Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343

Transkript

1 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/1343 Allmänutredare Kommunstyrelsen Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utredningen är anmäld att utredningen anmäls till kommunfullmäktige. Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige har en utredning med ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde gjorts. Bedömningen är att det statsbidrag som Knivsta kommun skulle erhålla täcker de merkostnader som blir under kommunens första år som förvaltningsområde. Efter det första året råder dock ovisshet kring vilka konsekvenser ett inträde i finskt förvaltningsområde ger i budgeten inom respektive verksamhet. Kommunchefens ledningsgrupp ställer sig tveksam till att ansöka om finskt förvaltningsområde. Bakgrund Knivsta kommun tog i januari 2014 emot ett medborgarförslag om att kommunen ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet. Medborgarförslaget besvarades med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse ( ) i vilken bakgrund kring och förutsättningar för att ingå i finskt förvaltningsområde beskrevs. Kommunfullmäktige beslutade även att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ärendet vidare med en mer omfattande ekonomisk konsekvensanalys (KF, , 173). I arbetet med att göra en mer omfattande ekonomisk konsekvensanalys har information inhämtats från Regeringskansliet, Länsstyrelsen Stockholms län samt andra kommuner, både inom och utanför länet, som är anslutna till det finska förvaltningsområdet. Informationen har inhämtats dels från hemsidor och skrivna utredningar dels via telefonsamtal med samordnande funktion för det finska förvaltningsområdet i respektive kommun. Precis som beskrivits i tidigare tjänsteskrivelse ( ) omfattar i dagsläget förvaltningsområdena för finska sammanlagt 52 kommuner, där inräknade flertalet av Uppsala läns kommuner; Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Villkoren för en kommun som är förvaltningsområde framgår av Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). I korthet innebär finskt förvaltningsområde följande: Kommunen är skyldig att informera minoriteten om deras rättigheter enligt denna lag.

2 Sida 2 av 5 Kommunen ska ge minoriteten möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen som då är skyldig att ge ett muntligt svar på finska. Vad gäller myndighetsbeslut har den enskilda rätten att begära en skriftlig översättning. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i enskildas kontakter med kommunen. Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, samt ha särskilda telefontider. Barn till vårdnadshavare som begär det ska erbjudas plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten sker på finska. Det gäller även inom äldreomsorgen där den som så önskar ska få hela eller delar av kommunens service och omvårdnad av finsktalande personal. Ekonomisk konsekvensanalys Regeringens beslut och statsbidraget Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen och kommunen ifråga erhåller statsbidrag som lämnas årligen, i mån av tillgång till medel. Statsbidrag till en kommun beräknas med utgångspunkt i dels ett grundbelopp om kronor, dels antalet invånare i kommunen den 1 november året innan bidraget betalades ut. En kommun som Knivsta, med mindre än invånare, får 1 grundbelopp. De kommuner som tagit emot bidrag är skyldiga att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Bidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen, och till åtgärder för att stödja användningen av finska. Möjliga användningsområden enligt länsstyrelsen i Stockholm kan vara: Dialog och samråd med minoriteter Kartläggning Informationsinsatser och översättningar Organisationsöversyn och förändringar Kultur- och språkinsatser Synliggörande av minoriteter och minoritetsspråk Inköp av media och pedagogiskt material Del av personalkostnad Handlingsplan Andra förvaltningsområden i landet, som redan varit verksamma under något/några år, kan ge många goda exempel på hur det årliga statsbidraget använts. Kriterier för ett framgångsrikt arbete Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget regeringens uppdrag att följa verksamheten inom de olika förvaltningsområdena och tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. De ska även bidra med råd och information till förvaltningsområdena. Länsstyreslen i Stockholms län och sametinget bedömer efter en analys av genomförd verksamhet inom befintliga förvaltningsområden att tre framgångsfaktorer utmärker sig i verksamheten: Att verksamheten har tydliga mål och en klar förankring i både den politiska och verksamhetsmässiga ledningen.

3 Sida 3 av 5 Att det finns en tydlig samordnande funktion för minoritetsverksamheten. Att det finns fungerande samråd med berörda nationaliteter. Kommunens kartläggningar Inom ramen för arbetet med finskt förvaltningsområde ska kommunen genomföra kartläggningar dels av språk- och kulturkompetensen hos befintlig personal i kommunens olika verksamheter dels av behovet av finskspråkig förskola respektive äldreomsorg bland kommunens invånare. Den senare kartläggningen görs för att få ett planeringsunderlag för eventuella förändringar i behovet och omfattningen av finskspråkig personal och var de ska finnas i kommunen. Insatser under det första året som finskt förvaltningsområde Om det blir aktuellt för Knivsta kommun att ansöka om inträde i finskt förvaltningsområde, samt om ansökan beviljas av regeringen, ses en rad insatser som blir viktiga att genomföra under det första året som finskt förvaltningsområde: Rekrytera samordnare Knivsta kommun bör snarast anställa en samordnare av verksamheten kring det finska förvaltningsområdet. Ett förslag är att samordnaren anställs som finskspråkig administratör och vägledare med placering i kommunens kontaktcenter. 50 procent av tjänsten bör avsättas för samordning av det finska förvaltningsområdet. Tjänsten kan finansieras med medel från statsbidraget, vilket står i överensstämmelse med hur man gjort i de kommuner som kontaktats under utredningens gång. Särskild personell resurs för informationsproduktion Under framförallt ett inledande skede kommer behovet av olika informationsinsatser vara stort. Det gäller både information på hemsidan och tryckt material. Ansvaret för detta arbete åligger kommunens informationsenhet men bör koordineras med det samordnande uppdraget för arbetet med finskt förvaltningsområde. Beroende på kompetens hos den person som efterfrågas för den samordnande funktionen kan eventuellt uppdragen kombineras. Även denna del av tjänsten föreslås bli finansierad via statsbidraget. Dialog och samråd Kommunen ska ha aktiv och regelbunden kontakt med företrädare för den fisktalande gruppen av kommunens invånare, exempelvis Knivstas finska förening. Organisera arbetet Organisera hur verksamheten planeras och leds, exempelvis via en samrådsgrupp, interna samverkansgrupper och samverkan externt. Påbörja informations- och utbildningsinsatser Insatser för såväl förtroendevalda som tjänstemän. Utbildningen bör innehålla innebörden av Lagen om språkliga minoriteter och minoritetsspråk samt skyldigheter och möjligheter av att Knivsta kommun är finskt förvaltningsområde. Genomföra kartläggning inom organisationen Kartläggning av språklig och kulturell kompetens vad gäller finska och då främst inom förskolan och äldreomsorgen. Genomföra behovsinventering Varje kommun ska tillsammans med den nationella minoriteten kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska. Kartläggningen ska omfatta hur efterfrågan och behov ser ut både kortsiktigt och långsiktigt främst vad gäller finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. Färdigställa plan för arbetet Knivsta kommun bör efter ett år som finskt förvaltningsområde kunna redovisa en, såväl kortsiktig (1-2 år) som långsiktig (3-10 år), plan för de insatser som behöver vidtas för att leva upp till det ansvar som åligger en kommun som är ett finskt förvaltningsområde. Planerna bör innehålla både verksamhet och ekonomi.

4 Sida 4 av 5 Rapportering till Länsstyrelsen i Stockholms län De kommuner som tagit emot bidrag är skyldiga att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska även redovisa genomförande samt resultat av ovan beskrivna behovsinventering. Insatser under år 1 Samordnare finskt förvaltningsområde Personell resurs för informationsproduktion Dialog och samråd med minoritetsgruppen Organisera arbetet Informations- och utbildningsinsatser Kartläggning inom organisationen Behovsinventering bland kommuninvånarna Plan för arbetet Rapportering till länsstyrelsen Totalt Kostnad kronor kronor kronor kronor Bedömningen är att det statsbidrag som Knivsta kommun skulle erhålla från regeringen täcker de merkostnader som blir under kommunens första år som förvaltningsområde. Vilka kostnader ett inträde i finskt förvaltningsområde kommer att innebära efter det första året beror till stor del på vad behovsinventeringen bland kommuninvånarna visar, samt vilken språklig och kulturell kompentens som redan finns inom organisationen. Som följd av resultaten av kartläggningarna kan det därav bli aktuellt med utbyggnad av fiskspråkig verksamhet. Statsbidraget kommer att användas för att täcka merkostnader i samband med kommunens åtaganden, men kommer eventuellt inte att täcka kostnadsökningarna fullt ut. Detta är något som i så fall kan få konsekvenser i budgeten inom respektive verksamhet. Eventuella ekonomiska förluster måste dock vägas mot fördelar och värde vad gäller utveckling av en kulturell identitet och användning av minoritetsspråket. Kommunchefens ledningsgrupp ställer sig tveksam till att ansöka om finskt förvaltningsområde. Dels på grund av den ovisshet som råder kring konsekvenser i budgeten inom respektive verksamhet, dels på grund av att frågan behandlar ett smalt område där kommunen eventuellt skulle kunna använda resurserna för att arbeta bredare och nå fler språkgrupper och kulturer. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Fransson kommunchef Åsa Franzén kanslichef Beslutet ska expedieras till: Akten Kommunfullmäktige

5 Sida 5 av 5 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet om att utredningen är anmäld berör inte barn. Ett eventuellt beslut om att ansöka om inträde i finskt förvaltningsområde påverkar dock barn, varför barnchecklistans samtliga frågor besvarats. Beslut om en eventuell ansökan berör direkt barn med finsk anknytning, men kan även få konsekvenser för barn i allmänhet. 2. Hur har barns bästa beaktats? Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket bedöms vara positivt för barn med finsk anknytning. Beroende på upplägg i de aktiviteter som genomförs inom ramen för finskt förvaltningsområde kan exempelvis kulturaktiviteter vara utvecklande även för barn i allmänhet. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Om statsbidraget inte täcker de merkostnader som blir vid ett eventuellt inträde i förvaltningsområdet ses en intressekonflikt där barnets bästa för gruppen barn med finsk anknytning ställs mot att använda resurserna till förmån för barns bästa generellt i kommunen. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Vid en gränsdragning gällande vad som kan bedömmas vara relevant att bereda barn möjlighet att yttra sig kring har förvaltningen gjort bedömningen att inte tillfråga barn i ärendet.