Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.

Transkript

1 Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.

2 Innehåll Inledning... 3 Redovisning enligt instruktion Externa insatser inom minoritetspolitikens tre delområden Diskriminering och utsatthet Inflytande och delaktighet Språk och kulturell identitet Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det gäller nationella minoriteter Samråd med nationella minoriteter Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete Hur kunskap sprids om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten Referenser (17)

3 Inledning I februari 2010 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera myndighetens verksamhet utifrån det minoritetspolitiska målet. Tio andra myndigheter som arbetar eller kommer i kontakt med minoritetspolitiken har fått samma uppdrag. Det är Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget som samlar in kunskap om vilka minoritetspolitiska insatser som myndigheterna har genomfört och som bestämmer hur myndigheternas redovisning ska struktureras. Ungdomsstyrelsen ska rapportera om vilket arbete som görs på myndigheten en gång om året under tre års tid. Rapporteringen görs till Länsstyrelsen i Stockholms län (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010). Ungdomsstyrelsen lämnade in en första uppföljning och analys till Länsstyrelsen under Rapporten heter Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet (Ungdomsstyrelsen 2010). I den här rapporten följer vi upp och analyserar det arbete som har skett på Ungdomsstyrelsen under oktober 2010 oktober (17)

4

5 Redovisning enligt instruktion Uppföljningen och analysen redovisas i enlighet med anvisningar från Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (Länsstyrelsen i Stockholms län 2011). Så här lyder de: 1) Med utgångspunkt i regeringsbeslutet vilka externa insatser har myndigheten gjort under perioden inom de tre minoritetspolitiska delområdena: diskriminering och utsatthet inflytande och delaktighet (både centralt och om det finns lokalt) språk och kulturell identitet Hur har insatserna initierats? (Genom kartläggning, samråd med minoriteterna eller annat?) Vilka resultat har insatserna inom de olika delområdena haft för de nationella minoriteterna? 2) Vilka (om) särskilda regeringsuppdrag har myndigheten haft under perioden när det gäller nationella minoriteter? Vilka resultat har insatserna haft för de nationella minoriteterna? 3) Hur ser myndighetens samråd med de nationella minoriteterna ut? Vilka samråder myndigheten med? Hur har urvalet gått till? 4) Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete? 5) Hur sprids kunskap om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten? Vilka resultat har detta fått? 1.1 Externa insatser inom minoritetspolitikens tre delområden Diskriminering och utsatthet Att skydda de nationella minoriteterna innebär att värna om de mänskliga rättigheterna, motverka diskriminering av personer som tillhör nationella minoriteter samt främja respekt i samhället för olikheter i ursprung, identitet, kultur och språk. Diskriminering på grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska således bekämpas aktivt och de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor. (Regeringens proposition 2008 och 2009) 5 (17)

6 Bidragsfördelning Mångfald har varit en prioriterad del i bedömningen vid fördelningen av projektstöd. I det här sammanhanget innebär mångfald att olika aktörer med olika geografisk spridning kan få ett bidrag. Det har stärkt de nationella minoriteternas organisationers möjligheter att få stöd. Prioriteringen kommer att finnas kvar även under nästa verksamhetsår. Expertföreläsare Den 2 juni föreläste Priscilla Blommerus från Romska Tjejjouren på Ungdomsstyrelsens seminarium om heder och traumabearbetning på Sätra Bruk. Seminariet handlade om hur flickor eller kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan bemötas och vårdas. Den 11 december var Priscilla Blommerus föreläsare på Ungdomsstyrelsens seminarium Tjejjourer och ideella stödpersoner. Referensgrupper och nätverk Chefen på enheten för organisationsstöd har deltagit som expert vid delegationen för romska frågor. Myndigheten har också varit med i ett nätverk som är knutet till Europeiska socialfonden. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter om andra ESFprojekt och andra EU-länders arbete och att bidra till goda förutsättningar för svenska organisationer som vill göra projektansökningar till ESF-rådet för att förbättra romers livssituation i Sverige. Ungdomsstyrelsen har också varit representerad i Folkhälsoinstitutets referensgrupp i ett uppdrag om bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör nationella minoriteter. Konferenser och möten Den 11 oktober var myndigheten representerad på en träff i Malmö kommun. Syftet med mötet var att de romska organisationerna skulle träffa representanter för regionala och nationella stödorganisationer för att få information om vilka möjligheter som finns att få hjälp. Sprida informations- och metodmaterial Ungdomsstyrelsen har spridit metod- och inspirationsmaterial om hur olika minoriteter jobbar med jämställdhet. Information har spridits på myndighetens konferenser och genom andra möten med målgruppen. Resultatet från Ungdomsstyrelsens treåriga regeringsuppdrag ( ) där vi hade i uppgift att fördela bidrag för jämställdhetsarbete inom de nationella minoriteternas organisationer har också spridits i samband med större konferenser. Hur insatserna har initierats Att mångfald prioriterats vid bidragsgivning beror på att myndigheten önskar att fler aktörer ska få tillgång till bidragen. Ungdomsstyrelsen valde att sprida metodmaterial och inspirationsskrifter om hur minoriteterna jobbar med jämställdhet eftersom vi såg ett behov av det vid arbetet med bidragsformen för nationella minoriteters 6 (17)

7 jämställdhetsarbete. Ungdomsstyrelsen valde att bjuda in målgruppen som föreläsare på konferenser samt att delta i referensgrupper och nätverk av samma orsak. Resultat av insatserna Eftersom Ungdomsstyrelsen prioriterar mångfald vid bedömningar av ansökningar om projektbidrag har fler ansökningar från nationella minoriteters organisationer beviljats. Genom att fördela bidrag till jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteternas organisationer bidrar myndigheten indirekt till att förbättra kunskapen om mänskliga rättigheter bland de nationella minoriteterna. Av redovisningar av bidrag till jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteterna går det att utläsa att bidraget medverkat till att kvinnorna har stärkt sin ställning i samhället. Det kan i sin tur stärka de här gruppernas egenmakt. Jämställdhetsprojekt kan bidra till att enskilda personer får kunskap om sina rättigheter och ställer krav. Projekten kan också bidra till att skapa förtroende mellan samhällets företrädare och människor som är i en utsatt situation. Att anlita föreläsare från de nationella minoriteterna kan bidra till att fler personer från målgruppen blir förebilder. Det bidrar dessutom till att målgruppen blir mer synlig för allmänheten. På lång sikt kan det minska fördomar mot och diskriminering av personer i målgruppen. Delaktighet från målgruppen i olika sammanhang leder också till större kunskap om målgruppens verksamhet Inflytande och delaktighet I målet för minoritetspolitiken ingår att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem inom viktiga samhällsområden. (Regeringens proposition 2008 och 2009.) Informationsmöte Ett informationsmöte hölls för de nationella minoriteterna den 13 juni Ungdomsstyrelsen presenterade olika delar i myndighetens verksamhet. Generaldirektören, chefen på enheten för organisationsstöd och ett antal anställda svarade på organisationernas frågor. Efter mötet har myndigheten haft en fortsatt dialog om aktuell verksamhet med enskilda organisationer och individer. Möte med nytänkande romska kvinnonätverket Under våren deltog Ungdomsstyrelsen på Romska kvinnors nätverkskonferens för att informera om de jämställdhetsbidrag myndigheten fördelar och om vad som var aktuellt inom ramen för regeringsuppdraget om giftermål mot den egna viljan. Den 14 juni 2011 hölls ett möte mellan nytänkande romska kvinnonätverket och den del på Ungdomsstyrelsen som arbetar med uppdraget Gift mot sin vilja. Mötet var en uppföljning av Romska kvinnors nätverkskonferens. På mötet diskuterades den målkonflikt som kan upplevas mellan reglerna i äktenskapsbalken och politiken för nationella minoriteter. På mötet diskuterades också vilka typer av problem som är återkommande hos de romska kvinnojourerna. Problem som lyftes var blodshämnd, 7 (17)

8 övergrepp när kvinnor vill lämna sina män och tablettmissbruk. Romska kvinnonätverket upplever att utvecklingen stannat av. För några år sedan var det en skam att slå sin fru medan det nu kan vara en machogrej, särskilt bland yngre män, menade någon. Det kan finnas en rädsla som gör att få kvinnor anmäler övergrepp till polisen. Kvinnojouren vill inte motarbeta den egna gruppen och ställer inte upp som vittnen i rättegångar. De hjälper däremot kvinnorna att ta kontakt med myndigheterna och med socialförvaltningen. Kvinnojouren lyfte också att få romska kvinnor vill vända sig till polisen. Jouren arbetar förebyggande med männen och har temakvällar med mera. Kvinnorna upplever att det finns ett behov av fortsatta samråd och att myndigheten skulle kunna utöka samarbetet med de romska kvinnogrupperna. Webbplats om värdegrundsfrågor Ungdomsstyrelsen administrerar en webbplats om värdegrundsfrågor som heter Där kan organisationer presentera aktiviteter och publicera material. Det är en verktygswebb för dialog om demokrati och mänskliga rättigheter. På webbplatsen finns idag 196 registrerade organisationer. Några av dem är nationella minoritetsorganisationer. Frivilligårets utställning I samband med Europaåret för frivilligarbete 2011 organiserade Ungdomsstyrelsen utställningen 1000 sätt att göra skillnad. Myndigheten riktade en särskild inbjudan till de nationella minoritetsorganisationerna och erbjöd dem att delta som utställare. Utställningen var i Europahuset den augusti. Ingen från målgruppen valde att medverka. Resultat av insatserna Genom informationsmötet har de nationella minoriteterna fått en ökad insyn i myndighetens verksamhet. Genom att berätta om bidragsgivningen ökar kunskapen hos organisationerna och fler projekt kan genomföras. Myndigheten har fått en viss återkoppling på vilket stöd målgruppen önskar. Det är exempelvis hjälp innan de gör en ansökan och stöd på lokal och regional nivå. Representanter för minoriteterna poängterade också att det är viktigt att ta hänsyn till att minoriteternas behov är olika. Myndigheten har blivit mer kunnig om romska kvinnors utsatthet och fått inblick i en del av de problem som möter dem bland annat genom information från den romska kvinnojouren. Kunskapen kan på sikt bidra till bättre anpassad verksamhet och målgruppsinriktad information. Hos målgruppen finns en önskan om att föra kultur och sedvänjor vidare. Ungdomsstyrelsen har uppmärksammat att det kan finnas målkonflikter när det gäller olika politikområden. I mötet med målgruppen har det framkommit att det saknas viss kunskap om de svenska lagarna och dess innehåll. Därför har Ungdomsstyrelsen inom ramen för regeringsuppdraget Gift mot sin vilja publicerat en artikel som informerar om vilka juridiska regler som finns när det gäller tvångsäktenskap och barngiftermål i Sverige. 8 (17)

9 1.1.3 Språk och kulturell identitet Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, använda och utveckla sitt modersmål samt utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Genom den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Ungdomsstyrelsens webbplats (Regeringen 2008 och 2009) Under våren har Ungdomsstyrelsen publicerat länkar som hänvisar till information om vilket grundskydd och vilka rättigheter de nationella minoriteterna har. Ungdomsstyrelsen hänvisar till Länsstyrelsens webbplats som beskriver grundskyddet på nio olika minoritetsspråk. Översättning av information En informationsskrift om EU-programmet Ung och Aktiv i Europa finns översatt till romani. Vid ett samrådsmöte i oktober ska samtal föras om vilken information som minoritetsgrupperna har behov av och vilka delar av Ungdomsstyrelsens verksamhet som kan vara intressant att informera om på olika minoritetsspråk. Kommunikation på minoritetsspråk Myndigheten undersöker för närvarande om det finns möjlighet att ge muntliga svar på minoritetsspråk vid behov. Ungdomsstyrelsen undersöker också om vi på begäran skulle kunna erbjuda skriftliga översättningar av beslut och motiveringar. Hur insatserna har initierats Insatserna som beskrivs ovan har alla initierats med stöd av den nya minoritets- och språklagen (Regeringen 2009). Resultat av insatserna Inga uppföljande insatser har gjorts på detta område. 1.2 Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det gäller nationella minoriteter Ungdomsstyrelsen har haft sex regeringsuppdrag som rör nationella minoriteter under det senaste året. 9 (17)

10 Följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån minoritetspolitikens mål Ungdomsstyrelsen har vänt sig till Länsstyrelsen i Stockholms län för att lära sig mer om minoritetslagstiftningen och förvaltningsmyndigheternas åtagande. Myndigheten har också tagit initiativ till att skapa ett myndighetsnätverk för att utbyta erfarenheter om myndigheternas insatser för att nå minoritetspolitikens mål. En strategi har tagits fram som visar hur Ungdomsstyrelsen ska verka för att nå det minoritetspolitiska målet. Strategin innehåller följande delar: Ungdomsstyrelsen informerar när det behövs på lämpligt sätt de nationella minoriteterna om grundskyddet och deras rättigheter. Ungdomsstyrelsens personal känner till att de nationella minoriteternas har särskilda grundläggande rättigheter och har kunskap om var i organisationen de kan vända sig för att få rätt information. Ungdomsstyrelsen arbetar för att det finns tillgång till personal eller annat stöd utifrån som har kunskaper i minoritetsspråken när det behövs vid enskildas kontakter med myndigheten. Ungdomsstyrelsen ger de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och samråder så långt det är möjligt med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Ungdomsstyrelsen samverkar med andra myndigheter för att underlätta för de nationella minoriteternas kommunikation med förvaltningsmyndigheterna. Ungdomsstyrelsen följer upp, analyserar och redovisar den egna verksamhetens insatser för att uppnå det minoritetspolitiska målet och omprövar insatser när det behövs. Strategin kommer att konkretiseras ytterligare i framtiden. Ungdomsstyrelsen har genomfört interna möten för att analysera resultat av verksamhet som genomförts tidigare samt samlat in material och underlag till den här rapporten. Övriga insatser redovisas under respektive rubrik i rapporten. Fördela organisationsbidrag till ungdomsorganisationerna Ungdomsstyrelsen fördelar bidrag till ungdomsorganisationer med stöd av Förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. För bidragsåret 2011 fick följande nationella minoriteters ungdomsorganisationer bidrag: Sverigefinska Ungdomsförbundet 10 (17)

11 Romska ungdomsförbundet Judiska ungdomsförbundet Saminourrá Fördela organisationsbidrag till kvinnors organisering Bidrag för kvinnors organisering fördelas med stöd av Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Följande organisationer inom de nationella minoritetsgrupperna fick organisationsbidrag för 2011: Federationen Wizo Sverige Internationella romska och resande kvinnoforum (IRKF) Fördela projektbidrag utifrån regeringens uppdrag och satsningar Myndigheten har ett flertal olika projektbidrag som målgruppen är välkommen att söka för sin verksamhet. Ansökningstrycket har varit högt och prioriteringarna har avgjort vilka som fått bidrag. En prioritering är mångfald. Det senaste året har följande projekt beviljats bidrag: Roma nation Ledarutbildning för unga romer, fördjupning Teater DeVill SOS-romer Le Romane Nevimata Nätverksträff för Sveriges nationella minoriteter. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) Sveriges Nationella Minoriteters anti-rasistiska forum Framtidens unga romer Unga romers studieväg Fördela bidrag till jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas organisationer Under har Ungdomsstyrelsen haft i uppdrag att fördela bidrag till jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas organisationer. De organisationer som fått bidrag har haft möjlighet att delta på en slutkonferens för att diskutera erfarenheter och utmaningar de mött i sina verksamheter. De har också kunnat lämna synpunkter och förslag på innehåll i slutrapporten under en särskild remissrunda. Verksamheten slutredovisades den 31 december 2010 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010). Den 7 juli beslutade regeringen att Ungdomsstyrelsen på nytt ska fördela bidrag till de nationella minoriteternas organisationer (Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela bidrag för jämställdhetsarbetet till de nationella minoriteternas organisationer). Uppdraget löper under perioden och omfattar totalt 12 miljoner kronor. En första utlysning sker i oktober (17)

12 Särskild prioritering i EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi handlägger bland annat ansökningar om ungdomsutbyten och volontärtjänst. Ungdomar från nationella minoriteter är prioriterade. För bidragsåret 2011 fick följande organisation från de nationella minoriteterna bidrag: Romano Paso Resultat av insatserna Medarbetare och ansvariga chefer har en ganska god grundkunskap om livssituationen för nationella minoriteter. Under de senaste åren har målgruppskontakter med minoriteter ökat och en tillsynes bra dialog och ett samråd har skett då det funnits behov. Ungdomsstyrelsen har en medvetenhet om att uppdragen ska genomföras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar och strävar efter en effektiv och rättssäker verksamhet. Ungdomsstyrelsen saknar dock ännu vägar att kommunicera med målgruppen på det språk de önskar. Likaså kan kunskapen om målgruppens behov av information alltid utvecklas. Insatser på dessa områden har till viss del påbörjats eller kommer att genomföras under kommande period. Organisationsbidrag Myndigheten fördelar bidrag till ungdomsorganisationer och till kvinnors organisering. Det gör det möjligt för organisationerna att växa och påverka samhället. Romska ungdomsförbundet har exempelvis fått fler medlemmar under de senare åren och når nu upp till en högre nivå i bidragssystemet. Sverigefinska ungdomsförbundet har genom Länsstyrelsen gjort Ungdomsstyrelsen uppmärksam på en reglering i den nya förordningen som kan innebära att de nationella minoriteternas organisationer blir missgynnade i sin särbehandling. Den här missgynnande regleringen skulle kunna ske i samband med beräkningen av bidraget. Regleringen innebär att ett bidrag ska fördelas med ett fast bidrag och ett rörligt bidrag som beräknas efter antal medlemmar och föreningar. En minoritetsorganisation som är i minoritet skulle i praktiken få ett lägre bidrag. Ungdomsstyrelsen bereder nu frågan på myndigheten i samband med att nya fördelningsprinciper för bidraget 2013 ska tas fram. Ungdomsstyrelsen har också fört informationen vidare till departementet. Projektbidrag Uppdraget att fördela jämställdhetsmedel för de nationella minoriteterna har bland annat lett till att ett mer systematiskt jämställdhetsarbete har påbörjats bland minoritetsorganisationerna. Flertalet organisationer uttrycker att bidraget har lett till att de kunnat göra jämställdhetsfrågorna till sina. Jämställdhetsfrågan har aktualiserats och det har krävts eftertanke och analys både av sitt eget, familjens, minoritetsgruppens och samhällets agerande. Vissa organisationer vittnar också om förändrade attityder hos dem som har deltagit i projekten. Samverkan är en framgångsfaktor som lyfts av så gott som 12 (17)

13 samtliga minoritetsorganisationer som drivit jämställdhetsprojekt inom ramen för uppdraget. Relationen mellan kultur, tradition och jämställdhet är ett tema som i princip alla organisationer som drivit projekt inom ramen för uppdraget berört. Det är en gemensam nämnare för de nationella minoriteterna. Samverkan har lett till ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter. Projekten har till exempel kunnat stärka minoritetskvinnors självkänsla genom att de upplevt att de tillhör ett sammanhang. De utmaningar som delats i projekten har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma sätt att arbeta vidare vilket har lett till ett ökat engagemang i arbetet. Projekten har också i så gott som samtliga fall lett fram till en gemensam plattform där organisationerna kunnat diskutera och arbeta med jämställdhetsfrågor bland olika nationella minoriteter. Jämställdhetsfrågan har satts på agendan och innebörden av jämställdhetsbegreppet har börjat diskuteras inom de organisationer som medverkat i satsningen på jämställdhet bland nationella minoriteter. Bidragsgivningen till jämställdhetsarbete hos nationella minoriteter kan stärka kvinnors ställning i föreningslivet. En sådan utveckling kan leda till att fler kvinnoorganisationer eller kvinnosammanslutningar startas inom de nationella minoriteterna och därigenom söker egna organisationsbidrag för kvinnors organisering. För övriga redovisade projektbidrag är det för tidigt att redovisa resultat. Däremot presenteras respektive projektidé kortfattat nedan: Roma nation Har fått stöd för att tillsammans med Sundbybergs Folkhögskola utveckla en ledarutbildning för unga romer. Erfarenheterna dokumenteras i en rapport. Teater De Vill Ungdomsstyrelsen kommer att delfinansiera ett projekt som vill förändra attityder och som kommer att sprida kunskap om romernas situation i Sverige. Projektet kommer även att belysa romernas situation i ett internationellt perspektiv historiskt sett och idag. En teateruppsättning skriven av Teater De Vill som heter Djesa kommer att presenteras i skolor och liknande verksamheter för att väcka reflektion och diskussion. Handledningsmaterial som kan användas i skolor även efter det att pjäsen inte längre sätts upp tas fram via en pedagog som kommer att ha förberedande diskussioner och följa upp de olika funderingar och reaktioner som pjäsen väcker. Projektet kommer att utvärderas av en student vid Centrum för barnkulturforskning på Stockholms universitet. Projektet görs i samarbete med È Romani Glinda och Domino Kai. Le Romane Nevimata Får bidrag för att leda arbetet och samordna träffar inom det nätverk av nationella minoriteter som bildats med syfte att stärka minoritetskvinnors ställning och öka kunskapen om jämställdhetsarbete. Projektet ska utveckla nätverket och bidra till erfarenhetsutbyte, samarbete och en gemensam handlingsplan för nätverket. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) Har fått bidrag för att skapa ett gemensamt nationellt forum för de fem nationella minoriteterna där de kan utbyta erfarenheter om rasism och intolerans. Organisationen 13 (17)

14 ska under projektperioden samverka med Centrum mot rasism runt uppbyggnaden av ett nationellt nätverk och om regionala nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling mot rasism, genom att medverka vid nationella nätverksträffar. Framtidens unga romer - unga romers studieväg Organisationen ska hitta metoder för att nå unga romer år som varken arbetar eller studerar. De ska också skapa nya möjligheter för unga romer att ta sig till studier och arbete. Projektet ska skapa kontaktytor mellan föreningar, utbildningsanordnare, kommuner och arbetsmarknadens parter samt ESF-projektet Nya utbildningsinsatser med och för romer samt bidra till ökad kunskap om romers villkor och behov. Projektet ska dokumenteras och erfarenheterna spridas till fler kommuner, utbildningsanordnare samt föreningar. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Sundbybergs folkhögskola och Södertälje kommun. 1.3 Samråd med nationella minoriteter Den 26 oktober har målgruppen bjudits in till ett samrådsmöte om det nya uppdrag där myndigheten ska fördela bidrag för jämställdhetsarbete inom de nationella minoritetsorganisationerna. Vilka myndigheten samråder med och hur urvalet har gått till Ungdomsstyrelsen har valt att samråda med de nationella minoriteters organisationer som har fått bidrag genom Länsstyrelsen Förordning (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter samt organisationer som har sökt och beviljats bidrag genom Ungdomsstyrelsens projekt- och organisationsbidrag. 1.4 Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete För att arbeta med uppdraget om uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån minoritetspolitikens mål har en samordnare för uppföljnings- och rapporteringsuppdraget utsetts. Samordnaren är placerad på enheten för organisationsstöd. Enhetschefen på enheten för organisationsstöd har utsetts som kontaktperson inom ledningsgruppen. Avstämningar med anledning av uppdraget har också skett med övriga enheter på myndigheten. 1.5 Hur kunskap sprids om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten Kanslimöte Ungdomsstyrelsen har obligatoriska kanslimöten för hela personalgruppen en gång varannan vecka. Under hösten 2010 bjöds Lennart Rhodin som är chef för Länsstyrelsen in för att informera personalen om den nationella minoritetspolitiken och om myndighetens uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Informationen har sedan publicerats och spridits internt via myndighetens intranät. 14 (17)

15 Den 10 oktober höll företaget Funka nu en kort genomgång för personalen om tillgängligt språk. Enhetsmöte Ungdomsstyrelsen är uppdelad i fyra enheter: Stabsenheten, enheten för internationellt samarbete, enheten för nationell- och kommunal ungdomspolitik och enheten för organisationsstöd. De samlas under ett enhetsmöte varannan vecka. Resultatet av den första uppföljningen och analysen av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet föredrogs dels på ett enhetsmöte och publicerades på myndighetens webbsida. Intranätet I samband med den språkkartläggning som genomfördes bland personalen under våren 2011 publicerades länkar om den nya minoritetspolitiken på intranätet. I artikeln fanns hänvisningar till den nya lagen och uppdraget om uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Kunskapsutbyte mellan handläggare Mellan handläggarna sker en löpande dialog och ett kunskapsutbyte om aktuella frågor. Flera verksamheter möter representanter från de nationella minoritetsorganisationerna i den ordinarie verksamheten. Ett exempel är medarbetare som jobbar med uppdraget Gift mot sin vilja. Frukostseminarium Onsdagen den 14 september genomförde Ungdomsstyrelsen ett frukostseminarium utifrån det nya regeringsuppdraget där vi ska fördela bidrag till jämställdhetsarbete för nationella minoriteters organisationer. Under seminariet presenterades slutsatser från tidigare bidragsgivning på området. (Ungdomsstyrelsen 2010). Under seminariet fördes ett samtal om vilka prioriteringar som bör gälla för att kunna säkra ett långsiktigt arbete med jämställdhet i målgruppens organisationer. Språkkartläggning Under våren och hösten har personalens kunskaper i minoritetsspråken kartlagts för att ge en bild av vilken kunskap som finns och vilken kunskap som Ungdomsstyrelsen saknar. Resultat av insatserna Personalen på Ungdomsstyrelsen har fått en större inblick i minoritetspolitiken. Flera personer vittnar om att de har fått en större förståelse för uppdraget. Det har också gjort att nya förslag om insatser, från olika verksamhetsområden har lyfts. Ungdomsstyrelsens ledningsgrupp har diskuterat vilka insatser som kan genomföras för att närma oss det minoritetspolitiska målet. 15 (17)

16 Språkkartläggningen visar att det saknas kompetenser inom alla minoritetsspråk utom ett, finska. En process har påbörjats för att Ungdomsstyrelsen på förfrågan och vid behov ska kunna erbjuda målgruppen att kommunicera med myndigheten på sitt eget språk. 16 (17)

17 Referenser Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (2011). Anvisningar för att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet under perioden oktober 2010-oktober Regeringens proposition 2008/09:158. Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela bidrag för jämställdhetsarbetet till de nationella minoriteters organisationer. Regeringsbeslut 2 Uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. SFS (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. SFS (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. SFS (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter Ungdomsstyrelsen (2010) Jämna steg. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 17 (17)