Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun!

Transkript

1 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer Vigren (ÖP), Pia Ingvarsson (S). Projektgrupp: Förvaltningscheferna; Anna Thott, Roland Persson, Gunilla Janlert, Ingvar Bengtsson samt projektledarna. Projektledare: Britten Dehlin, Sofie Hall, Helena Magnusson. Genom medel från SKL har Simrishamns kommun fått möjlighet att påbörja ett aktivt arbete för ökad jämställdhet. Syftet med utvecklingsarbetet, Mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun!, är att lägga grunden för ett kontinuerligt och därmed hållbart jämställdhetsarbete. Simrishamns kommun undertecknade 2010 CEMR, Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I och med undertecknandet förbinder kommunen sig att arbeta med deklarationens 30 artiklar. Dokumentet kan ses som ett politiskt instrument för att uppnå hållbar jämställdhet. Nationella och kommunala jämställdhetsmål Det nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Följande delmål anger inriktningen av regeringens politik inom området: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Projektets långsiktiga mål: Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra de kommunala förvaltningarnas arbete. (Jämställdhetsintegrering) Kommunens styr- och ledningssystem, inom samtliga förvaltningar, ska jämställdhetsintegreras. Målen som styr förvaltningarnas arbete ska bekönas. Könsuppdelad statistik ska användas. Projektets kortsiktiga mål: Varje förvaltning jobbar kontinuerligt med att, utbilda av alla med chefsbefattning inom kommunen, samtliga förtroendevalda, samt jämställdhetsprocessledarna. kartlägga verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. utifrån genusperspektivet analysera vad som behöver göras. ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån. 1

2 Jämställdhetsintegrering Samtlig kommunal verksamhet samt kommunens styr och ledningssystem ska jämställdhetsintegreras antog den svenska regeringen jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering är ett medel, en strategi, för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska ligga till grund för utformning av beslut, planering, uppföljning och utveckling av verksamheterna. Ett ökat ansvar för jämställdhetspolitiken åläggs all verksamhet. Den som har ansvar för en verksamhet har även ansvar för att integrera jämställdhet i denna verksamhet. Metoden syftar till att åstadkomma långsiktig hållbar jämställdhet, och att säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar ges en likvärdig kommunal service. Kommunen ska se över sitt arbetssätt så att service till invånarna ges på lika villkor. Könsuppdelad statistik ska användas En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering är att all statistik som relaterar till individer måste vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Grundläggande fakta om kvinnors och mäns, pojkar och flickors situation är en förutsättning för arbetet. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta (Förordning om den officiella statistiken :100). Förordningen gäller den offentliga statistiken. Eftersom jämställdhetsintegrering är en strategi som omfattar all verksamhet, bör därför all statistik som ligger till grund för beslut i samhället vara könsuppdelad. (CBM 2004:1) Utbildning av alla med chefsbefattning, samtliga förtroendevalda och jämställdhetsprocessledarna. För att något av ovanstående ska vara möjligt att genomföras krävs utbildning. Under projekttiden kommer alla förtroendevalda erbjudas utbildning, samtliga med chefsbefattning inom kommunen ska genomgå ett omfattande utbildningsprogram där teori varvas med praktiska uppgifter. På varje förvaltning anställs Jämställdhetsprocessledare (Jpl) som efter utbildning, tillsammans med sina chefer, ska verka för att jämställdhetsintegrering blir verklighet. Som en del i lärandeprocessen och jämställdhetsintegreringen ska varje förvaltning kontinuerligt jobba med att; - kartlägga ojämställdhet gentemot brukarna - att utifrån ett genusperspektiv analysera kartläggningarna - ta fram handlingsplaner att aktivt arbeta utifrån. Målen som styr förvaltningarnas arbets ska bekönas Med bekönade mål menas att kvinnor och män, flickor och pojkar, blir synliga i de mål som styr den kommunala verksamheten. Arbetet med att beköna mål innebär inte i sig att verksamheten blir jämställd, men genom att beköna mål skapas förutsättningar för analys och verksamhetsförändringar som i nästa steg ska leda till en jämställd verksamhet. I förlängningen synliggörs resursfördelning mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. 2

3 Projektplan Att vid projekttidens slut ha uppnått samtliga långsiktiga mål är inte tänkbart. Att jämställdhetsintegera är ett kontinuerligt arbete för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen, samt för att åstadkomma långsiktig hållbar jämställdhet, och att säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar ges en likvärdig kommunal service. Vid projektets slut ska däremot arbetet för att nå de långsiktiga målen vara igång och drivas vidare av de olika förvaltningarna. För att tydliggöra hur detta arbete ska fortgå ska samtliga förvaltningar precentera en handlingsplan för sitt fortsatta, kontinuerliga arbete med jämställdhetsintegrering och måluppfyllelse. Nedan följer en plan för vad som kommer att ske varje termin under projektets gång. Vi redovisar även mätbara delmål under projektets gång. HT 11 Projektets första termin kommer att vara helt inriktad på grundutbildning för alla inblandade. Det är viktigt att alla får en gemensam bas att stå på för att därifrån sedan kunna utveckla sina verksamheter. Varje förvaltning utser Jämställdhetsprocessledare på 10 %. Socialförvaltningen 4 st, Kultur och fritidsförvaltningen 1 st, Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 st samt Kommunledningskontoret 1 st. Jämställdhetsprocessledarna deltar i utbildning ledd av projektledarna vid 4 tillfällen, sammanlagt 14 timmar. Utöver detta förväntas Jpl:arna bedriva egenstudier, lösa uppgifter samt närvara vid chefsutbildningen. Samtliga personer med chefsbefattning inom kommunen ska delta i två utbildningstillfällen på sammanlagt 7 timmar. Utbildningen leds av JämKomp. Mellan de faktiska utbildningstillfällena ska olika uppgifter lösas, med internetbaserat processtöd av JämKomp. Utbildningen och uppgifterna är styrda av projektets mål. Samtliga förtroendevalda erbjuds att gå utbildning i jämställdhet vid ett tillfälle, 3,5 timmar. Utbildare är Jens Sjöström från Botkyrka kommun. Har vi gjort det vi skulle? Har alla förvaltningar utsett Jpl:are? Hur ser närvaron ut på de olika utbildningarna? VT12 Från att fokus varit på grundutbildning kommer det nu att skifta till metoden jämställdhetsintegrering och innefatta t.ex. verktyg för kartläggning och könsuppdelad statistik Jpl:arna fortsätter att träffas i sitt nätverk och ges fortsatt utbildning/stöd av projektledarna. Träffarna sker 7 gånger under terminen, á 2 timmar sammanlagt 14 timmar. Möjlighet till individuellt stöd finns vid 7 tillfällen á 1 timme. Jpl:arna hjälper ledningen att genomföra det ledningen beslutar, t.ex. kartläggning och utbildning. Jpl:arna deltar även på JämKomps utbildningstillfällen, 6 timmar per förvaltning. 3

4 Utbildningen för alla med chefsbefattning fortsätter. Två träffar genomförs, sammanlagt 6 timmar/förvaltning. JämKomp riktar nu sin utbildning till en förvaltning åt gången och ger stöd i det strategiska jämställdhetsarbetet. Uppgifter ges som är knutna till de olika förvaltningarnas arbete. Förvaltningscheferna/ledningsgrupperna på de olika förvaltningarna ska tillsammans med sina Jpl:are påbörja arbetet, exempelvis med kartläggningar och/eller utbildning av personal. Förtroendevalda erbjuds den 29 februari det andra utbildningstillfälle. Utbildare är Ulrika Eklund, konsult med erfarenhet av HÅJ (Projekt för hållbar jämställdhet) inom SKL. Har vi gjort vad vi skulle? Har nätverksträffarna genomförts? Hur ser närvaron ut på träffar och utbildningar? Är samtliga förvaltningar igång med något som kan leda till måluppfyllelse? (T.ex. kartläggning eller utbildning) Har arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjats? (På olika nivåer) HT12 HT13 Vad utbildningen och processtödet kommer att fokusera på under det sista året av projekttiden är svårt att i detalj planera. Förvaltningarna kommer vara olika långt i arbetet med jämställdhetsintegrering och kommer därför behöva utbildning anpassad efter deras specifika behov. JämKomp träffar samtliga med chefsbefattning i de olika förvaltningarna vid tre tillfällen. Jpl:arna träffas i nätverk en gång i månaden ca 2 timmar per gång. Övrig tid arbetar de, tillsammans med respektive ledningsgrupp, med jämställdhetsintegrering. Det sista utbildningstillfället för förtroendevalda genomförs. Samtliga förvaltningar har tagit fram områden för könsuppdelad statistik. Arbetet med beköning av fullmäktigemål och nämndsmål för samtliga förvaltningar har påbörjats. Samtliga förvaltningar arbetar fram en handlingsplan som visar på hur man framöver kommer att arbeta processinriktat och kontinuerligt med jämställdhetsintegrering. Har vi gjort det vi skulle? Under projekttiden kommer projektledarna att kontinuerligt rapportera till SKL hur utvecklingsarbetet fortgår. I dessa rapporter beskrivs verksamhetsförbättringar som skett och hur Simrishamns kommun tänker fortsätta att arbeta för ökad jämställdhet. Parallellt med Mot hållbar jämställdhet i Simrishamns kommun! kommer personer från kommunen att delta i en utvärderingsverkstad för hållbar jämställdhet, arrangerad av SKL. Syftet är att få stöd i sitt eget utvärderingsuppdrag och att undersöka om utvecklingsarbetet svarar mot de uppställda målen och på så sätt bidrar till verksamhetsutveckling. Har nätverksträffarna genomförts? 4

5 Hur ser närvaron ut på träffar och utbildningar? Finns det handlingsplaner, för ett processinriktat och kontinuerligt arbete med jämställdhetsintegrering, på samtliga förvaltningar? Har samtliga förvaltningar tagit fram områden för könsuppdelad statistik? Finns bekönade fullmäktigemål och nämndsmål på samtliga förvaltningar? Arbetar kommunens förvaltningar för att uppfylla de nationella jämställdhetsmålen? Arbetar kommunens förvaltningar för att uppfylla målen uppsatta för projektet? Simrishamns 28 feb -12 Britten Dehlin Sofie Hall Helena Magnusson Jämställdhetsutvecklare i Simrishamn Kommun 5