Policy för internationellt arbete

Transkript

1 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige Gäller fr o m: Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014: Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, , 126 Ansvarig: Stabsavdelningen för internationellt arbete Ett internationellt arbetssätt Internationella kontakter och utbyten är en allt viktigare del av det samhälle vi verkar i som kommunal aktör. Det internationella arbetet och Sveriges medlemskap i EU ställer krav på vår verksamhet som öppnar upp för nya möjligheter. Genom att Strängnäs kommun vidgar sitt internationella perspektiv ges möjligheter till verksamhetsutveckling, måluppfyllnad genom externfinansiering och strategiskt nätverkande. Många frågor för samhällsutvecklingen är globala och kräver på så vis en samverkan mellan internationella aktörer. Detta innebär att det finns ett behov av ett gemensamt arbetssätt för Strängnäs kommun, för att stödja det lokala internationella utvecklingsarbetet. Genom att tydliggöra inriktning, utvecklingsområden och arbetssätt fungerar en övergripande internationell policy som en gemensam plattform och vägledning för Strängnäs kommuns internationella arbete. Den internationella policyn består av tre huvudspår som styr de angivna prioriteringarna. Dessa är EU-samarbete, globalt samarbete och vänorter. EU-samarbetet, det globala samarbetet och arbetet med vänorterna bryts i sin tur ned i tre prioriteringar, som är gemensamma för alla de utpekade huvudspåren; verksamhetsutveckling, måluppfyllnad och strategisk kommunikation. Prioriteringarna anger vad vi som organisation vill uppnå med vårt internationella arbete. Syfte Syftet med Strängnäs kommuns internationella policy är att bidra till att uppfylla kommunens övergripande vision och mål för verksamheterna. n ska stödja verksamheterna med utgångspunkt från principen om medborgarens behov i centrum, hållbart över tiden. Samarbete med internationella aktörer ska ses som ett verktyg för verksamhetsutveckling och kompetensutveckling för organisationen.

2 Nämnderna kommer styra över hur den internationella policyn ska appliceras på den egna verksamheten. Detta innebär att nämnds prioriteringar och inriktningar är i fokus och utifrån detta beskriver den internationella policyn vad det internationella arbetet är menat att uppnå. 2/7 Figur 1: Måluppfyllnad, verksamhetsutveckling och strategisk kommunikation är de områden där Strängnäs kommun kan gynnas av ett internationellt förhållningssätt. EU-samarbete, Globalt samarbete och vänortssamarbete är sätt för hur man kan arbeta med dessa frågor. Huvudspår EU-samarbete EU påverkar kommuner i större utsträckning än många medborgare och medarbetare är medvetna om. Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en undersökning av dagordningar till kommunfullmäktige och kom fram till att ungefär 60 % av de beslut som fattas påverkas av EU direkt eller indirekt. Ett sätt för EU att uppmuntra medlemsländerna i den politiska riktning som önskas, är att anta tioåriga tillväxtstrategier för det övergripande samarbetet mellan medlemsländerna. Utifrån den antagna tillväxtstrategin fastslår EU sin budget och fördelar medel mellan prioriterade områden. Dessa medel kan de olika

3 medlemsländerna sedan söka i form av fonder och program. Den senaste antagna tillväxtstrategin heter Europa 2020 strategin och gäller för åren För Strängnäs kommun är det därför viktigt att följa EU:s utveckling och bevaka sina intresseområden. Då kan kommunen öka sitt inflytande över den gemensamma agendan. Med kunskap om EU:s fonder och program kan kommunens verksamheter öka sina möjligheter att utvecklas och ständigt förbättras. Ett större engagemang i EU-projekt och europeiska nätverk kan också göra kommunen mer synlig och attraktiv som en strategisk samarbetspartner. Globalt samarbete Med ett brett internationellt engagemang, så väl på EU-nivå som på global nivå, finns ett vitt spektra av möjligheter för att stödja verksamhetsutveckling, bidra till måluppfyllnad och strategisk kommunikation. Genom ett interkulturellt lärande ges en inblick i andra människors levnadssituation, en ökad förståelse för andra kulturer och utmana förutfattade meningar. Inom till exempel skolans värld kan globala samarbeten vara ett bra tillfälle att knyta nya kontakter och bli inspirerad av andra angreppssätt i lärandet och undervisningen. Vänorter Strängnäs kommun har elva vänorter. De första kontakterna ligger sextio år tillbaka i tiden. Vänortsarbetet organiseras och styrs från respektive vänortsförening, men samordnas från Strängnäsbygdens Vänortsförening som fungerar som en paraplyorganisation och som också fördelar de kommunala anslagen. Gällande den kommunala verksamheten uppmanar policyn att vänorterna i största möjliga mån även prövas som partners i strategiska samarbetsprojekt. Vänortsbesök av politisk eller tjänstemannakaraktär hanteras inom ramen för den kommunala verksamheten besöket berör, efter beslut av verksamhetsansvarig nämnd (alternativt ordförande i nämnd) eller kommunstyrelsen. Se bilaga 1 för en förteckning över Strängnäs kommuns vänorter. 3/7

4 4/7 Prioriteringar Måluppfyllnad Strängnäs kommuns internationella policy ska vara ett redskap för verksamheterna genom att stödja ett mer integrerat internationellt perspektiv. Det ska bidra till att de kommunövergripande inriktningarna och målsättningarna uppnås. n ska stödja arbetet med att nå de strategiska långsiktiga målen för kommunen så väl som arbete inom specifikt utpekade fokusområden och prioriteringar som nämnderna gör för de olika verksamheterna. Samarbetsprojekt kan ge mervärden inom många områden och bidra till verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och kvalitén i verksamheten. Kommunens förtroendevalda och medarbetare, inom alla verksamhetsområden, ska uppmuntras att se över vilka av sina utvecklingsbehov, personliga som verksamhetsmässiga, som skulle kunna mötas genom deltagande i internationella projekt och nätverk. Verksamhetsutveckling Genom att delta i internationella projekt och ansöka om externa medel från till exempel EU:s fonder och SIDA finns stor potential till stöd i utvecklingsarbetet för kommunens olika verksamheter. Projekt och program med EU-stöd, eller av annan internationell karaktär, ska inte separeras från den ordinarie verksamheten utan vara en naturlig och integrerad del. För utvecklingsarbetet inom kommunens verksamheter ska möjligheten till internationella samarbetsprojekt och delfinansiering via EU:s fonder och program alltid eftersträvas. Genom att alltid pröva samarbetsmöjligheter och delfinansiering kan det bidra till god ekonomisk hushållning, att verksamheterna vågar åta sig större projekt än vad som annars kunnat vara möjligt, stödja en entreprenöriell kultur och ge utrymme för nya idéer. Deltagande i internationella projekt medför också en ny form av kompetensutveckling, både för enskilda individer och för grupper och hela verksamheter. Strategisk kommunikation Strängnäs kommun påverkas i allra högsta grad av beslut som fattas på EU-nivå. Det är därför viktigt att kommunen, i den mån det går, är med och påverkar utredningar och beslut på EU-nivå. Strängnäs kommunen ska söka möjligheterna som olika internationella nätverk erbjuder och utifrån strategiska prioriteringar styra sitt deltagande där de största fördelarna ur ett kommunalt perspektiv finns. Deltagande ska värderas utifrån möjlighet till inflytande och påverkan samt resursåtgång. Nätverken ska också nyttjas för att utbyta erfarenheter och kunskap.

5 Genom ett aktivt samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och dess internationella förgreningar kan förtroendevalda och tjänstemän i kommunen både öka kommunens inflytande i EU och hålla sig uppdaterade om vad som är på gång inom unionen. Andra möjligheter att påverka EU är genom intresseorganisationer på plats i Bryssel, politiska partier på europeisk nivå, regionala samverkansorganen, Sveriges ledamöter i Europaparlamentet och ansvariga departement. Lika viktigt som att söka påverka är bevakning av EU:s program och politikområden. Genom att aktivt följa utvecklingen av politik och program kan kommunens verksamheter lättare ta del av de möjligheter som EU-samarbetet erbjuder. Genom ett mer aktivt deltagande i regionala, nationella och internationella nätverk, EU-projekt samt SIDA-projekt kommer Strängnäs kommun även att stärka sin internationella profil. Det kommer att öka kunskapen om kommunen och även samarbetsmöjligheterna och kommunens attraktionskraft på hemmaplan. Kommunens strategiska kommunikation och profilering ska speglas i arbetet i den egna regionen. Genom ett bra samarbete med regionala samverkansorgan och närliggande kommuner kan Strängnäs stärka sin position och möjlighet till inflytande i frågor som direkt och indirekt får påverkan på kommunen som geografisk plats och som organisation. 5/7 Inriktning Ökat antal initierade projekt, både med och utan internationella partners, för att på så vis höja frekvensen av projektansökningar. Genom att ständigt beakta EU:s fonder och program finns det en möjlighet att få medfinansiering till kommunala satsningar. Internationella kontakter ska uppmuntras för att öka deltagandet i till exempel internationella nätverk och konferenser. Internationella perspektivet i kommunens egen verksamhet och internationella kontakter ska ses som ett verktyg för att öka intresset för internationella frågor och andra kulturer. Detta kan ta sig uttryck genom till exempel skol- och ungdomsutbyten för att på så vis bidra till att uppnå till de kunskapsrelaterade målen inom skolan. Det kan också ta sig uttryck i verksamhetsutbytet för kommunens olika professioner för att utveckla den egna verksamheten. Genom internationellt arbete bidra till verksamhetsutveckling och stärka varumärket Strängnäs kommun som geografiskt område och organisation.

6 6/7 Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige fastställer inriktning, mål och planer för Strängnäs kommuns internationella arbete samt ansvarar för de långsiktiga relationerna med kommunens vänorter. Kommunstyrelsen leder och samordnar Strängnäs internationella arbete och ansvarar för att uppföljning sker till kommunfullmäktige om hur policyn efterlevs och hur arbetet utvecklas och vilka resultat som uppnås. Nämnder bevakar den internationella utvecklingen inom sitt område och verkar för att frågorna blir en integrerad del av den dagliga verksamheten. Nämnderna utgår ifrån de horisontella prioriteringarna; verksamhetsutveckling, måluppfyllelse och strategisk kommunikation och utifrån dessa avgör vilket huvudspår (EU-samarbete, globalt samarbete eller vänorter) som är aktuellt inom respektive verksamhetsområde. Kontors- och avdelningschefer integrerar det internationella perspektivet i respektive verksamhet och utser en internationell kontaktperson för sitt kontor. EU-samordnare ansvarar för att, utifrån verksamhetsutveckling, måluppfyllelse och strategisk påverkan, samordna det internationella arbetet internt och externt. EU-samordnaren har en rådgivande, stöttande och omvärldsbevakande roll gentemot hela den kommunala verksamheten. Internt internationellt nätverk med representanter från olika verksamheter ska bidra till att utveckla och följa upp EU-samordnarens arbete och bidra till kunskapsspridning och verksamhetsutveckling. Internationella kontaktpersoner företräder sin förvaltning i kommunikationen med EU-samordnaren och det interna internationella nätverket. Den internationella kontaktpersonens ansvar är att, med stöd av EUsamordnaren, sprida information till den egna verksamheten så väl som att kommunicera sitt internationella arbete i det interna internationella nätverket. Vänortsföreningar ansvarar för utbyte som sker mellan Strängnäs och vänorterna vad gäller aktiviteter som inte har initierats av Strängnäs kommun. Det kan röra sig om till exempel kulturaktiviteter eller idrott. Strängnäsbygdens vänortsförening fungerar som en paraplyorganisation för vänortsföreningarna. Strängnäsbygdens vänortsförening fördelar de kommunala anslagen till de föreningar som ansöker om medel för aktiviteter.

7 7/7 Bilaga 1 Strängnäs kommuns vänorter Land Vänort Ansvarig Norden Norge Leikanger (1950-talet) Föreningen Norden Danmark Ribe (1950-talet) Föreningen Norden Finland Salo(1940-talet) Föreningen Norden Sagu (1940-talet) Föreningen Norden Baltikum Estland Saku (1993) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Lettland Kandava (1993) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Ryssland Priozersk (1999) Vänortsföreningen Strängnäs-Priozersk Övriga Europa Tyskland Rheinsberg (1995) Vänortsföreningen Mariefred- Rheinsberg Tyskland Ratzeburg (1996) Vänortsföreningen Strängnäs- Ratzeburg Polen Olsztynek (1999) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Afrika Tanzania Simanjiro-Loiborsoit (1986) Vänortsföreningen Strängnäs-Simanjiro-Loiborsoit