~------~ Distansundervisning för elever bosatta i Sverige
|
|
- Marie Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ~------~ Promemoria REG ERI N G S KAN S LI ET U2010/5616/G Utbildningsdepartementet ANKOM D9- re Distansundervisning för elever bosatta i Sverige 1 Inledning Regeringen gav i februari 2008 Statens skolverk i uppdrag att föreslå hur distansundervisning för elever som är bosatta i Sverige ska få anordnas i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande fristående skolor samt sameskolan (U2008/1675/G, U2007/2910/G). Skolverket delredovisade i mars 2008 en del av uppdraget (U2008/2695/G) och lämnade en slutlig redovisning av uppdraget i juli 2008 (2008/4734/G). Skolverkets förslag till reglering syftar till att ge eleverna ökad tillgång till undervisning inom ett antal områden. I maj 2009 gav regeringen Skolverket ett kompletterande uppdrag att föreslå när och under vilka förutsättningar distansundervisning ska få anordnas i de statliga skolformerna sameskolan och, om myndigheten bedömer det lämpligt, specialskolan. Skolverket redovisade uppdraget i september 2009 (U2009/5419/G). I denna promemoria redovisas förslag på när distansundervisning bör kunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som ett alternativ tillreguljär undervisning. Förslagen gäller elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Distansundervisning föreslås få erbjudas i modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken som i övriga språk, samiska i sameskolan, moderna språk, engelska för elever som återvänder från en svensk utlandsskola, teckenspråk för hörande och teckenspråk för döva. Även studiehandledning på modersmålet bör få anordnas på distans. Förslagen innebär bl.a. ändringar i den nya skollagen (2010:800). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2011 och börja tillämpas på utbildning fr.o.m. den 1 juli 2011.
2 Vid utarbetandet av denna promemoria har beaktats de förslag som lämnas i lagrådsremissen Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/2818/S). 2
3 3 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att 23 kap. 1, 4, och 6 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 kap. 1 Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller alman verksamhet enligt denna lag (entreprenad). Med avvikelse från vad som sägs i första ~tycket finns särskilda bestämmelser om entreprenad vid viss distansundervisning i 4 tredje stycket. De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad. 4 Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärs ämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlänmas på entreprenad. Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gynmasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad. Inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en huvudman för en av dessa skolformer med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en annan sådan huvudman om att utföra distansundervisning. Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlänmar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, rar kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. 6 Om en huvudman överlänmar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlänmande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Denna lag träder ikraft den ddmm Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1juli 2011.
4 4 2.2 Förslag till förordning om distansundervisning Regeringen föreskriver följande. Tillämpning 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om distansundervisning för i Sverige bosatta elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bestämmelserna ska tillämpas utöver de bestämmelser som annars gäller för undervisning i de nämnda skolformerna. Definition av distansundervisning 2 Med distansundervisning avses undervisning där elev och lärare är fysiskt åtskilda och eleven ges interaktiv undervisning i den egna skolan genom informations- och kommunikations teknik av ei.llärare som är anställd aven annan huvudman än huvudmannen för den egna skolan. Förutsättningar för distansundervisning 3 Undervisning i de ämnen och kurser samt sådan studiehandledning som anges i 6 får genomföras på distans om - det inte finns någon lärare att tillgå inom en huvudmans organisation som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 skollagen (2010:800), - elevunderlaget är otillräckligt, eller - en kurs eller ett ämne inte erbjuds. Beslut om distansundervisning 4 Rektorn beslutar om en elev ska få distansundervisning. Ett sådant beslut får gälla för högst ett år i sänder. Beslutet får inte överklagas. Formen och omfattningen av undervisningen 5 Distansundervisningen ska huvudsakligen genomföras under skoldagen varvid eleven ska befinna sig i sin egen skolas byggnader. I gymnasieskolan får en sådan handledare som avses i 10 medge att eleven ges distansundervisning på annan plats än i skolbyggnaden.
5 5 Di?tansundervisningens omfattning ska motsvara den undervisningstid som ges till elever som inte läser ämnet eller kursen på distans. Ansvar för undervisningen 6 Rektorn ansvarar för att en elev som påbörjat distansundervisning i ett ämne får det stöd som krävs för att kunna läsa ämnet till dess ämnet eller kursen avslutats. Ämnen och kurser 7 Distansundervisning får erbjudas i - moderna språk, - modersmål, - samiska i sameskolan, - teckenspråk för hörande i grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan, - teckenspråk för döva i gymnasieskolan, och - engelska för återvändande elever från en svensk utlandsskola som har förklarats berättigad till bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och som verkar i ett land med engelska som officiellt språk. Även studiehandledning på modersmålet får erbjudas på distans. Individuell utvecklings- och studieplan 8 Av den individuella utvecklingsplanen eller studieplanen och ska det framgå att eleven deltar i distansundervisning och i vilka ämnen eller kurser. Distanslärare 9 En lärare som undervisar på distans (distansläraren) ska ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations t eknik. Handledare 10 Handledning ska ges aven legitimerad lärare som är behörig för undervisning i elevens skolenhet. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig, följa elevens kunskapsutveckling och delta i elevens utvecklingssamtal.
6 6 Betyg 11 Vid distansundervisning ska betyg sättas av distansläraren efter samråd med handledaren.
7 7 3 Utgångspunkter och definitioner 3.1 Distansundervisning i dag Sofia Distansundervisning och Värmdö distans har Skolverkets uppdrag beträffande undervisning på grundskole- respektive gymnasienivå av svenska elever i utlandet som är berättigade till statsbidrag. Distansundervisning ges också för gymnasieelever i Sverige vid Korrespondensgymnasiet i Torsås med stöd av särskild reglering i förordning.. I Statens skolverks och Statens skolinspektions inspektions- och tillsynsverksamhet har myndigheterna konstaterat att det även förekommer verksamhet med inslag av distansundervisning i andra skolor. Myndigheterna har vid flera tillfällen haft att ta ställning till i vad mån dessa verksamheter ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt 1985 års skollag (1985:1100). I denna promemoria redovisas förslag på när distansundervisning bör kunna erbjudas till elever bosatta i Sverige som ett alternativ till reguljär undervisning. 3.2 Vad är distansundervisning? Förslag: Med distansundervisning avses undervisning där elev och lärare är fysiskt åtskilda och eleven får interaktiv undervisning i den egna skolan genom informations- och kommunikations teknik aven lärare som är anställd aven annan huvudman än huvudmannen för den egna skolan. Det är distansläraren som arbetar på distans. Eleven ska befinna sig i sin skola. Inom gymnasieskolan ska undantag få medges så att eleven kan befinna sig på annan plats än i skolan. I skolförfattningarna finns inte någon generell reglering av distansundervisning inom barn- och ungdoms utbildningen. Någon definition av begreppet distansundervisning finns således inte heller. Skolverket har i redovisningen av regeringsuppdragen (U2008/2695/G, U2008/4734/G och U2009/5419/G) definierat distansundervisning som en interaktiv undervisnings metod där elev och undervisande lärare är fysiskt åtskilda. I denna promemoria föreslås definitionen för distansundervisning vara densamma som den Skolverket föreslagit. Definitionen bör införas i författning.
8 Interaktionen mellan lärare och elev är avgörande för att undervisningen ska definieras som distansundervisning. Vid distansundervisning sker interaktionen genom elektronisk kontakt mellan lärare och elev. Om. ingen interaktion sker är verksamheten inte att betrakta som distansundervisning utan som självstudier och omfattas därmed inte av den föreslagna regleringen. Huvudregelnbör vara att det vid distansundervisning är distansläraren som arbetar på distans, medan eleven är i skolan. Definitionen ställer inga krav på fysiska möten mellan lärare och elev, men erfarenheten har visat att det är betydelsefullt med en sådan kontakt, åtminstone initialt. I 1 kap. 3 den nya skollagen (2010:800) definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Distansundervisning som metod faller väl in under denna definition. Eleven ska kostnadsfritt ha tillgång till den tekniska utrustning och de läromedel som krävs för att distansundervisningen ska kunna genomföras (jfr skollagens bestämmelser om avgiftsfri utbildning, t.ex. 10 kap. 10 ). Distansundervisning förutsätter tekniska lösningar som är användarvänliga, där innehållet och gränssnittet är lättillgängligt. Lärare, handledare och elever måste ha teknisk användarkompetens. För att underlätta för eleven att tillgodogöra sig innehållet i undervisningen ska eleven introduceras i arbetssättet så att eleven behärskar de tekniska lösningarna. I skollagen finns bestämmelser om elevernas garanterade undervisningstid. För att elever ska garanteras en viss undervisningstid även vid distansundervisning ska det finnas en handledare på elevens skola som följer elevens närvaro. Enligt de förslag som lämnas i denna promemoria kan endast en begränsad del, oftast ett visst ämne, aven elevs utbildning få läsas på distans. Eleven ska dessutom som huvudregel befinna sig i sin ordinarie skola även under distansundervisningen. Skolan fyller därmed sin funktion som en social och kulturell mötesplats för eleven. Handledaren ska dock få avgöra när och om det i vissa fall kan anses studietekniskt motiverat att en elev i gymnasieskolan studerar på annan plats än i hemskolan. Det kan Lex. vara fallet när en elev har lång resväg eller när det är schematekniskt motiverat Distanslärare Förslag: Distansläraren ska, liksom lärare i vanlig undervisning, vara legitimerad och behörig för undervisningen, ansvara för undervisningen och, efter samråd med handledaren, sätta betyg i ämnet eller kursen. För
9 9 distansundervisning i modersmål gäller dock att distansläraren ska vara lämplig att bedriva undervisningen och att denne i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva undervisningen. Distansläraren ska dessutom ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations teknik. Distansläraren ska ha legitimation som lärare och vara behörig för undervisningen. I likhet med vad som föreslagits i lagrådsremissen Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/2818/S) medges undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som undervisar i modersmål. Om det inte finns någon legitimerad och behörig modersmålslärare att tillgå får huvudmannen i stället anlita en distanslärare i modersmål som är lämplig att bedriva undervisningen och som i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för.att vara behörig att bedriva undervisningen. Distansläraren ska leda och ansvara för undervisningen och sätta betyg i ämnet eller kursen. Betygssättningen ska ske i samråd med den handledare som i elevens skola följer elevens kunskapsutveckling. Distansläraren ska också ha goda kunskaper om undervisning med stöd av informations- och kommunikations teknik. Enligt huvudregeln bör det, i enlighet med Skolverkets förslag, vara distansläraren som arbetar på distans, medan eleven befinner sig i skolan. En elev i gymnasieskolan kan, som angetts i avsnitt 3.2 ovan, medges undantag från detta och få bedriva studierna på annan plats än i skolan Handledare Förslag: Distansundervisning förutsätter att det i elevens skola utses en legitimerad lärare som är handledare. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig för eleven och följa elevens kunskapsutveckling och närvaro. Skolverket har framhållit vikten av att det vid distansundervisning alltid ska finnas en handledare. Handledaren ska vara fysiskt tillgänglig för eleven och följa elevens kunskapslitveckling och närvaro, medan det är distansläraren som leder och ansvarar för undervisningen. Handledaren ska vara en legitimerad lärare som är behörig att undervisa och som finns på elevens skola. Naturligtvis behöver handledaren inte vara behörig för ämnet som distansundervisningen avser. Handledningens omfattning och utformning, dvs. var den ska äga rum, hur ofta, av vem och på vilket sätt, bör framgå av elevens individuella litvecklings- eller studieplan.
10 10 4 Ändring i skollagens bestämmelser om entreprenad Förslag: Särskilda bestämmelser om entreprenad vid distansundervisning införs i den nya skollagen (2010:800). Dessa regler ska innebä.ra dels att även kommuner kan utföra distansundervisning på entreprenad i skolväsendet, dels att även statliga huvudmän omfattas av entreprenadbestämmelserna såvitt avser distansundervisning. 4.1 Distansundervisning i egen regi När distansundervisning anordnas inom kommunen av lärare som är anställda av huvudmannen bedrivs undervisningen i egen regi. Eleverna ingår i sin ordinarie klass i skolan och handleds av någon av sina ordinarie lärare. Distansundervisningen kommer i det fallet inte i konflikt med vare sig regler om entreprenadförhållanden eller skollagens regler om betygssättning. Betyg sätts av den undervisande distansläraren. Samma sak gäller när läraren finns hos en annan huvudman men timanställs av kommunen. 4.2 Undervisning på entreprenad Skolhuvudmännen kan i ökad utsträckning behöva samarbeta om olika lärarkompetenser för att kunna uppfylla sina skyldigheter. net kan vara svårt eller orimligt för varje huvudman att bygga'upp en egen organisation för att tillhandahålla alla de speciella ämneskunskaper som krävs för t.ex. modersmålsundervisning i olika språk. Genom att anlita en extern anordnare kan eleven, via tekniska lösningar, få tillgång till den särskilda kompetensen, samtidigt som eleven kan vara kvar i sin skola. I dessa fall aktualiseras skollagens bestämmelser om entreprenad. Med entreprenad enligt 23 kap. 1 skollagen (2010:800) avses att kommuner, landsting och enskilda huvudmän får sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom t.ex. utbildning. Vid entreprenad behåller skolhuvudmannen sitt ansvar gentemot eleven. Huvudmannen för elevens skola är därmed ansvarig för elevens undervisnmg. Entreprenadbestämmelserna innebär vidare att den myndighetsutövning som har samband med undervisningen, t.ex. betygssättning, får överlämnas till en entreprenör. Övriga uppgifter som innefattar myndighetsutövning gentemot eleven ska däremot ligga kvar på elevens rektor. U ndervisning på entreprenad är enligt den nya skollagen endast tillåten i gymnasieskolan om den avser karaktärs ämnen som har en estetisk eller yrkesinriktad profil och för modersmålsundervisning i fristående skolor. Regeringen kan medge dispens i andra fall. I den nya skollagen omfattar bestämmelserna om undervisning på entreprenad såväl offentliga som enskilda huvudmän. Detta följer av den
11 grundläggande principen om lika villkor för offentliga och fristående huvudmän. Även de bestämmelser om distansundervisning som föreslås i denna promemoria föreslås vara gemensamma för offentliga och enskilda huvudmän. För att möjliggöra distansundervisning krävs en ändring av bestämmelserna om entreprenad i den nya skollagen. För det första krävs en ändring som gör det möjligt för en kommun att få svara för utförandet av distansundervisning. Detta innebär ett undantag från den s.k. lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991 :900) som anger att kommuner och landsting ska ha hand om sådana angelägenheter avallmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. För det andra föreslås att även de statliga skolformerna sameskolan och sj)ecialskolan ska omfattas av bestämmelserna om distansundervisning. Det bör t.ex. vara möjligt för en kommun eller enskild huvudman att träffa avtal med sameskolan om distansundervisning i samiska eller med specialskolan om distansundervisning i teckenspråk. Statliga huvudmän omfattas inte av entreprenadbestämmelsen i 23 kap. 1 första stycket i den nya skollagen. För att öppna möjligheten för distansundervisning även i de statliga skolformerna, föreslås en bestämmelse som anger att en huvudman för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får sluta avtal med en annan skolhuvudman om att utföra distansundervisning Grundläggande förutsättningar för distansundervisning Förslag: Distansundervisning ska få erbjudas när den egna skolan inte har ett tillräckligt elevunderlag, när kursen eller ämnet inte erbjuds eller när en legitimerad lärare saknas. Distansundervisning ska ses somett komplement till den ordinarie undervisningen. Arbetsmetoden är en möjlighet för huvudmännen att ge eleverna ökad tillgång till utbildning när legitimerade lärare saknas, kursen eller ämnet inte erbjuds eller elevantalet är för lågt för att utgöra underlag för en undervisningsgrupp, t.ex. i modersmålsundervisning i språk som inte är ett nationellt minoritetsspråk. På detta sätt kan distansundervisning ge elever undervisning och kunskaper de annars skulle ha gått miste om. För elever i glesbygdskommuner och elever som är ensamma om att läsa en kurs eller ett ämne, kan distansundervisningen dessutom innebära att det blir möjligt att samarbeta med elever man annars aldrig skulle ha träffat. Skolverket menar att detta bidrar till att uppfylla läroplanens mål i denna del.
12 Det är väsentligt att poängtera att distansundervisning inte kan ersätta den egna undervisningen, utan endast användas som ett komplement till denna för att erbjuda elever ett bredare utbud av ämnen och kurser än vad som annars hade varit möjligt. Som nämns i avsnitt 3.2 i denna promemoria kan endast en begränsad del, oftast ett visst ämne, aven elevs utbildning få läsas på distans. Detta förhållande bör noggrant uppmärksammas vid uppföljning av reglerna Beslut och dokumentation Förslag: Rektorn ska besluta om en elev ska få distansundervisning. Beslutet ska gälla för högst ett läsår i taget. Rektorns beslut ska inte få överklagas. Beslut om distansundervisning ska framgå av elevens individuella utvecklings- eller studieplan. Rektorn beslutar om en elev ska få distansundervisning för ett läsår i taget. Inför beslut om distansundervisning ska rektorn göra en bedömning om distansundervisning kan vara en lämplig metod i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska rektorn utgå från elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisning och vad som är bäst för eh:ven. Beslut om distansundervisning får således inte fattas slentrianmässigt. Eftersom en individuell bedömning ska göras bedöms det inte vara nödvändigt att införa någon lägsta åldersgräns. Rektorns beslut får inte överklagas. Beslut om distansundervisning ska framgå av elevens individuella utvecklingsplan i grundskolan och motsvarande skolformer eller av den individuella studieplanen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I utvecklings- eller studieplanen bör även handledningens omfattning och utformning i stora drag framgå. 5.2 Uppföljning och stöd Förslag: Handledaren ska delta i utvecklingssamtal avseende den elev som deltar i distansundervisning. Rektorn ska ansvara för att en elev s.om påbörjat distansundervisning i ett ämne eller en kurs får det stöd som krävs för att kunna avsluta ämnet eller kursen. Handledaren är den som följer elevens dagliga arbete och ska därför delta i utvecklings samtalen. Handledaren bör förbereda samtalet tillsammans med distansläraren och inhämta den information som är relevant för samtalets genomförande. Det är viktigt att utbildningen följs upp noggrant och kontinuerligt och att såväl handledaren som distansläraren uppmärksammar de fall där distansundervisning inte fungerar. Handledaren och läraren måste säkerställa att arbetssättet tillgodoser elevens behov. Om eleven börjar
13 studera på distans, men finner att metoden inte fungerar, har skolan ansvar för att lösa situationen. Rektorn ansvarar då för att eleven får det stöd som krävs för att kunna läsa ämnet eller kursen till dess att ämnet eller kursen avslutats Betygssättning vid entreprenad Förslag: Om staten överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad får staten överlämna den myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift. Av 11 kap. 6 regeringsformen framgår att uppgifter som innefattar myndighetsutövning endast kan öv~rlämnas till enskilda juridiska eller fysiska personer om det finns stöd för det i lag. I 23 kap. 6 första stycket skollagen(2010:800) anges att om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift. Vid utbildning på entreprenad får läraren således utföra den myndighetsutövning som hör till hans eller hennes åligganden, såsom t.ex. betygssättning. Lärarnas myndighetsutövning, främst betygssättning, hör intimt samman med deras undervisningsuppgifter. Det är därför naturligt att denna myndighetsutövning får överlämnas till en entreprenör. De lärare som är anställda hos entreprenören ska följa skollagens bestämmelser. De befogenheter avseende myndighetsutövning som tillkommer huvudmannen och rektorn genom bestämmelser i lagen ska däremot inte kunna överlämnas till entreprenören. Rektorns ansvar för att utfärda betygs dokument kvarstår således oförändrat. I den nya skollagen finns, som ovan nämnts, i 23 kap. 6 första stycket stöd för kommuner, landsting och enskilda huvudmän att överlåta myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift. Denna promemorias förslag om distansundervisning omfattar även de statliga skolformerna specialskolan och sameskolan. Bestämmelsen i 23 kap. 6 första stycket behöver därför ändras så att även statliga huvudmän kan överlåta rätten att sätta betyg åt entreprenören. 6 Ämnen och kurser som får erbjudas genom distansundervisning 6.1 Modersmålsundervisning Förslag: Modersmålsundervisning i såväl de nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) som i övriga språk ska få erbjudas som distansundervisning.
14 14 Erbjudandet ska kunna gälla elever i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning. Enligt den nya skollagens (2010:800) bestämmelser omfattar skyldigheten att erbjuda modersmålsundervisning såväl offentliga som enskilda huvudmän. Den möjlighet som i dag finns för enskilda skolhuvudmän att överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad kvarstår. I de fall en enskild huvudman vill erbjuda modersmålsundervisning på distans får uppgifterna emellertid endast överlåtas till en annan skolhuvudman. Regeringen får, enligt bl.a. 10 kap. 7 tredje stycket skollagen (2010:800), meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Föreskrifterna får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. För närvarande finns föreskrifter om att en kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket (se t.ex. 2 kap. 9 grundskoleförordningen [1994: 1194]). Kommunen är vidare inte skyldig att anordna modersmålsundervisning om lämplig lärare inte finns att tillgå. För att betraktas som elevens modersmål ska en eller båda av elevens vårdnadshavare ha ett annat språk än svenska som modersmål Språket ska vara det dagliga umgängesspråket för grundskoleeleven medan det på gymnasienivå villkoras med att eleven har goda kunskaper i modersmålet. Antalet modersmål uppskattas till omkring 150 (Värna språken - förslag till språklag, SOU 2008:26). Endast hälften av de elever som är berättigade till modersmål läser det. Skolverket erfor under sin tid som tillsynsmyndighet att det länge varit ett återkommande problem att skolorna inte lever upp till författningarnas krav på modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk och studiehandledning på annat modersmål än svenska. Ett av de fyra nationella språkpolitiska mål som antagits av riksdagen är att allas rätt till modersmål ska tillgodoses. Enligt 14 språklagen (2009:600) ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket och den som har ett annat modersmål ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål Genom distansundervisning bedöms huvudmännen få ökade möjligheter att uppfylla sina skyldigheter att erbjuda modersmålsundervisning De nationella minoritetsspråken De nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska) ska erbjudas även om antalet elever är färre än fem och även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk. Det råder ofta brist på lärare i minoritetsspråken. Förslaget att tillåta att undervisningen
15 15 kan anordnas på distans bör öka elevernas reella möjligheter att få undervisning i minoritetsspråk. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Framework Convention for the Protection of National Minorities, SÖ 2000:2) - ramkonventionen - godkändes av Europarådets ministerkommitte den 10 november Sverige ratificerade konventionen den 9 februari 2000 och den trädde i kraft i Sverige den 1 juni I samband med ratifikationen angavs att de nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Konventionens syfte är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Enligt artikel 14 har den som tillhör en nationell minoritet rätt att lära sig sitt minoritetsspråk. I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter ska parterna, om det finns tillräcklig efterfrågan, sträva efter att så långt som möjligt och inom ramen för sina respektive utbildningssystem säkerställa att den som tillhör dessa minoriteter ges tillfredsställande möjligheter till undervisning i minoritetsspråket eller till undervisning på detta språk. Europarådets ministerråd har rekommenderat Sverige att vidta åtgärder för att stärka tillgången på undervisning i de nationella minoritetsspråken. I propositionen Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09: 158) har regeringen därför uttalat att möjligheter att på frivillig väg införa distansundervisning som ett sätt att tillhandahålla modersmål bör undersökas ytterligare. 6.2 Samiska i sameskolan F örslag: I sameskolan ska undervisningen i samiska få anordnas genom distansundervisning. Sameskolstyrelsen är förvaltningsmyndighet för de statliga sameskolorna och därtill hörande verksamhet. Myndigheten ska även främja och utveckla samiska undervisningsinslag i det offentliga skolväsendet och främja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning. Vidare ska styrelsen bistå kommunerna med uppsökande verksamhet bland samer och informera om sameskolan och om samiska undervisningsinslag i det offentliga skolväsendet. En kommun får anordna samisk integrerad undervisning för samiska elever i sin grundskola om avtal träffas mellan kommunen och Sameskolstyrelsen. U tbildningen i samiska syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga och sådana kunskaper i samiska språket som är en tillgång och merit vid sociala och yrkesinriktade kontakter av olika slag samt för fortsatta studier i språket. De flesta barn i sameskolan talar svenska, några är tvåspråkiga eller enbart samisktalande. För alla samer är samiskan av stor
16 betydelse för den personliga och kulturella identiteten samt för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Samiska är ett eget ämne i sameskolan (åk 1-6) och undervisningen sker på tre varieteter, lule-, nord- och sydsamiska, som både första och andra språk. I den integrerade samiska undervisningen ingår även undervisning i samiska. I dagsläget råder det en brist på utbildade lärare som behärskar de samiska varieteterna och känner den samiska kulturen. Bristen på behöriga lärare som kan undervisa på samiska ett problem för sameskolan och den integrerade samiska undervisningen. Ämnet bör därför få undervisas genom distansundervisning Moderna språk - som språkval eller som ämne Förslag: Undervisning i moderna språk ska få erbjudas genom distansundervisning till elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I grund- och specialskolan kan eleverna läsa moderna språk inom språkvalet, medan moderna språk är ett ämne i gymnasieskolan. Moderna språk innefattar en stor mängd olika språk. Distansundervisning i moderna språk möjliggör för eleverna att få tillgång till ett bredare utbud av moderna språk. Ett av de nationella språkmålen, som riksdagen antagit, omfattar även rätten att lära sig ett främmande språk (Bästa språket, prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Kurs- och ämnesplaner för moderna språk finns i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns inte kurs- eller ämnesplaner för moderna språk. Enligt den nya skollagen (2010:800) kan en elev i grund- eller gymnasiesärskolan emellertid läsa kurser enligt grund- respektive gymnasieskolans kursplaner om rektorn bedömer att eleven kan klara av det. För att ytterligare öka dessa elevers möjligheter att få tillgång till sådan undervisning bör undervisning i moderna språk för en elev i grund- eller gymnasiesärskolan som läser enligt grund- eller gymnasieskolans kursplan kunna genomföras på distans. Rektorn bedömer om det är lämpligt i det enskilda fallet. 6.4 Distansundervisning i det tidigare värdlandets språk Förslag: För elever som bott utomlands och återvänder från en svensk utlandsskola ska undervisning i det tidigare värdlandets språk få anordnas på distans. Undervisningen kan anordnas inom kurs- och ämnes planerna för moderna språk eller engelska.
17 17 Elever som har bott utomlands och gått i svenska utlandsskolor kan ha lärt sig det nya landets språk mycket väl. När eleven återvänder till Sverige kan det vara svårt för elevens hemskola att erbjuda språkundervisning på den nivå som motsvarar elevens kunskaper. Skolan bör i ett sådant fall ha möjlighet att erbjuda eleven distansundervisning i det tidigare värdlandets språk. Distansundervisning bör kunna erbjudas inom ramen för kurs- och ämnesplanerna för moderna språk. Om eleven återvänder från en utlandsskola i ett land där engelska är officiellt språk, kan distansundervisning erbjudas även i engelska. 6.5 Teckenspråk Förslag: Teckenspråk för hörande får erbjudas genom distansundervisning för elever i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskohn. Teckenspråk för döva får erbjudas genom distansundervisning i gymnasieskolan. Teckenspråk för hörande kan läsas av elever i grundskolan, sameskolan och gymnasieskolan och bör kunna erbjudas genom distansundervisning i dessa skolformer. Det finns få teckenspråkslärare och de är utspridda över landet, vilket motiverar att ämnet bör kunna undervisas på distans. Ämnet teckenspråk för döva finns i gymnasieskolan. Distansundervisning i teckenspråk för döva bör kunna erbjudas i gymnasieskolan för att öka elevernas möjligheter att få läsa ämnet. Teckenspråk för döva är i dag inte möjligt att läsa i grundskolan. Av den anledningen föreslås i denna promemoria ingen möjlighet till undervisning av det i grundskolan. Regeringen har den 22 april 2010 beslutat om direktiven Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (dir. 2010:47). Chefen för Utbildningsdepartementet har samma dag tillkallat en utredare. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag på författningsändringar som möjliggör för elever i grundskolan och den obligatoriska särskolan, som behöver undervisning i teckenspråk, att få sådan undervisning. Uppdraget skaredovisas senast den 31 januari I avvaktan på denna utredning lämnas här inget förslag om undervisning i teckenspråk för döva i grundskolan. T eckenspråk finns inte i grund- och gymnasiesärskolan men i den mån en elev läser teckenspråk enligt grund- eller gymnasieskolans kurs- eller ämnesplaner bör denna elev kunna erbjudas distansundervisning om det bedöms lämpligt. Teckenspråk finns även i specialskolan som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Specialskolan är bl.a. till för att ge elever med dövhet
18 18 eller hörselskada en tvåspråkig undervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten bör därför i sin egen verksamhet kunna anställa behöriga teckenspråkslärare. Något behov av distansundervisning i teckenspråk för döva i specialskolan borde således inte föreligga. 7 Studiehandledning på modersmålet I Förslag: Studiehandledning på modersmålet ska få erbjudas på distans. Utöver modersmålsundervisning har elever även möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Även sådan studiehandledning bör få anordnas på distans eftersom det antas kunna öka tillgängligheten av sådan handledning. 8 Ikraftträdande Förslag: De nya bestämmelserna i skollagen (2010:800) ska träda i kraft den 1 mars 2011 och tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 men tillämpas på utbildning och annan verksamhet först från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av lagen om införande av skollagen. Det är lämpligt att bestämmelserna som föreslås i denna remiss också börjar tillämpas den 1 juli Ekonomiska konsekvenser Som framgått tidigare ska erbjudande om distansundervisning vara frivilligt för samtliga huvudmän. För de skolor som önskar påbörja distansundervisning krävs att skolan noggrant planerar och organiserar verksamheten. Dessutom behöver tekniska frågor lösas för att en skolhuvudman ska kunna erbjuda undervisning på distans. Skolverket bedömer förslaget som långsiktigt kostnadseffektivt. Trots att distansundervisning initialt kan komma att medföra ökade kostnader för skolhuvudmännen bör förslaget på längre sikt inte innebära några ökade kostnader.
19 19 10 Närmare om författningstexten 23 kap. 1 I paragrafen har lagts till ett nytt andra stycke som anger att det i 4 tredje stycket finns särskilda bestämmelser om entreprenad vid viss distansundervisning som avviker från regleringen i första stycket. Enligt paragrafens första stycke, som definierar entreprenad på skolområdet, kan enskilda fysiska eller juridiska personer utföra entreprenader inom skolan. Andra stycket begränsar genom hänvisningen till 4 den krets som kan anlitas för distansundervisning till skolhuvudmän. Stycket öppnar därtill genom hänvisningen för en kommun att utföra entreprenad i form av distansundervisning åt andra skolhuvudmän, däribland andra kommuner. 4 Ett nytt tredje stycke behandlar vilka huvudmän som får lägga ut distansundervisning på entreprenad och vilka huvudmän som får åta sig att utföra sådana uppgifter. Till skillnad mot vad som gäller enligt första stycket anges i detta nya stycke att det endast är en huvudman för någon av de angivna skolformerna som får åta sig att utföra uppgifter i form av distansundervisning. Det blir alltså i fråga om distansundervisning inte möjligt att avtala om att uppgiften ska utföras av exempelvis ett bolag som inte är en enskild huvudman enligt skollagen (2010:800). Däremot kan en huvudman för en grundskola anlita en huvudman för exempelvis en gymnasieskola att utföra uppgifterna. Av bestämmelsen i första stycket framgår att ett entreprenadavtal inte kan ingås mellan en kommun och en annan kommun. Sådant samarbete regleras i stället i 8 och benämns samverkan. Vid samverkan följer huvudmannaskapet och ansvaret för verksamheten med vid överlåtelsen av uppgifterna. Det ska inte ske vid distansundervisning utan huvudmannaskapet ska ligga kvar på den överlåtande parten, varför avtal om distansundervisning inte ska vara samverkan utan entreprenad. Det nya tredje stycket gör det möjligt för en kommun att avtala med en annan kommun om att utföra uppgifter som avser Just distansundervisning. 6 För att överlåta myndighetsutövning till enskild krävs stöd i lag. Eftersom förslaget om distansundervisning föreslås omfatta även specialskolan och sameskolan, för vilka skolformer staten är huvudman, har första stycket ändrats så att samtliga skolhuvudmän, alltså också staten, får överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.
20
Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med
Läs merEntreprenad och samverkan
Informationsblad 1 (6) Entreprenad och samverkan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om entreprenad och samverkan, i samband med myndighetens tillsyn. Det är med utgångspunkt i dessa
Läs merRegeringens proposition 2014/15:44
Regeringens proposition 2014/15:44 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 december 2014 Stefan Löfven Gustav Fridolin
Läs merFörordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar
Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merRegeringens proposition 2014/15:85
Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merTill statsrådet Jan Björklund
Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag
Läs merNågra viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).
Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen
Läs merTid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2011:189 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merVerksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014
Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Reviderad mars 2017 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merBarn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.
Läs merRemiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-15 GN-2013/39.630 1 (7) HANDLÄGGARE Ekenstein Kling, Gunilla, Indra Kullenberg 08-535 360 56, 08-535 360 81 Gunilla.Ekenstein-Kling@huddinge.se Indra.Kullenberg@huddinge.se
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merUtbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.
Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merRIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16
RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:
Läs merKurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014
Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merEva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ytterligare undervisningstid i matematik Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016 Åsa Romson Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merRemiss - promemoria om Grundskole- och gymnasieutbildning för elever med autism och autismliknande tillstånd vid Dammsdalskolan
-1- Remiss REG ERI N G SKAN SLI ET 2012-07-09 U20 12/3 83 8/S Utbi Idni ngsdepartementet Remiss - promemoria om Grundskole- och gymnasieutbildning för elever med autism och autismliknande tillstånd vid
Läs merBeslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd
Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig
Läs merRegeringens proposition 2010/11:20
Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare Prop. 2010/11:20 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 oktober 2010 Fredrik Reinfeldt Jan
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med
Läs merTill statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund
Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merLag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merLagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Svenska Dyslexiföreningen Sammanställda och kommenterade av C G Lindell Uppdaterade november
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2012-04-10 LJ2012/260
MISSIV 1(1) 2012-04-10 LJ2012/260 Landstingsstyrelsen Förslag angående bestämmelserna om kommuners och landstings högskoleutbildning U2012/1523/UH Landstinget i Jönköpings län har av Utbildningsdepartementet
Läs merIdrottsundervisning på entreprenad
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Bylund Björn Datum 2014-09-09 Diarienummer UAN-2013-0265 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Idrottsundervisning på entreprenad Förslag till beslut
Läs mer2013-04-05 U2013/2230/S
Promemoria 2013-04-05 U2013/2230/S Utbildningsdepartementet Vissa frågor om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merKommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007
Kommittédirektiv Språklag Dir. 2007:17 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets
Läs merTjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter
EMELIE HALLIN SID 1/6 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merNationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion
Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000
Läs merBeslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm
Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan
Läs merTill Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket
Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.
Läs merDelegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394
Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394 Fastställd av landstingsstyrelsen den 11 december 2013, 242-13. Styrelsen
Läs merDnr 44-2010 5066 2011-05-02. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall
Dnr 44-2010 5066 2011-05-02 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall Beslut 2011-05-02 2(2) Dnr 44-2010 5066 Norrlindens Kunskapscentrum AB Jan Kibe jan.kibe@skvadern.nu
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merNationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Läs merFörskolechefen och rektorn
Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive
Läs merRätt till bidrag för studier vid svensk skola i utlandet.
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-09-15 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2014-09-25 Rätt till bidrag för studier vid
Läs mer2010-05-03 U2010/2818/S. Innehållsförteckning
Promemoria 2010-05-03 U2010/2818/S Utbildningsdepartementet Legitimation för lärare och förskollärare Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Författningstext... 5 1.1 Förslag till lag om ändring i
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merSkollagen om entreprenad och samverkan. Koppling till Lagen om offentlig upphandling
Juridiska och praktiska möjligheter till samarbete Skollagens allmänna bestämmelser Skollagen om entreprenad och samverkan Koppling till Lagen om offentlig upphandling Möjligheter till samarbete eva.sundmalm@orebro.se
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merMinoritetspolicy för Hällefors kommun
Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten; SFS 2008:390 Utkom från trycket den 11 juni 2008 utfärdad den 29 maj 2008. Regeringen föreskriver följande.
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merKommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24
Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merVägen in till det svenska skolväsendet
Vägen in till det svenska skolväsendet Slutbetänkande av Utredningen om utbildning för nyanlända Stockholm 2016 SOU 2016:35 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters
Läs merVärna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26
Värna språken -förslag till språklag Betänkande av Spräklagsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26 Sammanfattning Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merRiktiga betyg är bättre än höga betyg
Riktiga betyg är bättre än höga betyg Förslag till omprövning av betyg Betänkande av Betygsprövningsutredningen Stockholm 2010 SOU 2010:96 2010_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2010-12-02 10:58:19 SOU och
Läs merBeslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merTill Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merUtdrag ur skollagen kapitel 9
Utdrag ur skollagen kapitel 9 2 En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-02. Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Förbättrad ordning, trygghet och
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merPromemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor
Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 15 (16) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-02-24 20 Gymnasieutbildning utomlands (UN 2016.007) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden
Läs merBeslut för grundskola
Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merRätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland
Promemoria 2019-02-05 U2019/00343/S Utbildningsdepartementet Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet
Läs merYttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna
Läs mer