Konsumentrådgivning i skolan

Transkript

1 Hofors kommun Konsumentrådgivning i skolan ett projekt för ökad kunskap och medvetenhet bland ungdom i konsumentfrågor Sammanfattning och utvärdering

2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Bakgrund Metodik och genomförande Sammanfattning, projektet Under perioden 2002 till Målgrupp... 6 Projektets aktörer... 6 Omfattning... 6 Projektets uppfyllande av regeringens mål... 8 Synpunkter från projektledaren, Katarina Molén... 8 Bedömning av projektet, Håkan Vikström Slutbedömning... 12

3 Inledning Bakgrund Regeringen beslutade 13 juni 2001 om en konsumentpolitisk proposition (prop. 2000/01:135), vilken utgör ett handlingsprogram. I detta föreslår regeringen fem nya mål för konsumentpolitiken: Inflytande Hushållning Säkerhet Miljö Kunskap I propositionen anges delmål gällande verksamhetsinriktningen under kommande femårsperiod samt lämpliga åtgärder att genomföra. Ett av dessa delmål är: Vidareutveckling av vägledning, information och utbildning till konsumenterna Konsumentverket fick i uppdrag att under år 2002 fördela 20 miljoner kronor för utveckling av den kommunala konsumentverksamheten. Bidraget skulle främst användas för att möjliggöra en utveckling kvalitetsmässigt av redan befintlig verksamhet. Individ- och familjeomsorgen i Hofors ansökte utifrån ovanstående om medel för stöd till utveckling av konsumentverksamheten. Den utvärdering som härmed presenteras är utförd internt inom individ- och familjeomsorgen av arbetsledning, projektledarna samt annan personal. Utvärderingen har berört projektets verksamhet under den gångna projektperioden, 2002 till 2003 Metodik och genomförande Definition av projektets arbetsområde Information avseende konsumentfrågor i skolan. Förberedelsearbete Förberedelserna till projektet har bestått i informationsinsamling och planering avseende uppläggning av verksamhetens genomförande gällande tids- och informationsmässiga aspekter. Informationsinsamlingen avsåg bl a instudering av fakta och lagtexternas utformning samt att informera sig gällande praktik av liknande verksamhet inom andra kommuner 3

4 Projektets arbetssätt har diskuterats fortlöpande med arbetsledningen med hänvisning till styrning, rapportering, uppföljning samt om projektets mål och uppnått resultat. Genomförande Projektets praktiska del i vändning mot målgrupperna genomfördes januari - april Avrapportering Avrapportering har skett fortlöpande mellan projektaktörer och arbetsledning. Utvärdering Utvärdering av projektet har skett hösten 2003 med arbetsledning, projektledare och skolpersonal med genomgång av projektets mål och syfte och uppnått resultat. Sammanfattning, Projekt Konsumentrådgivning i skolan Projektets bakgrund Sedan flera år har Hofors individ- och familjeomsorg genom ett nära samarbete med skolan sökt etablera goda kontakter med kommunens ungdomar för att förebygga alkohol- och drogskador. Detta har realiserats via vår ungdomsassistent. Från skolans sida har schemalagd lektionstid avsatts för ändamålet och ungdomarnas föräldrar har också involverats i verksamheten. Genom detta har en bra modell för kontinuitet i att nå eleverna med information således sedan tidigare upparbetats. Den kommunala servicen avseende konsumentrådgivning hade sedan en tid innan projektet minskat samtidigt som behovet av en mer aktiv rådgivning i förebyggande syfte bedömts öka. Ungdomarna är en viktig och alltmer köpstark konsumentgrupp och utgör oftast mål för reklamen. De har dock relativt dåliga kunskaper inom området och blir därmed lätt offer för produktlansering och försäljning. Verksamhetens mål Projektets mål var att nå ungdomar med vägledning, information och utbildning för att stärka deras ställning och inflytande på marknaden och därmed främja deras förmåga att planera sin ekonomi. 4

5 Verksamhetens innehåll och inriktning I informationen har följande temaområden ingått: Att flytta hemifrån + Hushållsbudget Bank Vad händer om man inte betalar Kronofogdemyndigheten Köplagar, varor tjänster Information i ett tidigt skede hos ungdomarna som konsumenter kommer förhoppningsvis utgöra goda grundförutsättningar för dem i planeringen av sin egen ekonomi och göra att färre av dem senare hamnar i ekonomiska svårigheter. Verksamheten kan även skapa utrymme för fortsatt information efter projektettidens utgång. Arbetssätt, omfattning Projektet planerades i två steg. I sin första fas ingick planering och utarbetande av lämpligt material. Sedan tidigare har socialtjänsten bedrivit undervisning i skolorna i årskurserna 4-9 på schemalagd tid i frågor avseende moral och etik. Utgångspunkten för projektet var att komplettera detta med konsumentkunskap. Omfattningen av verksamheten planerades till motsvarande 8-10 timmar per vecka och var beräknat att pågå under läsåret Samarbetspartner har främst varit skolan, då informationsverksamheten till största del har varit förlagd till lektionstid. 5

6 Projekt Konsumentrådgivning i skolan Målgrupp Den planerade omfattningen avseende målgrupper omvärderades under hösten Efter ingående samtal med såväl lärare som ungdomsassistent beslutades att målgruppen istället skulle vara årskurserna 7-9. De yngre årskurserna bedömdes som för unga för den planerade informationsverksamheten. Projektets aktörer Projektets genomförande har realiserats genom ett intensivt samarbete mellan individ och familjeomsorgen och skolat: Ansvariga från socialtjänsten har varit redan befintlig personal, vilkens verksamhetstid utökats med projektets avsatta medel motsvarande 35% tjänst. Vår ungdomsassistent har varit med som "brobyggare" eftersom han redan upparbetat ett mycket stort förtroendekapital i målgruppema. Från skolans sida har rektorer och lärare på ett förtjänstfullt sätt möjliggjort projektets genomförande genom att ge projektet möjlighet att disponera undervisningstid. Eleverna själva har varit motiverade och deltagit mycket bra såväl närvaromässigt som aktivt. Omfattning Budget Ansökta medel var 195 kkr. Av dessa beviljade Konsumentverket 135 kkr. Resursanvändning Personal Utbildning + resor 120 kkr (40% av heltidstjänst) 15 kkr Kommunens insats har bestått i personalkostnad 50 kkr samt lokalkostnader. Redan befintliga lokaler inom individ- och familjeomsorgens verksamhet har använts. Övriga kostnader har varit material, telefon, administration. Förberedelsearbete hösten 2002 Hösten 2002 användes till att förbereda det senare praktiska genomförandet och bestod i instudering, planering av upplägg och studiematerial m.m samt studiebesök och träffar med andra inom konsumentrådgivande verksamhet i andra kommuner. Allt detta för att få en rätt inriktning redan från början på den planerade utökningen av konsumentrådgivningsverksamheten i kommunen. 6

7 Vid två tillfällen gjordes studiebesök i Sandviken hos konsumentvägledaren. Här omfattades verksamheten framförallt av budget och skuldsanering. Det första studiebesöket var av mer informativ art gällande hur verksamheten bedrevs och på vilket sätt informationen gavs. Vid det andra besöket var en skolklass på besök för att erhålla information. Vid ett tillfälle var projektledaren med konsumentvägledaren i Hofors till Björkhagsskolans gymnasium dit man inbjudits av lärare för att informera. Projektledaren deltog under hösten även vid länsträffarna med övriga konsumentvägledare i Gästrikland. Tidsplanering Instudering, planering, studiebesök Januari 2003 vecka klasser 5 klasser 5 kurs 2911 Gävle Februari 6 studier 7 4 klasser 8 studier 9 telefonrådgivning Mars 10 telefonrådgivning 11 2 klasser 12 2 klasser 13 telefonrådgivning April 14 utbildning Uppsala BUS-dagar klasser telefonrådgivning Övrig tid har bestått i telefonrådgivning. Kursen i Gävle i januari behandlade familjeekonomi. BUS-dagarna innehåller information avseende budget och skuldsanering och hur dålig ekonomi påverkar barn bland annat. Avsatt lektionstid för eleverna har varit en timme vid varje tillfälle. Till detta har kommit viss förberedelse- samt restid. Materia! Det studiematerial som använts i projektet har utgjorts av bland annat Konsumentverkets informationsmaterial som är riktat till ungdomar, lagtext m.m. 7

8 Projektets uppfyllande av regeringens mål Projekt Konsumentrådgivning i skolan uppfyller mycket klart regeringspropositionens uttalade delmål avseende vidareutveckling av vägledning, information och utbildning till konsumenterna. Kommunens tidigare konsumentrådgivning innan projektet bestod i 1%Z timmes telefonrådgivning per vecka. Detta har ej varit positivt för kommuninnevånarna. Det har varit besvärligt och skapat problem hos konsumenterna då olika frågor uppstått att dels själva kunna avsätta tid för kontakt med rådgivningsverksamheten samt dels att kunna nå fram för kontakt. Sedan projektet startade har rådgivningstiden blivit flexibel och el tidsbunden. Detta har skapat en större närhet och nåbarhet mellan konsumenterna i kommunen och rådgivningsverksamheten. Därmed har projektet lyckats nå utöver den ursprungliga målsättningen med inriktning gentemot eleverna i skolan och kommit att omfatta samtliga i kommunen bosatta. Projektets inriktning med en anpassning av information till ungdomarna i skolan utgör en vidareutveckling av ordinarie konsumentupplysningsverksamhet dels i själva utformningen av informationen och dess spridande samt en kraftfull utvidgning av målgrupperna. Genom den verksamhetsinriktning Projekt Konsumentrådgivning i skolan haft tangerar projektet genom sin utformning flera av de mål huvudmål regeringspropositionen uppställt bl.a avseende den kunskap som förmedlats. Detta inverkar främjande för ungdomarnas möjligheter till goda val och större inflytande som konsumenter. Projektet har på ett exemplariskt sett skapat ett arbetssätt och en strategi hur man bedriver konsumentupplysningsverksamhet i skolan Arbetssättet som byggt på att utnyttja redan befintliga nätverk ifrån individ- och familjeomsorgens verksamhet i skolan kan komma att användas även i kommande informationsverksamhet. Informationsverksamhetens genomslagskraft gällande ungdomarnas beteende som konsumenter efter projekttiden är en svårbedömd indikator för hur projektet lyckats, varför en uppföljning blir svårgenomförd avseende detta. Detta är ju också något man kan se först efter en längre tid sedan ungdomarna bildat eget bo och skapat sig en egen ekonomi. Synpunkter från projektledaren, Katarina Molen Katarina uppfattade eleverna som mycket intresserade. De har visat sig motiverade och deltagit på ett bra sätt under hela projekttiden. Ämnet har varit mycket intressant också tack vare engagemang från såväl eleverna själva som genom ungdomsassistentens stöd och uppbackning. 8

9 Projektet har bedrivits i en lämplig form, anser Katarina, och hon hoppas att verksamheten får fortsätta. Under förberedelserna och projekttiden har Katarina erfarit och lärt sig att det är för sent att börja med rådgivning i konsumentfrågor då eleverna börjat i gymnasiet. De måste fångas upp mycket tidigt och erhålla kunskap om fällorna i köpandet. Katarina tycker också att det skulle vara en uppföljning med eleverna senare då de börjat i gymnasiet. Då skulle även lärarna kunna tas med som målgrupp. Katarina har efter projektets genomförande påbörjat den formella utbildningen till konsumentvägledare. Under vecka 38 har hon deltagit i en första omgång. Katarina har även fortsatt informationsverksamheten i skolan. Katarina har tillsammans med ungdomsassistenten tankar kring hur rådgivningsverksamheten skulle kunna utvecklas ytterligare. Man skulle t.ex. kunna anordna en "informationshörna" i Centrumhuset där ungdomsmottagningen finns och där ha ett bord med informationsmaterial kring konsumentfrågor. Här skulle även katarina kunna finnas på regelbundna tider för att besvara frågor från ungdomarna. Bedömning av projektet - samtal med Håkan Vikström Håkan Vikström, kommunens ungdomsassistent, har sedan cirka två och ett halvt å bedrivit kilt- och tjejgrupper i skolan på schemalagd undervisningstid i syfte att vägleda, informera och utgöra stöd för såväl barn, ungdomar och deras föräldrar likvä som för lärarna. Håkan hade innan projektet startade funderat mycket kring vad som saknades i den verksamhet han bedrev med ungdomarna i skolan. Ur detta växte tankarna om att starta en informationsverksamhet som fokuserade kring ungdomarnas privatekonomi, om deras skyldigheter och rättigheter som konsumenter och vad lagstiftningen säger. Håkans erfarenhet under tiden som gruppverksamheten pågått i skolan är att merparten av eleverna i årskurs 8 själva har hand om sitt barnbidrag. Vissa har ansvaret för klädinköp utifrån detta. För andra utgör barnbidraget fickpengar. Genom detta utgör eleverna redan tidigt en köpstark grupp konsumenter, vilka genom reklamen lockas till olika inköp. De har således redan tidigt mycket pengar i fickan. En del lär sig att hushålla med pengarna, andra klarar det inte. Håkan fanns således med redan i början under planeringsskedet av projektet. Håkan gav råd angående nivå, uppläggning och tillvägagångssätt gällande informationsverksamheten. 9

10 Håkan anser att det i och för sig är vettigt att börja tidigt med upplysning till barn och ungdomar, men erfarenheterna skiljer sig så otroligt mycket mellan olika åldersgrupper. En sådan stor skillnad kan man se mellan årskurserna 6-7, anser Håkan. Det handlar i Hofors också om stora skillnader i antal s elever om man vänder sig till högstadieeleverna eller också inkluderar även mellanstadiet. Högstadieeleverna utgör per årskurs cirka elever, således cirka 450 stycken fördelade på klasser. Håkan tycker det varit skönt att ha med sig någon i informationsverksamheten som specialiserat sig på ett visst område. Han upplever själv att man rör sig inom så breda spektra att det för honom själv enbart är omöjligt att hålla sig informerad om allt. Håkan anser att projektet varit en "kanongrej" för grupperna i skolan. Det har inneburit ett lyft för dem på många sätta l början hade de lite svårt att förstå vad frågeställningarna kan bestå i. I detta utgjorde Håkan en viktig bro mellan projektets ansvariga och ungdomarna. Håkan fanns mycket i bakgrunden under projektet, men stimulerade gruppen genom att själv formulera frågor till informatören från kommunen. Detta medförde att frågeställningarna successivt ökade från ungdomarnas sida. Det framkom även feedback från ungdomarna till Håkan mellan informationsmötena och efter projektets genomförande. Motivation och intresse för verksamheten ökade alltmer. Det informationsmaterial som användes varierade utifrån vad man diskuterade. Då det gällde till exempel mobiltelefoner använde man sig av Råd & Rön, ett nummer där man jämförde olika märken., Man diskuterade då också varför man köpte vissa märken. Håkan berättar att ungdomarna genom projektet fått ett "ansikte" på en konsumentrådgivare. Det är ännu en bra bit till att de själva skall uppsöka eller ringa till konsumentrådgivaren, men projektet har inneburit ett uppvaknande för många. Nu kan de också komma fram till Håkan på ungdomsgården och ställa frågor relaterade till sådant som tagits upp i projektet. Genom projektet, anser Håkan, att ungdomarna i kommunen fått en ökad kunskap och höjd medvetandenivå om sina rättigheter som konsumenter. De vet också mycket mer nu om butikernas marknadsföring av exempelvis märkesvaror. Håkan anser att informationsverksamheten i konsumentfrågor för ungdomarna ännu befinner sig i startgroparna och hoppas att verksamheten skall kunna fortsätta. Responsen från lärarna har också varit odelat positiv. Konsumentrådgivningen har varit en viktig och naturlig fortsättning av samhällskunskapsundervisningen i skolan; 10

11 Elevernas mottagande av projektverksamheten har vant mycket positiv. Detta visar om inte annat deras närvaro vid träffarna. Ingen skolkade från träffarna. Däremot förekom skolk såväl timmen före som efter._ Ungdomarna i kill- och tjejgrupperna har i mycket fått styra vad som tagits upp och behandlats och det har därför ofta varit mycket aktuella ämnen. Så har det också till stora delar även varit i konsumentrådgivningsprojektet. Det Håkan har saknat har varit en parallell utbildning för ungdomarnas föräldrar. Som det nu blivit har flera av eleverna större kunskaper i konsumentfrågor än sina egna föräldrar. Håkan har tankar på hur en fortsättning av rådgivningsverksamheten skulle kunna se ut. Han skulle exempelvis vilja att konsumentrådgivaren fanns i skolan eller på ungdomsmottagningen vissa tider regelbundet. Håkan kan också se att man skulle kunna ha ett samarbete med gymnasieskolans handelsprogram. Härifrån skulle elever under en praktiktid under sitt andra eller tredje läsår kunna få delta i rådgivningsverksamheten bland grundskoleeleverna tillsammans med personal från kommunens rådgivningsverksamhet. Man skulle också kunna ha paneldebatter med företagare, ungdomar och konsumentrådgivningen. Håkan hoppas på en fortsättning av verksamheter 1-2 timmar per vecka för uppföljning och fortsättning av konsumentrådgivningsverksamhe t en i skolan. 11

12 Slutbedömning gällande Projekt Konsumentupplysning i skolan När det gäller projektmålens realiserande så har Projekt Konsumentupplysning i skolan lyckats mycket bra. Ambitionsnivån hade dock ställts alltför högt avseende bredden av målgrupper, vilket fick omprövas innan projektets utåtriktade fas startade. Projektet riktades till ungdomar i årskurserna 7-9. Dessa var mycket motiverade inför projektverksamheten och visade ett mycket högt deltagande. Deras motivationsnivå märktes även i intresse- och aktivt deltagande under projekttiden Projektets mål har varit konkreta, ambitiösa och väl genomtänkta. Det som inte syns i målen är det väl fungerande samarbetet mellan skolan och kommunens individ- och familjeomsorg. Detta, kommer med stor sannolikhet att vara en av de viktigaste faktorerna för framgång i fortsatt samarbete kring informationsverksamhet i skolan. HOFORS