Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter

Transkript

1 EMELIE HALLIN SID 1/6 STABSCHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige noterar informationen i redovisningen. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige biföll under 2014 en motion om att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att skriftligen redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråkslagstiftningens krav på grundskyddet. Med nationella minoriteter avses i Sverige romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Grundskyddet innebär exempelvis att förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter när det behövs, skydda och främja de nationella minoritetsspråken, främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige samt ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande. Kommunen uppfyller endast delvis kraven gällande grundskydd för nationella minoriteter. Bakgrund Några allmänt erkända och entydiga avgränsningar av vilka som tillhör de nationella minoriteterna finns inte, varken i lagen eller i övrigt. Istället anges i förarbetena att man som regel ska utgå från den enskildes egen bedömning i fråga om tillhörighet. Det så kallade grundskyddet innebär bland annat att: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

2 SID 2/6 barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket särskilt ska främjas, förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 1 I frågor om förskoleverksamhet, skola, ungdomsfrågor, äldreomsorg, biblioteks- och annan kulturverksamhet kan det vara särskilt viktigt att fånga in nationella minoriteters behov och synpunkter. 2 Om kommunen har tillgång till personal som kan minoritetsspråken finska, meänkieli eller samiska, kan äldre som tillhör en minoritet begära att få hela eller delar av äldreomsorgen på det egna minoritetsspråket. En förutsättning är dock att det finns tillgång till språkkunnig personal inom kommunen med rätt kompetens möjligheterna att tillhandahålla en sådan service blir därför beroende av hur många som önskar sådan omsorg samt tillgången på personal som kan språket. 3 Länsstyrelsen menar att samtliga kommuner, med eller utan statsstöd, bör informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter, se till att kommunens personal är insatt i lagstiftningen, anordna samråd samt ta reda på om det finns personal inom förvaltningarna med kunskaper i minoritetsspråken. 4 Nationella minoriteter i kommunen År 2012 undersökte kommunen vilka nationella minoriteter som då fanns representerade i kommunen. Av minoritetsgrupperna fanns då sverigefinnar, judar och finska romer i representerade. Den största gruppen utgjordes av sverigefinnar. 5 1 Exempel på samråd är brukarråd. Brukarråd kan införas där de nationella minoriteterna finns representerade. 2 Clevesköld, Lars ( ), hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk analys. s.2 3 Se 18 lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Se även Clevesköld, Lars ( ), hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk analys. s.5, 7 samt 5 kap 6 tredje stycket i socialtjänstlagen. 4 Länsstyrelsen i Stockholms län (2010). Nationella minoriteter - rättigheter och möjligheter s.4 5 Rapport avseende kartläggning av nationella minoriteter i Vallentuna kommun, KS

3 SID 3/6 Information om rättigheter Kommunen har tagit fram en kortare information om nationella minoriteter och grundskyddet, som relativt nyligen publicerats på kommunens webbplats. Information om minoritetsspråk i förskola/skola finns tillsammans med information om modersmålsundervisning. Minoritetsspråk i skolan I Vallentuna ges undervisning i minoritetsspråk. Det sker genom Optimus verksamhet, som ansvarar för modersmålsundervisningen. För närvarande ges undervisning i finska för elever i förskola, förskoleklass och grundskola, totalt ca 33 elever. Även förfrågan om undervisning på samiska har inkommit, Optimus söker därför lärare i ämnet. Utöver den rätt till undervisning i språket som minoriteterna har, finns en generell skyldighet för skolan att varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia efter genomgången grundskola. Kravet är inarbetat i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, och teman finns med i några av kursplanerna. 6 Från 1 juli 2015 skärps kraven utifrån den förändring som sker i skollagen; elever som hör till de nationella minoriteterna får utökad rätt till modersmålsundervisning. Detta sker genom att kravet på att elevens vårdnadshavare ska ha språket som modersmål tas bort. Elever i grundskola och grundsärskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. I Vallentuna finns för närvarande inte någon central uppföljning inriktad på minoriteter eller några centrala satsningar på området, utan rektor har ansvaret för att undervisningen följer läroplan och kursplaner. Kunskap om lagstiftning Personalen i kommunen har kunskap om lagen om nationella minoriteter i varierande omfattning. Exempelvis finns kunskaper om lagstiftningen inom kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. 6 Skolverket, Nationella minoriteter i förskola och skola s.2 (2011)

4 SID 4/6 Kunskap om lagstiftningen och nationella minoriteter skulle exempelvis kunna spridas via kommunens intranät. Samråd med minoriteterna Samråd med minoriteter förekommer inte inom kommunens verksamheter. I den mån biblioteksbesökare önskar böcker eller annan information på minoritetsspråk försöker biblioteket tillmötesgå önskemålen så snabbt som möjligt. Personal med kunskaper i minoritetsspråken Kommunövergripande kartläggning av samtlig personals språkkunskaper saknas i dagsläget. Kommunen har dock ett verktyg för kompetensinventering (KOLL) som kan användas för att kartlägga kompetenser. Verktyget har införts på Barn- och ungdomsförvaltningen och på sikt är ambitionen att implementera verktyget i hela kommunen. Verktyget förutsätter dock ett aktivt arbete på medarbetarnivå/chefsnivå med att uppdatera information om befintlig personal. Det är upp till respektive rekryterande chef att besluta vilka språkkrav som ska ställas för olika tjänster, och hur de sökandes meriter ska bedömas. Under utveckling Inom biblioteksverksamheten finns planer på att lyfta fram språken via temaskylting samt undersöka om det finns intresse för att ha tillgång till tidskrifter på språken. I samband med temaveckor och liknande samarbetar kultur- och fritidsförvaltningens olika enheter kring frågorna. Kommunledningskontorets bedömning Kommunen uppfyller endast delvis kraven gällande grundskyddet för minoriteter. Främst är det gällande möjlighet till inflytande som kommunen inte uppfyller grundskyddet.

5 SID 5/6 Grundskydd (hänvisning till lagparagraf inom parentes) ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella om deras rättigheter (3 ) har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket särskilt ska främjas, (4 ) ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 7 (5 ) Utanför ett förvaltningsområde har enskilda personer rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden, i vilka den enskilda är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket (9 ) verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. (11 ) får bestämma särskilda tider och Kommunens verksamhet Grundläggande information finns på webbplatsen. Information om undervisning i minoritetsspråk i förskola/skola finns under modersmål. Biblioteket planerar temaskyltning och kommer undersöka om intresse finns för att ha tillgång till tidskrifter på minoritetsspråk. I Vallentuna ges undervisning i minoritetsspråk som en del av modersmålsundervisningen. För närvarande finns undervisning inom finska för elever i förskola, förskoleklass och grundskola. Rektorerna ansvarar för att eleverna får den undervisning som föreskrivs i läroplaner och kursplaner. Samråd för minoriteter saknas. Exempel: i socialförvaltningens verksamheter används ibland tolk. Språkkunskaper bedöms ofta som meriterande i ett anställningsförfarande, rekryterande chef ansvarar avvägningar gällande vilka meriter som är viktigast i förhållande till arbetsuppgifterna. 7 Exempel på samråd är brukarråd. Brukarråd kan införas där de nationella minoriteterna finns representerade.

6 SID 6/6 särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. (12 ) Det system som implementeras i verksamheterna kommer skapa möjlighet till överblick över tillgången på personal med språkkunskaper i minoritetsspråken. Handlingar 1. Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Victor Kilén T.f. kommundirektör Annika Colding Förhandlingschef Ska expedieras till: Akten