Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Transkript

1 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1

2 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten enligt en fastställd plan under Målet för jämställdhetsintegreringsplanen som arbetats fram var att genomföra aktiviteter inom s olika verksamhetsområden: regelutformning, kontroll, risknyttovärdering och kommunikation. I våra interna rutiner har införts att då remisser skickas ut eller besvaras skall jämställdhetsaspekten finnas med. Kontrollrapporter har utvärderats för att se om man kan påvisa skillnader då man utför kontroll utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inga sådana skillnader har påvisats. Ett urval av broschyrer, sidor på webbplatsen, ett antal filmer och samtliga pressmeddelanden under loppet av ett år har analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet av analysen visar att vi arbetar med ett bra inkluderande språk i våra texter men kan utveckla arbetet med hur vi använder bilder. Samtliga medarbetare vid Kommunikationsenheten har fått utbildning i jämställd kommunikation. I en förstudie till den kommande kostundersökningen Riksmaten-ungdom undersöktes om och hur flickor och pojkar kunde ange vad de ätit enligt metoden 24h-Recall. Flera problem framkom vilket kommer att påverka den slutliga utformningen av Riksmaten/ungdom. All personal har erbjudits en halvdagsutbildning om vad jämställdhetsintegrering innebär. 2. Bakgrund fick i sitt regleringsbrev för 2013 tillsammans med 17 andra myndigheter ett uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten skulle bidra till de jämställdhetspolitiska målen: En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet (Hälsa ingår i detta mål) En jämn fördelning av det obetalda hemarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra utarbetade en plan för jämställdhetsintegreringsarbetet under Denna lämnades till Landsbygdsdepartementet 16 september 2013 med kopia till Utbildningsdepartementet. hade inte tidigare fokuserat på jämställdhetsaspekten inom kärnverksamheten och därför var det viktigt att utvärdera hur vi idag, omedvetet, hanterar frågan. utför regelbundet matvaneundersökningar och i dessa har man i de flesta fall en könsuppdelad statistik. Resultaten från matvaneundersökningar används bland annat för risk-och nyttovärderingar, som även de är könsuppdelade. I större projekt utarbetar vi kommunikationsstrategier och -planer som identifierar målgrupper och vägar att nå dessa för att bidra till att verksamhetsmålen uppnås. De vanligaste kanalerna är webbplatserna, massmedia, trycksaker och sociala medier. Genusperspektivet har hittills inte varit särskilt uttalat, men ambitionen är alltid att målgruppsanpassa kanalval, budskap, sätt att skriva, illustrationer och talespersoner för verket så att vi når fram så bra som möjligt. Enligt s instruktion ska verket integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Verket ska i sitt informations- och utredningsarbete utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov. Vidare ska individbaserad statistik genomgående 2

3 presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. har två strategiska mål. leder och samordnar en professionell och effektiv livsmedelskontroll i hela Sverige. leder och samordnar arbetet i Sverige så att konsumenterna får förutsättningar för att ha bra matvanor, som bidrar till en god folkhälsa. Då jämställdhetsintegreringsplanen arbetades fram var målet att planen skulle inkludera aktiviteter inom s båda strategiska mål. arbetar mot följande jämställdhetspolitiska mål. En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet (Hälsa ingår i detta mål). 3. Måluppfyllelse Mål Aktivitet Resultat Effekt 3.1 Utformning av regler Vid utformning av regler/vägledningar bör jämställdhetsperspektiv et tas med. Regler som utformas av skall påverka kvinnor och män lika, vilket möjliggör en jämn fördelning av makt och inflytande. Genom att jämställdhetsperspektivet inkluderas i konsekvensutredning blir de en naturlig del i verksamheten att utforma regler. Då Regelrådet gör konsekvensutredning har följande formulering lagts in som OLF (andra viktiga faktorer som kan vägas in) i utvärderingen då regler förändras. "Att säkerställa att jämställdhetsperspektivet i föreskriften beaktas genom att man i 6 p.4 i SFS2007:1244 (Förordning om konsekvensutredning vid regelgivning) under skrivelsen "och andra konsekvenser" alltid ställer kontrollfrågan huruvida föreskriften påverkar myndighetsutövningen ur ett jämställdhetsperspektiv och i sådana fall på vilket sätt". Någon effekt har ännu inte varit möjlig att konstatera. 3.2 Tillämpning av regler Tillämpning av regler och bemötande vid myndighetsutövning En förstudie, Jämställdhet i kontrollbedömningar, har genomförts för att se om tillämpning och bemötan- Underlag har tagits fram för att avgöra om tillämpar Regelverket tillämpas på ett jämställt sätt. 3

4 skall vara jämnställd. de inom kontrollen är olika om man är kvinna eller man. Undersökningen har utförts av Kontrollavdelningen. myndighetens regelverk på ett jämställt sätt. Resultaten av förstudien visar att tillämpar reglerna på ett jämställt sätt. 3.3 Risk/nyttovärderingar Ett ämne kan ha både negativa och positiva effekter på hälsan. Vid en risk/nyttovärdering ställs risken för skadliga hälsoeffekter mot de positiva effekter substansen kan ha för hälsan. Kvinnor och män skall få möjlighet att välja livsmedel utifrån information som är riktad till dem utifrån könens olika känslighet för ämnen i maten. Vid risk/nyttovärderingar ska det klart anges hur kvinnor och mäns olika känslighet för ämnen beaktas vid utvärderingen, vilka data som saknas och vad det har för betydelse för slutsatsen. Vid utvärderingar skriver man hur man tagit hänsyn till detta. En intern rutin för risk/nyttovärdering har arbetats fram och skall uppdateras enligt ovan. s råd tar hänsyn till skillnader i känslighet hos kvinnor och män. 3.4 Kostråd Vi vet att en del unga män och unga kvinnor, flickor och pojkar, äter på ett sätt som inte är bra för deras hälsa och utveckling. Båda grupperna äter dåligt men på olika sätt. planerar för en stor kostundersökning, Riksmaten Ungdom, för att kartlägga unga kvinnor och män, pojkar och flickors matvanor för att möjliggöra riktade kostråd. I en förstudie har undersökts vilken förmåga flickor och pojkar i årskurserna 5, 7 och 2:a året i gymnasiet har att redovisa vad de ätit de senaste 24 timmarna. För att få en uppfattning av pojkar och flickors frukt och grönsakskonsumtion (vilket även indikerar vilka matvanor man har) genomfördes ett s.k. massförsök inom projektet Forskarfredag i samarbete med Vetenskap och Allmänhet. Drygt 5000 skolbarn registrerade vilka grönsaker och frukter och hur mycket de åt under en I förstudien kunde konstateras att pojkar och flickor i årskurserna 5 och 7 hade stora svårigheter i att komma ihåg vad de ätit under de senaste 24 timmarna. Ingen skillnad förekom mellan flickor och pojkar. Massförsöket visade att merparten av barnen åt grönsaker, frukt eller bär. rekommenderar att barn över 10 år äter ungefär 500 gram grönsaker, frukt och Kunskapen om hur flickor och pojkar kommer ihåg vad de ätit har medfört att planen för hur kostundersökninge n Riksmaten Ungdom skall utformas har skrivits om. 4

5 dag. bär om dagen. En stor del av barnen (30-40%) konsumerade denna mängd. 3.5 Kommunikation/infor mation Genusperspektivet är en del av en målgruppsanpassad kommunikation, d.v.s. för att kunna nå fram till utvalda målgrupper behöver vi anpassa budskap, ordval, tilltal, kanalval och form så att vi kan nå både kvinnor och män. Vi har under året genomfört ett projekt och skaffat oss en bättre bild av hur vår nuvarande kommunikation är utformad utifrån genusperspektiv; språk, bilder och talespersoner. Utifrån detta har nyckeltal för löpande uppföljning tagits fram. Analysen visar att genomgående har ett bra språk och tilltal i sina texter. De är till största delen skrivna på ett inkluderande sätt med ett bra tilltal. Ett par områden lyftes fram som möjliga förbättringsområden: ökad medvetenhet om hur pronomenet "man" används samt att inkludera andra än endast kvinnan i material som rör kostråd för gravida. Bildanalysen (inkluderar webb, rörlig bild och trycksaker) visar att fler kvinnor än män förekommer på bild, och att kvinnorna ofta sitter ensamma och äter, samtidigt som de ler. Män däremot porträtteras oftare med ett allvarligt uttryck. I några trycksaker saknas män helt. Pressmeddelandena har generellt sett ett bra och inkluderande tilltal. Fördelningen av talespersoner i vissa sakfrågor lyftes fram i analysen som visa- s kommunikation når många målgrupper. 5

6 de att inom några områden har det varit fler män än kvinnor som varit talespersoner, trots att det finns kvinnor med kompetens inom området. Slutrapporten föreslår ett antal uppföljningspunkter som kan bli ett stöd i det fortsatta kommunikationsarbetet. 3.6 Interna rutiner/instruktioner skall i sina interna rutiner/ instruktioner integrera ett jämställdhetsperspektiv. En genomgång har gjorts av interna rutiner/instruktionerna för besluta i vilka som jämställdhetsaspekten skall inkluderas. I instruktionen för remissbehandling har det skrivits in att remittering ska ske till dem som på betydande sätt berörs och att det kan exempelvis vara expertmyndigheter på jämställdhet. I våra interna instruktioner/ dokument för t ex regeringsuppdrag eller projekt har vi skrivit in att jämställdhetsaspekten ska beaktas. Någon effekt har ännu inte varit möjlig att konstatera. 3.7 Utbildning av personal i jämställdhetsintegrering s medarbetare ska vara könsmedvetna. Genomföra utbildningsinsatser internt för att öka kunskapen om de jämställdhetspolitiska målen och jämställdhetsintegrering vid myndigheter. har vid två tillfällen erbjudit samtlig personal halvdagsutbildning, grundutbildning i jämställdhetsintegreringen Någon effekt har ännu inte varit möjlig att konstatera. 6

7 4. Genomförande har under året haft en utsedd person med uppgift att samordna arbetet med jämställdhetsintegreringsplanen. En verksövergripande grupp med representanter från samtliga avdelningar har arbetat med att genomföra de olika aktiviteterna i planen. Gruppen har haft regelbundna möten för att följa upp arbetet. 4.1 Organisering och styrning Vid verksamhetsplaneringen inför 2014 ingick jämställdhetsintegreringsplanen i de underlag som avdelningarna inkluderade i sina strategiska planer. Uppföljning av arbetet skedde i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning vid 4, 8 och 12 månader samt ekonomisk uppföljning varje månad. fick under 2014 ny organisation 1 april och 1 september. Ytterligare ny organisation gäller från 1 januari Arbetsbelastningen har varit mycket hög och tillsammans med organisationsförändringarna medförde detta att ledningsgruppen ändrade de prioriteringar som fanns i den ursprungliga jämställdhetsintegreringsplanen. Ledningen tog inte i tillräcklig omfattning höjd för arbetet med jämställdhetsintegrering. Medlemmarna i den verksövergripande gruppen för jämställdhetsintegreringsarbetet har tillsammans med respektive avdelningschef haft ansvar för att avdelningar de representerat, genomfört sina respektive delaktiviteter. 4.2 Kunskap och utbildning I s jämställdhetsintegreringsplan fanns förslag till utbildning av all personal, samt också personer med nyckelfunktioner som Lots-och Leancoacher. Då under 2014 förändrade sin planeringsprocess inkluderades inte jämställdhetsintegrering i arbetet med att ta fram strategiska planer inför Vilket medfört att någon särskild utbildning för coacher inte har genomförts. I slutet av 2014 erbjöds all personal en halvdags seminarium tillsammans med Anneli Häyrén från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala Universitet för att lära sig grunderna i genus och jämställdhetsarbete och hur man kan arbeta för att göra en organsation jämställd. 4.3 Samverkan Nätverket för de 18 myndigheterna med särskilt uppdrag som letts av Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har varit det samverkansforum som varit till störst hjälp och stöd i arbetet. är en kontrollmyndighet och det har inte varit lätt att hitta någon myndighet med likartat uppdrag att samarbeta med eller lära sig av. Trots att flera länsstyrelser arbetat med jämställdhetsintegrering är det svårt att hitta någon som arbetat med kontrollfrågan. Inför 2015 kommer ett stort antal nya myndigheter med i arbetet med jämställdhetsintegrering, vilket kan göra det lättare att hitta samarbetspartners. 5. Hållbarhet, utveckling och lärande Den verksgemensamma arbetsgrupp som bildades för att arbeta fram jämställdhetsintegreringsplanen 2013 har varit en förutsättning för arbetet under Den har varit den kärna 7

8 som följt och drivit arbetet. Inom vissa avdelningar har aktiviteterna prioriterats ner och i flera fall startades arbetet upp först efter halvårsskiftet. tilldelades en budget på 1,6 miljoner kronor för att framförallt anlita extern kompetens till hjälp i flera projekt. Eftersom en del aktiviteter startades sent på året fanns ingen möjlighet att fullt ut använda de tilldelade pengarna och mer än hälften av stimulansmedlen användes inte. Vissa utbildningsinsatser genomfördes inte som planerat. Under 2014 har påbörjat ett arbete med att utvärdera hur vi omedvetet hanterar frågan om jämställdhetsintegrering. Vi har fortfarande mycket kvar att göra men har fått en bra start på arbetet. Resultaten från de förstudier som gjorts inom kost-hälsa området är värdefull kunskap som kommer att påverka utformningen av s stora kostundersökning, Riksmaten, ungdom Utvärderingen av vår externa kommunikation har gett oss verktyg för att över tid följa vårt sätt att uttrycka oss inom olika kanaler. En betydelsefull insats är att vi i våra interna dokument gällande remissbehandling och regelförändring har fört in skrivningar angående jämställdhet, vilket också påverkar de vi vänder oss till i samhället. 6. Rekommendationer Uppdraget att utforma en jämställdhetsintegreringsplan var allmänt formulerat i regleringsbrevet, vilket var en fördel för, då det gav frihet i att välja inriktning på planen. hade inte tidigare arbetet med jämställdhetsintegrering och behövde initialt ett mycket handfast stöd vilket Nationella sekretariatet erbjöd. Detta stöd har varit ovärderligt. För att det fortsatta jämställdhetsintegreringsarbetet ska ge resultat krävs att arbetet prioriteras och ingår som en naturlig del i s styrprocesser. Planerade aktiviteter skall inkluderas i områdenas strategiska planer och ingå i ordinarie uppföljningsarbete. 6.1 Uppdraget s uppdrag i regleringsbrevet 2014 gav oss möjlighet att utforma de aktiviteter som bäst passade de strategiska målen i vår organisation. Jämställdhetsministern kallade vid två tillfällen generaldirektörerna till dialog om arbetets gång. Under hösten 2014 anordnades en träff där samtliga 18 myndigheter fick möjlighet till dialog med uppdragsgivande departement. 6.2 Stödorganisationen Nationella sekretariatet för genusforskning har varit en förutsättning för s arbete med att ta fram en jämställdhetsintegreringsplan. Då blev utsedd som en av 18 myndigheter med särskilt uppdrag var kunskapen om vad jämställdhetsintegrering innebar mycket liten. Redan våren 2013 genomförde Lillemor Dahlberg seminarieövningar både med s ledningsgrupp och med dess chefsgrupp. Senare stöttade sekretariatet också den verksövergripande grupp som fick i uppdrag att arbeta fram jämställdhetsintegreringsplanen, ett stöd som var helt nödvändigt i processen. De utbildningssatsningar som sekretariatet erbjudit under året har gett mycket ny kunskap och en möjlighet för att utveckla olika delar av verksamheten. De regelbundet återkommande nätverksträffarna mellan de 18 myndigheterna har varit det största stödet i 8

9 arbetet. Erfarenhetsutbytet med de andra myndigheterna har varit till störst hjälp och mest kompetenshöjande. har inte någon egen resurs som på heltid arbetar med jämställdhetsintegrering och könsperspektiv, utan arbetet är fördelat på kontaktpersoner inom de olika områdena. Utan tillgång till externt stöd skulle arbetet i princip vara omöjligt. 7. Ekonomisk redovisning Utvecklingsarbetet med att se över våra interna rutiner för remisshantering och risk/nyttovärdering har skett med egna anslagsmedel. De beviljade stimulansmedel för 2014 var Skr Några omfördelningar av dessa budgetmedel har inte gjorts. Stimulansmedlen har disponerats till följande aktiviteter: Tillämpning av regler: Skr Kostråd: Skr Kommunikation/information: Skr Utbildningsinsatser: Skr Spridningsinsatser: Skr Ca Skr har inte använts och betalas tillbaka till Kammarkollegiet. Ekonomisk redovisning, utdrag ur ekonomisystemet är bilagt. 9