvis utifrån ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsförmåga. Det finns åtskillig forskning som visar hur normer och hierarkier är kopplade till dessa grunder och de kan ses överallt i samhället. Svensk jämställdhetspolitik Fundera en stund över figuren på föregående sida. Det är en beskivning av den svenska jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet och de fyra delmålen som alla ska bidra till att vi når det övergripande målet att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha makt att forma samhället och sina egna liv. Vad och hur ska vi på vår länsstyrelse göra för att bidra till att målet förverkligas?

5 Att fundera på Hur kan vi koppla dessa mål till vår verksamhet? Hur kan du och din enhet i ert arbete bidra till att dessa mål uppfylls? Vad gör länsstyrelsen? Enligt länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ska länsstyrelsen verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Av instruktionen framgår även att länsstyrelsen även ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och och pojkars villkor, och genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Vid länsstyrelsen ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet. Varför en strategi? I regleringsbrevet för budgetåret 2013 fick länsstyrelserna i uppdrag att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering. Strategin omfattar både internt och utåtriktat arbete och att den ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar. Andra regionala styrdokument ska beaktas. Den externa strategin har tagits fram i samverkan med olika aktörer i länet. Att vi tar fram en intern strategi innebär att vi förtydligar målen för det interna arbetet, förtydligare vad det interna arbetet innebär och även att vi förstärker utbildningsinsatser och stöd till enheterna. Tidigare arbete Under åren gällde en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som var samordnad med arbetet med integrering av de mänskliga rättigheterna i länsstyrelsens verksamhet. Den har förnyats och den aktuella handlingsplanen gäller för åren Den uppföljning som vi har gjort under 2013 visar att resultatet av de genomförda insatserna har varierat mycket. De största bristerna i det tidigare arbetet med jämställdhetsintegrering har varit att målen med arbetet har varit otydliga. Vi har heller inte haft någon långsiktig utbildningsplan inom genus och

6 jämställdhet och det har även funnits brister i möjligheterna att få fram könsuppdelad statistik, vilket inneburit svårigheter för verksamheterna att analysera sina processer ur jämställdhetssynpunkt. Den särskilt sakkunnige har inte alltid kunnat förmedla den form av stöd eller metoder som behövts för att fylla olika verksamheters behov. Den särskilt sakkunnige har heller inte haft stöd i det interna arbetet eller tillräcklig finansiering för att kunna genomföra insatser i önskad omfattning. Vad krävs för att lyckas? I SOU 2007:15, JämStöds praktika finns fyra strategiska framgångsfaktorer för ett lyckat jämställdhetsintegreringsarbete. Dessa har sammanfattats i den s.k. MUMS-modellen. Ordet MUMS är en akronym av de första orden i de fyra komponenterna som ingår i modellen. Mål och annan styrning Utbildning Metoder samt Stöd och samordning Nedan följer en kort beskrivning av vad framgångsfaktorerna innebär. Mål och annan styrning Det är viktigt att ledningen ger tydliga direktiv till hela organisationen om vad som är beslutat och om vad som förväntas. Konsekvent uppföljning gör att direktiven tas på allvar. Utbildning Både ledning och medarbetare behöver kunskap om svensk jämställdhetspolitik och genus. Detta gör det lättare att förstå meningen med jämställdhetsintegrering. Man förstår också hur man ska använda de metoder som finns och hur man analyserar rätt. Metoder och arbetssätt Jämställdhetsintegrering kräver ett systematiskt arbetssätt. Till exempel att alltid redovisa statistiken könsuppdelad, att göra jämställdhetsanalyser inför beslut och att analysera viktiga processer i verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det krävs att metoderna är anpassade till verksamheten för att medarbetarna ska kunna utföra arbetet effektivt. Stöd och samordning Processen kräver en samordningsfunktion så att arbetet kan koordineras inom organisationen. Det behövs också en stödorganisation där medarbetarna kan få inspiration och råd. Ett organiserat erfarenhetsutbyte underlättar arbetet. Alla ska ges samma chans till förståelse och allas erfarenheter är viktiga i förbättringsarbetet.

7 Mål och annan styrning Ledningen ansvarar för mål och uppföljning : * Kontinuerlig dialog mellan särskilt sakkunnig och ledningen * Särskilt sakkunnig rapporterar regelbundet till ledningsgrupp Jämställdhet finns med i alla beslutsprocesser. : Genomgång av övergripande styrdokument/beslutsprocesser : Antal jämställdhetsintegre rade styrdok. Resp. beslutsprocesser Ökat antal enheter som har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamhetsplaner Utbildning Metoder Stöd och samordning Länsstyrelsens chefer och medarbetare har goda kunskaper om genus och de jämställdhetspolitiska målen : * Introduktionsutbildning för nyanställda 2 ggr/år *Föreläsning för samtliga medarbetare : Antal medarbetare som genomgått grundläggande utbildning Länsstyrelsens medarbetare har redskap för att använda kunskaperna i det dagliga arbetet Pilotutbildningar avseende två enheter under 2014 All statistik könsuppdelas om inte särskilda skäl finns mot det : : Andel könsuppdelad statistisk per enhet Bilda intern jämställdhetsintegreringsgrupp : Antal enheter som har fört in jämställdhetsintegrerade mål i VP

8 Sammanfattning av åtgärder enligt MUMS Tydliga mål Förtydligandet inkluderar även att det uttalas vad som förväntas av medarbetare respektive chefer när det gäller jämställdhetsintegrering Ansvarsfördelning Ledningen ansvarar för mål och uppföljning. Särskilt sakkunnig är huvudansvarig för genomförande av aktiviteter. Införa stödorganisation Vi bildar en intern jämställdhetsintegreringsgrupp. Gruppen kan förslagsvis bestå av en representant per enhet. Deltagarna i gruppen är tänkta som ett särskilt stöd till sin chef och till sin enhet. Deltagarna fungerar även som bollplank och stöd till särskilt sakkunnig. Särskilt sakkunnig genomför, med stöd från ledningen, arbetet med jämställdhetsintegrering och avrapporterar regelbundet till ledningsgrupp Långsiktig plan för utbildning Särskild budget för utbildninginsatser m.m. Pilotutbildningar 2014 Enheten för landsbygd och tillväxt Samhällsutvecklingsenheten Avslutning En viktig del i allt strategiskt arbete är att skapa stor delaktighet. Det kommer därför att vara en viktig del av strategin att kommunicera och förankra den inom länsstyrelsen. Detta arbete har redan påbörjats, då särskilt sakkunnig i början av januari träffat den nya ledningsgruppen (ny organisation per den 1 januari 2014) och kommer att fortgå under våren Många områden i strategin är ännu inte klara. Utformning av dessa områden kommer att ske i dialog med ledning, ledningsgruppp och medarbetare. Bilaga Till strategin biläggs den nu gällande handlingsplanen för jämställdhetsintegrering och integrering av mänskliga rättigheter i länsstyrelsernas verksamheter. Det handlar inte bara om kön, men det handlar alltid om kön