Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde

Transkript

1 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

2 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Statsbidrag Arbetsformer Samråd Nätverk Övergripande mål och åtgärder Information och myndighetskontakter Förvaltningsspecifika mål och åtgärder Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Uppföljning

4 1 Inledning Lindesbergs kommun ingår i det finska förvaltningsområdet sedan januari Detta innebär att finskspråkiga har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Kommunens åtaganden enligt denna lag godtogs i samband med beslutet om att ansöka om att bli finskt förvaltningsområde. Implementeringen av lagen är ett långsiktigt arbete och Lindesbergs kommun har tagit fram denna verksamhetsplan för år för att tydliggöra vad som konkret behöver göras framöver. 1.1 Bakgrund År 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Syftet med ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter är att skydda nationella minoriteters fortlevnad och minoritetsspråkskonventionens syfte är att skydda Europas kulturella mångfald genom att värna om landsdels- och minoritetsspråken. Enligt minoritetsspråkskonventionen måste ett landsdels- eller minoritetsspråk ha en historisk geografisk anknytning, skilja från landets majoritetsspråk och talas av tillräckligt många. Om kravet på historisk geografisk anknytning inte uppfylls betraktas språket som ett territoriellt obundet språk. Språk med historisk geografisk anknytning har starkare skydd än territoriellt obundna språk. År 2000 erkände Sverige även samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter. De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (språk med historiskt geografisk anknytning) samt jiddisch och romani chib (territoriellt obundna språk). Gemensamt för de nationella minoritetsgrupperna är att de har en uttalad samhörighet samt historiska och långvariga band till Sverige. De har även en tillhörighet som är religiös, språklig eller kulturell samt en vilja att behålla sin identitet. Varje individ avgör själv om hon eller han tillhör någon av de nationella minoriteterna (den s.k. självidentifikationsprincipen). År 2009 presenterade Sveriges regering en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) för att ytterligare stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringens minoritetspolitiska strategi innehåller åtgärder för att: säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets minoritetskonventioner, bättre följa upp genomförandet av minoritetspolitiken, motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna, stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande, samt främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. 4

5 1.2 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en del av Sveriges minoritetspolitiska strategi och trädde i kraft 1 januari Grundskyddet gäller samtliga nationella minoriteter i hela landet och innebär att: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt, förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. För de kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområdet för finska, samiska och/eller meänkieli gäller även särskilda rättigheter: enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare, myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk, förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken, kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta. 2 Statsbidrag 8 Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. 5

6 12 En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska också redovisa hur kartläggningen enligt 8 andra stycket har genomförts. Redovisningen ska lämnas till den myndighet som har betalat ut bidraget. (Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Kommuner som ingår i ett förvaltningsområde för finska, samiska och/eller meänkieli får statsbidrag för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter enskilda har enligt lagen (2009:724). Statsbidraget får inte användas till kommunens ordinarie verksamhet. Lindesbergs kommun får 1 grundbelopp årligen för arbetet med finskt förvaltningsområde. År 2013 motsvarar 1 grundbelopp kr. Kommunen rapporterar varje år till Länsstyrelsen i Stockholms län över hur statsbidraget har förbrukats. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget uppdraget att följa upp tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). För kommuner som ingår i ett förvaltningsområde och mottar statsbidrag är kartläggning ett krav. Kommunen ska tillsammans med den nationella minoriteten i fråga kartlägga de behov som finns av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli eller samiska. I Lindesbergs kommun gjordes under hösten 2012 en kartläggning av den sverigefinska minoriteten i kommunen samt en kartläggning av språkkunskaper inom kommunens olika personalgrupper. 3 Arbetsformer 3.1 Samråd 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) I Lindesbergs kommun sker samrådet i form av en styrgrupp som består av kommunens tjänstemän och politiker samt av representanter från den sverigefinska minoriteten. I Lindesbergs kommun finns även en samordnare som arbetar med koordineringen och integrering av arbetet. 3.2 Nätverk Lindesbergs kommun ingår i en nätverksgrupp med förvaltningskommunerna i Örebro län (Hällefors, Karlskoga, Lindesberg, Örebro). Gruppen träffas regelbundet för att diskutera och samarbeta kring olika insatser. Nätverksgruppen har liksom styrgruppen en viktig funktion för utvecklingen, implementeringen samt det långsiktiga arbetet med finskt förvaltningsområde. 6

7 4 Övergripande mål och åtgärder 4.1 Information och myndighetskontakter 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Mål Kommunen ska sträva efter att finska kommuninvånare alltid kan använda finska i deras kontakter med kommunen. Kommunen ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Åtgärder Det behövs en informatörsfunktion som kan tillgodose kravet på information till de sverigefinnar som bor i kommunen samt bistå vid skriftliga kontakter på finska. Informationen på finska på hemsidan behöver också skötas. En del av denna tjänst ska vara att hjälpa medborgare i kontakten med kommunens olika delar samt hjälpa till med enklare översättningar och information. Tolkservice för både muntlig tolkning och översättningsuppdrag upphandlas för mer avancerade tolk- och översättningsuppdrag gentemot olika delar av organisationen. För att tillgodose åtagandet om att enskilda har rätt att använda finska vid sina kontakter med kommunen bör det vid rekrytering av personal till receptionen/växeln framhållas att kunskap i både svenska och finska är önskvärt. Det är även viktigt att receptionen/växeln har kunskap om vilka anställda i kommunen som kan prata finska för att kunna hänvisa personer rätt. Anställda i verksamheterna informeras om vad det innebär att vara förvaltningsområde för finska och vilka eventuella resurser som finns att tillgå. En manual/lathund tas fram till förvaltningarna om hur man praktiskt går till väga då en förfrågan uppstår om ett muntligt eller skriftligt svar på finska, meänkieli respektive samiska. 7

8 5 Förvaltningsspecifika mål och åtgärder 5.1 Barn- och utbildningsförvaltningen 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865). (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) 10 En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare. Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Mål (Skolförordningen (2011:185)) Arbeta för att elever som tillhör en nationell minoritet har möjlighet att utveckla sin tvåspråkighet. Öka kunskapen om de nationella minoriteterna bland elever och lärare. Öka kunskapen bland föräldrar om nationella minoriteters rättigheter. Åtgärder Varje år informera alla föräldrar om rättigheterna i lagen om nationella minoriteter gällande förskola och skollagen/förordningen gällande modersmålsundervisning. 8

9 5.2 Socialförvaltningen 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Mål Att möta behovet av finsk äldreomsorg. Att information finns tillgänglig på finska. Att kunna bemöta på finska i myndighetskontakter. Åtgärder Garantera finsktalande brukare ett boende med tillgång till finskspråkig personal om de önskar detta. Garantera att finsktalande brukare inom hemtjänsten får en finsktalande kontaktperson om de önskar detta. Stärka personalens kunskaper i finska, särskilt inom avdelningen för vård och omsorg. Sträva efter att samverka med frivilligorganisationer och församlingens finska verksamhet. 9

10 5.3 Kultur- och fritidsförvaltningen 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Mål (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Att arbeta för ett varierat och kvalitativt kulturutbud för den sverigefinska minoriteten. Att synliggöra det finska språket och kulturen. Åtgärder Tillsätta en referensgrupp för att samråda med berörd finskspråkig minoritet om kulturverksamhet, bibliotekstjänster o.s.v. Uppmunta föreningslivet att arrangera tvåspråkiga kulturaktiviteter. 10

11 6 Uppföljning Vid varje årsredovisning görs en uppföljning av verksamhetsplanen för finskt förvaltningsområde. 11

12 Lindesberg