Medlemmarnas vänortsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemmarnas vänortsarbete"

Transkript

1 Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren

2 Förord Vänortssamarbete har en lång tradition i Sverige. De flesta av SKL:s medlemmar har idag vänortskontakter, inte bara i Norden utan även i övriga Europa och ännu längre bort i världen. Samtidigt förändras medlemmarnas internationella arbete, och omfattar oftast mycket mer än bara vänortssamarbete. En del kommuner överger till och med vänortsarbetet till förmån för annat internationellt arbete. I flera av våra nordiska grannländer har det på senare år skett kommunsammanslagningar, som har medfört att gamla vänorter plötsligt inte existerar. Vänortsarbete i länderna runt Östersjön har också ändrat karaktär sedan länderna står allt stadigare på egna ben som EUmedlemmar. I syfte att få en översikt över medlemmarnas aktuella engagemang i just vänortsarbetet, har SKL:s internationella sektion våren 2011 genomfört en inventering av medlemmarnas vänortskontakter. Resultatet har jämförts med en liknande inventering 2007, och redovisas i denna rapport. Inventeringen har också resulterat i en lista över svenska vänorter 2011, som finns att ladda ner via Rapporten är skriven av Louise Andersson, statsvetare från Göteborgs Universitet. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till diskussion om vänortsarbetets fortsatta utveckling. Vi vill slutligen påpeka att undersökningen inte speglar medlemmarnas internationella engagemang i sin helhet, utan enbart beskriver själva vänortsarbetet. Stockholm i juni 2011 Åsa Ehinger Berling Chef, internationella sektionen Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet... 6 Vänortsarbetet i Norden Samarbetsområden med nordiska vänorter Vänortsarbetet i övriga EU Samarbetsområden med vänorter i övriga EU Landstingen och regionförbundens vänortsarbete i övriga EU Vänorter i Östersjöregionen Vänortsarbetet i övriga världen Samarbetsområden i övriga världen Vänortsarbetet i Kina och Ryssland Vänortsarbetet i Afrika och Östeuropa Resurser Slutsatser Metod Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

4 Sammanfattning Internationella sektionen på Sveriges Kommuner och Landsting har under våren 2011 genomfört en kartläggning av medlemmarnas och regionförbundens vänortskontakter. I enkäten har vänortssamarbete definierats som långsiktiga, bilaterala och formaliserade samarbeten med en stad, kommun eller region i ett annat land, inklusive samarbeten som sker inom programmet för Kommunala Partnerskap. Resultatet har jämförts med en liknande inventering från 2007 och följande slutsatser kan dras: Trenden för vänortsarbetet går mot ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresse för övriga EU och världen har ökat. Medlemmar som driver samarbeten tenderar att använda vänortskontakterna mer strategiskt och har ofta som ambition att arbeta i projektform med fokus på tillväxt och verksamhetsutveckling. Trenden visar dock på ett minskat engagemang för vänortsarbetet. Andra internationella samarbetsformer prioriteras när vänortsarbetet ses som förlegat. Brist på resurser försvårar utvecklingen av vänortsarbetet. Externa medel, nätverk och gemensamma intressen för parterna har betydelse för vänortsarbetets utveckling. I dagsläget har 243 kommuner någon vänort i världen. Sedan år 2007 har 29 kommuner avslutat samtliga vänortskontakter. Undersökningen skiljer mellan aktiva, sporadiska och vilande vänortssamarbeten 1. År 2007 låg endast 10% av samtliga vänortskontakter vilande. I dagsläget är samma siffra 29%. Stora kommuner, i bemärkelsen av befolkningsantal, är mer aktiva än mindre kommuner. Trenden för aktiva samarbeten visar på ett ökat intresse för EU utanför Norden och övriga världen. Bland samtliga aktiva vänortssamarbeten återfinns närmare hälften i övriga EU, framförallt i Östersjöregionen. Danmark och Finland har exkluderats från gruppen övriga EU och engagemanget i EU är i själva verket större än så. I övriga världen har 28 vänortskontakter tillkommit. Aktiva vänortssamarbeten i övriga världen återfinns främst i Kina, Ryssland samt i ett antal länder i Afrika och Östeuropa utanför EU. 186 vänortskontakter i Norden har avslutats. 82% av dessa är danska och finska vänorter. En anledning är kommunsammanslagningarna som skedde i Danmark och Finland. En tredjedel av de nordiska vänortskontakterna är aktiva, vilket kan 1 I enkäten har respondenten fått ange graden av aktivitet för respektive vänortssamarbete: (1) Aktivt: gemensamma utvecklingsprojekt, regelbunden kontakt (2) Sporadiskt: under det senaste året, oregelbunden kontakt (3) Vilande: ingen aktivitet under det senaste året men består som vänort Medlemmarnas vänortsarbete, Våren

5 jämföras med samma siffra för övriga EU och världen där närmare hälften av vänortssamarbetena bedrivs aktivt. Medlemmar som driver vänortssamarbeten tenderar att använda vänortskontakterna mer strategiskt. Aktiva samarbeten, i förhållande till sporadiska, fokusera i högre grad på tillväxt och verksamhetsutveckling. Endast en tiondel av samtliga samarbeten fokuserar enbart på området kultur, idrott och föreningar. Dessa samarbetsområden är vanligast för sporadiska vänortskontakter men är också förekommande inslag i aktiva samarbeten. Brist på finansiella och personella resurser är en vanlig förklaring till det minskade engagemanget. Externa medel har betydelse för vänortsarbetet. 83 kommuner, fyra landsting och ett regionförbund har erhålligt externa medel. EU-medel är den vanligaste formen för extern finansiering, följt av medel från Sida. 127 kommuner har däremot finansierat vänortsverksamheten med enbart egna medel. En anledning är att ansökningar kräver personella resurser som ofta inte är tillräckliga. När möjligheten finns att finansiera andra internationella samarbetsformer med externa medel kan detta leda till en bortprioritering av vänortsarbetet. Däremot är ett minskat engagemang också kopplat till en syn på vänortssamarbetet som förlegat. Samtidigt som en tredjedel av små kommuner bedriver ett aktivt vänortsarbete har Stockholm stad avslutat samtliga vänortsavtal. Synen på vänortssamarbetet får därmed betydelse för engagemanget i vänortsarbetet. Samtidigt kan vänortskontakter som går långt tillbaka i tiden ha spelat ut sin roll, och det finns därmed ingen anledning till att fortsätta samarbetet. Svårigheter med att driva vänortsarbetet bygger på bristen på resurser och nätverk. Ett flertal respondenter har uttryckt ett behov av mötesplatser och nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan kring vänortssamarbeten. Aktuell information om tillgängliga externa medel och stöd i ansökningsprocessen är även efterfrågat. Ett antal svarspersoner anser dock att man bör fokusera på andra typer av internationella samarbetsformer än vänortssamarbeten. Enkäten innehöll ett begränsat antal frågor. Därmed kan det finnas ytterligare förklaringar till engagemanget i vänortsarbetet som inte framkommer i denna undersökning. Slutligen bör påpekas att rapporten inte mäter medlemmarnas internationella engagemang som sådant, utan enbart syftar till att beskriva vänortsarbetet i nuläget. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

6 KAPITEL 1 Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet I dagsläget har 243 kommuner någon vänort i världen. Lite mer än två tredjedelar av dessa kommuner bedriver ett aktivt vänortssamarbete eller har sporadiska vänortskontakter. SKL:s mätningar tyder däremot på en minskad aktivitet och färre antal vänorter. Sedan år 2007 har 29 kommuner avslutat samtliga vänortskontakter. Vid 2007 års undersökning låg endast 10% av vänortskontakterna vilande 2. I dagsläget är samma siffra 29%. Kommunernas engagemang i vänortsarbetet Antal kommuner Bedriver någon typ av aktivitet Bedriver inget aktivt samarbete Ingen vänort Det finns 186 vänortskontakter mindre än vid 2007 års undersökning. Majoriteten av de avslutade kontakterna är med vänorter i Norden, framförallt finska och danska kommuner. En förklaring till de upphörda samarbetena är kommunsammanslagningarna i Danmark och Finland. Antal vänorter i övriga EU 3 befinner sig däremot på samma nivå som tidigare. Dock bör påpekas att vissa kontakter har brutits medan andra har tillkommit. Flest antal nytillkomna vänorter återfinns i Italien, Polen och Tyskland medan antalet vänortskontakter i Estland, Litauen och Storbritannien har minskat. 2 I enkäten har respondenten fått ange graden av aktivitet för respektive vänort: (1) Aktivt: gemensamma utvecklingsprojekt, regelbunden kontakt (2) Sporadiskt: under det senaste året, oregelbunden kontakt (3) Vilande: ingen aktivitet under det senaste året men består som vänort 3 Hädanefter kommer EU referera till samtliga EU-länder förutom Danmark och Finland. Medlemmarnas vänortsarbete, Våren

7 Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet I övriga världen har 28 vänorter tillkommit. Majoriteten av dessa återfinns i Kina, USA, Vitryssland och ett antal afrikanska länder. Bland vänortskontakter som upphört i övriga världen är majoriteten ryska vänorter. Flertalet av de aktiva och nya vänortskontakterna i övriga världen omfattas av det Sidafinansierade programmet för Kommunalt Partnerskap 4. Länder som inkluderas i programmet skiftar dock mellan programperioderna. Ryssland omfattades tidigare av programmet vilket kan förklara de avvecklade samarbetena. Vänortskontakter per geografiskt område Kommuner: Antal samarbeten Norden Övriga EU Övriga världen Av samtliga aktiva vänortssamarbeten återfinns närmare hälften i EU utanför Norden. Aktiva vänortssamarbeten i övriga världen utgör även en större del än vid 2007 års undersökning. Tidigare utgjorde nordiska vänortssamarbeten mer än hälften av samtliga aktiva vänortssamarbeten. I dagsläget representerar dessa en tredjedel. Aktiva vänortssamarbeten % 10% 56% Norden EU utom Norden Övriga världen Aktiva vänortssamarbeten % 46% 36% Norden EU utom Norden Övriga världen Av de tillfrågade landstingen och regionerna 5 har tolv landsting något vänlän. Bland dessa bedriver tio landsting ett aktivt vänortsarbete. Av regionförbunden 6 som svarade på enkäten har sex regionförbund någon vänregion. Samtliga bedriver ett aktivt vänortsarbete. Denna siffra bör dock behandlas varsamt då svarsfrekvensen är låg för regionförbunden. 4 Programmet omfattar samarbeten i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Indien, Indonesien, Kina, Vietnam, Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. 5 Landsting kommer hädanefter referera till landsting och regioner. 6 Regionförbund kommer hädanefter referera till regionförbund och kommunförbund. Enkäten skickades ut till 14 regionförbund. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

8 Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Antal aktiva och sporadiska vänortssamarbeten Landsting/regioner och regionförbund Landsting/Regioner Regionförbund Norden Övriga EU Övriga världen Engagemanget i vänortsarbetet skiljer sig mellan kommungrupperna. Det finns också skillnader beroende på kommunstorlek i bemärkelsen av befolkningsantal. Bland kommuner som valt att avsluta samtliga vänortskontakter har 80% en befolkning på mindre än invånare. Bland små kommuner saknar var tredje kommun vänort, dock bedriver en lika stor del ett aktivt vänortsarbete. Glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkade regioner är betydligt mindre aktiva i vänortsarbetet än kommuner i övriga kommungrupper. Stockholms stad har avvecklat vänortsarbetet helt. Samtliga större städer har vänorter. Endast 13% av dessa bedriver inget aktivt vänortssamarbete alls. Närmare hälften av turism- och besöksnäringskommuner och kommuner i tätbefolkad region har aktiva vänortssamarbeten. I resterande kommungrupper arbetar i genomsnitt en tredjedel aktivt med en eller flera vänorter. Kommuner med flest antal aktiva vänortssamarbeten Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

9 Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Antal aktiva och sporadiska vänortssamarbeten per kommun Sporadiska Aktiva Ett flertal respondenter har angivit att bristen på såväl finansiella såsom personella resurser är den främsta orsaken till den minskade aktiviteten. Två kommuner har även påpekat politikernas låga intresse för vänortssamarbeten. En annan anledning till det minskade engagemanget kan vara en syn på vänortsarbetet som förlegat. Ett antal svarspersoner har påpekat att den ökade internationaliseringen och fokus på utvecklingsmål inte går ihop med det traditionella vänortsarbetet. I detta sammanhang har några påpekat att man inte vill binda sig till ett begränsat antal vänorter. Istället söker man olika partners för kortsiktiga projektsamarbeten. Varför satsar man på vänortssamarbete när utvecklingen sker så fort och olika områden i Europa är bra på olika saker? Vi lever i en global värld där vi som kommun bör ta till oss det som sker runt omkring och om vi enbart arbetar med en och samma partner så får vi inte de internationella erfarenheterna på samma sätt[ ]Vänortssamarbeten resulterar ofta i att olika ledningsgrupper utbyter erfarenheter eller att skolklasser reser på studiebesök hos varandra. Vi arbetar utifrån de utvecklingsmål vi har och försöker skapa projekt på rätt nivå i organisationen. Projektens resultat skall integreras i vår verksamhet och utveckla kommunen. 7 Detta går även i hand med en ökad fokus på EU, där kommunen eller dess vänort valt att avsluta eller ej aktualisera samarbetet till förmån för EU-projekt i det internationella arbetet. I detta sammanhang bör påpekas att tre kommuner angett att de ingår i större europeiska vänortsnätverk bestående av vänorter i ett flertal EU-länder. Ytterligare tre kommuner har angett att de skapat nätverk med sina befintliga vänorter. Arbetet i nätverk och organisationer ger möjligheten att etablera fler kontakter och vara mer flexibel i vänortsarbetet. 7 Internationell samordnare på kommun i tätbefolkad region, Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

10 Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Synen på vänortssamarbetet är inte homogen. Gemensamma intressen och utmaningar som binder samman kommuner kan vara en anledning till aktiva samarbeten och varför man söker nya partners. En annan anledning till vänortssamarbete är funktionen det fyller för det civila samhället. Ett exempel på detta är ungdomsarbete, vilket ett antal kommuner påpekat är mycket uppskattat. Kommunen kan även vara mindre inblandad i dessa samarbeten. Arbetet kan drivas av föreningar och vänortskommittéer, vilket ett flertal kommuner angett. Kommuner som är mer engagerad i vänortsarbetet har svarat att dess karaktär har förändrats. Ett flertal nyetablerade och återupplivade kontakter har oftast som ambition att arbeta i projektform med utvecklingsmål inom ett flertal olika områden som berör båda parter. Återupplivade vänortskontakter kan också handla om att modernisera samarbetsformerna. Kommunen har tillsammans med dansk och norsk vänort arbetat med att professionalisera utbytet mellan kommunerna och har i ett gemensamt arbete, en "idéutvecklingscamp". Vi har tagit fram gemensamma utvecklingsbehov och formulerat de till projektidéer, prioriterade och beslutade vid idéutvecklingscampen, och förankrade i beslut i kommunstyrelse (eller motsvarande). Projektidéerna skall nu utvecklas och formuleras till projektbeskrivningar. 8 Kommuner, landsting och regionförbund som driver aktiva samarbeten tenderar att använda vänortskontakterna strategiskt. Redan etablerade kontakter kan kräva mindre resurser. Även vänortsnätverk och samverkan med olika aktörer skapar resurser i form av erfarenhetsutbyte och stöd i utvecklingsarbetet. Ett minskat intresse för vänortsarbetet behöver inte betyda ett lågt engagemang i andra internationella samarbeten. När det råder brist på resurser och vänortsarbetet ses som förlegat kan andra typer av internationella samarbeten prioriteras. Möjligheter till EU-finansiering kan vara en anledning till att andra EU-projekt föredras. Vänortskontakter som går långt tillbaka i tiden kan ha spelat ut sin roll, och det kan därmed inte finnas något värde i att fortsätta samarbetet. Detta skulle kunna vara ett skäl till att ett flertal nordiska vänorter har försvunnit. Detsamma kan gälla för vänortskontakter i Baltikum. 8 Internationell samordnare på större kommun, Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

11 KAPITEL 2 Vänortsarbetet i Norden I enkäten har ett flertal respondenter uttryckt en uppfattning om att vänortssamarbetet i Norden fått en allt mindre betydelse. Ett antal kommuner har hänvisat till EU-finansieringens betydelse på bekostnad av det nordiska vänortsarbetet. Denna uppfattning stämmer överens med den nedgående trenden för engagemanget i det nordiska vänortarbetet. Antalet nordiska vänorter har minskat betydligt. I dagsläget har kommunerna 401 vänorter i Norden, vilket är en minskning med 186 vänortskontakter sedan år Bland de avslutade vänortskontakterna är 82% danska och finska kommuner. En anledning till minskningen kan vara kommunsammanslagningarna i Danmark och Finland. Ett flertal kommuner har angett att deras motpart valt att bryta kontakten i och med detta. Resterande avslutade kontakter är 32 norska vänorter och en isländsk. Fyra kommuner har dock angivit att de etablerat nya nordiska vänortskontakter. Norden: förändring Kommuner: antal samarbeten Danmark Finland Island Norge Totalt Även kommunernas grad av engagemang i det nordiska vänortsarbetet har minskat. I nuläget bedrivs ingen aktivitet alls med var tredje nordisk vänortskontakt. Detta kan jämföras med 2007 års förteckning då var tionde låg vilande. I dagsläget har 131 kommuner en eller flera nordiska vänorter. Av dessa bedriver endast 54% ett aktivt samarbete med en eller flera vänorter. Större kommuner representerar den grupp som är mest aktiv i det nordiska vänortsarbetet. Bland dessa kommuner bedriver 18 av 31 kommuner något aktivt samarbete med sammantaget 51 vänorter. Norrköpings kommun har angett att kommunen ingår i Medlemmarnas vänortsarbete, Våren

12 Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden en nordisk plattform med samtliga nordiska länder. Endast fyra större kommuners vänortskontakter ligger helt vilande och två har ingen nordisk vänort. Nordiska vänorter: Aktivitet Antal kommuner Aktivt samarbete med två eller fler nordiska vänorter Aktivt samarbete med en nordisk vänort Endast sporadiska kontakter Endast vilande vänortskontakter Ingen nordisk vänort Bland kommuner i tätbefolkad region bedriver 60% av kommunerna ett aktivt eller sporadiskt samarbete med någon nordisk vänort. 34% av dessa har aktiva samarbeten. Hälften av pendlingskommunerna bedriver någon typ av aktivitet med en eller flera nordiska vänorter. I resterande kommungrupper är däremot engagemanget relativt lågt. Endast 10% av glesbygds-, varuproducerande och turism- och besöksnäringskommuner bedriver ett aktivt nordiskt vänortsarbete. Andel kommuner med nordiska vänortskontakter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen nordisk vänort Vilande samarbeten Endast sporadiska samarbeten Aktiva samarbeten Bland landstingen som svarat på enkäten har fyra landsting något vänlän i Norden med sammantaget sex vänlän. Av dessa bedrivs fem aktivt och en består av sporadiska kontakter. Samarbeten sker med tre regioner i Danmark, två i Norge samt en i Finland. Regionförbunden som svarade på enkäten har inga nordiska vänortskontakter. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

13 Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden Engagemanget för vänortsarbetet med danska, finska och norska vänorter är ungefär densamma. Högst andel vilande vänortskontakter återfinns dock i Finland och Norge. Ingen skillnad har påvisats för samarbetsområden beroende av land Nordiska vänorter Kommuner: antal samarbeten Danmark Finland Island Norge Vilande Sporadiska Aktiva Geografisk närhet kan ha viss betydelse för samarbetet. Kommuner i Skåne och Halland har fler aktiva samarbeten med danska vänorter än med vänorter i övriga nordiska länder. Eslövs kommun har påpekat att närheten till den danska vänorten påverkar utbytet. Kommuner i norra Sverige har i större utsträckning vänorter i Norden än i andra delar av Europa och övriga världen. Ungefär hälften av kommunerna i norra Sverige har aktiva eller sporadiska samarbeten med vänorter i Norden. Detta kan jämföras med engagemanget i övriga EU där var tredje kommun bedriver någon typ av samarbete. Landstingens samarbeten kan även vara kopplade till kommunernas engagemang i vissa regioner. Norrbottens läns landsting arbetar aktivt med ett vänlän i Norge. Kommuner i samma län har övergripande aktiva samarbeten med norska vänorter. Region Skåne har aktiva samarbeten med två danska län. Kommuner i regionen har större andel aktiva danska vänortssamarbeten. Som ovan nämnt visar trenden på ett minskat engagemang för det nordiska vänortsarbetet, vilket av några respondenter förklarats som en konsekvens av EUfinansieringens betydelse. Flera respondenter har även angett brist på resurser som en stor anledning till det minskade engagemanget för vänortsarbetet i Norden. När möjligheten finns att finansiera andra typer av samarbeten med EU-medel kan det nordiska vänortsarbetet bortprioriteras. Motalas vänortkontakt i Danmark avslutades i och med kommunsammanslagningen då den nya kommunen valde att avsluta samarbetet till förmån för EU-projekt. Svårigheter att finansiera vänortsverksamheten i Norden kan därmed vara en anledning till det minskade engagemanget i det nordiska vänortsarbetet. Brist på finansiella och personella medel kan bidra till att initiativet att fortsätta eller aktualisera samarbetet försvinner eftersom EU-projekt med andra partners prioriteras. De flesta nordiska vänortskontakterna slöts efter andra världskriget och ett flertal kan bestå på grund av tradition. Synen på vänortssamarbetet som förlegat, och den Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

14 Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden traditionella karaktär som det nordiska vänortssamarbetet kan representera, kan vara en anledning till att det nordiska vänortsarbetet bortprioriteras. En kommun har dock påpekat vikten av det nordiska vänortssamarbetet men att formerna måste anpassas till det moderna samhället: Vi har i tio års tid försökt modernisera vårt nordiska vänortssamarbete, avveckla gamla traditioner sedan 50-talet och föra in ett modernt projektinriktat arbetssätt med ganska klent resultat. Vi har mött mycket motstånd. Det nordiska samarbetet är jätteviktigt men formerna måste anpassas till det moderna samhället och det har varit svårt i alla fall för oss. 9 Ett antal kommuner har angett att de moderniserat samarbetet genom att tillsammans utveckla projektidéer och arbeta i nätverksliknande former. EUfinansiering kan därmed samtidigt stjälpa och hjälpa vänortsarbetet i Norden. Som en effekt av EU:s påverkan behöver det nordiska vänortssamarbetet till viss del förändras för att det ska fortsätta. Samarbetsområden med nordiska vänorter Mest frekventa samarbetsområden 10 för kommunernas samarbeten med nordiska vänorter är inom skola, utbildning, kultur, idrott och föreningar. Ungefär hälften av kontakterna baseras på erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Däremot sker majoriteten av samarbetena oftast inom ett flertal samarbetsområden. Bland aktiva och sporadiska samarbeten sker 10% enbart inom kultur och idrott. Tio kommuner har även angett att samarbete sker genom officiella vänortsmöten. Detta kan handla om vänortsbesök av social karaktär, liksom formella träffar på kommunledningsnivå. 9 Internationell samordnare på förortskommun till storstäder, Respondenten har fått fylla i färdiga kategorier om samarbetsområde för respektive vänortskontakt: (1) Näringsliv, sysselsättning, turism (2) Erfarenhetsutbyte, administration, kompetensutveckling (3) Kommunal teknik (4) IT-frågor (5) Miljö, stadsplanering (6) Hälso- och sjukvård, sociala tjänster (7) Demokrati, jämställdhet (8) Skola, utbildning (9) Kultur, idrott, föreningar (10) Annat Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

15 Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden Samarbetsområden med nordiska vänorter Andel av aktiva och sporadiska samarbeten i Norden 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aktivt Sporadiskt Ungefär en tredjedel av de aktiva samarbetena sker inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism. Närmare hälften av pendlingskommunerna som engagerar sig i det nordiska vänortsarbetet arbetar med dessa frågor, medan motsvarande andel för resterande kommungrupper ligger runt 30 %. Aktiva samarbeten tenderar i högre grad att fokusera på hårda frågor än sporadiska. Angivna kategorier, såsom kommunal teknik, miljö och stadsplanering samt hälso- och sjukvård, utgör en större del av aktiva vänortssamarbeten än sporadiska. Samarbeten inom skola och utbildning är mer förekommande bland aktiva samarbeten än sporadiska. Andra angivna samarbetsområden är till exempel ungdomsträffar, gemensam samisk kultur och hamnfrågor. Minst antal vänortssamarbeten sker med isländska kommuner. Samarbeten med isländska kommuner sker främst inom skola, utbildning, kultur och idrott samt officiella vänortsbesök. Dessa sker oftast i samverkan med andra nordiska vänorter. Vadstena kommun samarbetar med en isländsk vänort inom turism, näringslivsoch sysselsättningsfrågor. Norrköpings kommun arbetar även inom miljö och stadsplanering med en isländsk kommun genom den nordiska plattformen som de ingår i. Av landstingens vänlänssamarbeten arbetar fem av sex inom näringsliv, sysselsättningsfrågor och turism. Norrbottens läns landsting har angett att man har en EU-aktiv dialog med ett norskt vänlän. Hälften av samarbetena baseras på området kultur och idrott och var tredje inom miljö, stadsplanering och hälso- och sjukvård. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

16 KAPITEL 3 Vänortsarbetet i övriga EU I dagsläget fokuserar det svenska vänortsarbetet i större utsträckning på samarbeten med partners i övriga EU. Bland samtliga aktiva vänortskontakter utgörs närmare hälften av samarbeten i EU utanför Norden. Som tidigare nämns kan betydelsen av EU-finansiering vara en anledning. I detta fall har de nordiska vänorterna exkluderats från gruppen övriga EU och därför kan vänortsarbetet i EUsammanhang vara större än så. Aktivitet för vänortkontakter i övriga EU Totalt 338 vänortskontakter 25% 29% 46% Aktiva Sporadiska Två tredjedelar av kommunerna har idag någon vänort i övriga EU. Sammantaget bedriver 103 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 152 vänorter. Detta kan jämföras med kommunernas engagemang i det nordiska vänortsarbetet, där 62 kommuner har aktiva samarbeten med totalt 127 vänorter. En fjärdel av vänortskontakterna i övriga EU ligger vilande och var femte kommun har ingen vänort i EU utanför Norden. Vänorter i övriga EU Antal kommuner Två eller flera aktiva samarbete Ett aktivt samarbete Endast sporadiska kontakter Endast vilande Ingen vänort i EU Medlemmarnas vänortsarbete, Våren

17 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Bland större städer har 90% av kommunerna en eller flera vänorter i något EU-land utanför Norden. Av dessa bedriver 68% ett aktivt samarbete med någon vänort och 18% har enbart sporadiska kontakter. Kommuner i tätbefolkad region visar även på ett större engagemang. Bland dessa har 83% en vänort i övriga EU, varav 69% bedriver ett aktivt samarbete. Närmare en tredjedel av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region har ingen vänort i EU utanför Norden. Enbart en tredjedel av de kommuner som har en vänort i övriga EU bedriver något aktivt samarbete. Bland små kommuner har lite mindre än hälften någon vänort i övriga EU. En tredjedel av dessa arbetar aktivt med en eller flera vänorter. Bland kommuner i övriga kommungrupper har 60% i genomsnitt någon vänort i EU utanför Norden, varav hälften av dessa bedriver ett aktivt samarbete. Nytillkomna vänortssamarbeten sedan 2007 är framförallt med italienska, polska och tyska kommuner. Även ett antal vänorter i de östeuropeiska EU-länderna och en i Malta har tillkommit. Övriga EU: Förändring Antal vänortskontakter Kommunernas engagemang för vänortsarbetet i övriga EU riktar sig i större utsträckning mot vänorter i Östersjöregionen 11. Totalt 84 kommuner bedriver ett aktivt samarbete med någon vänort i Östersjöregionen med sammantaget 114 vänorter. I detta fall har Danmark och Finland exkluderats från kategorin, vilket betyder att aktiviteten kan vara större i detta sammanhang. Aktiva samarbeten med vänorter i resterande EU-länder står för 38 samarbeten där 35 kommuner engagerar sig. Flest antal aktiva samarbeten i EU sker med vänorter i Tyskland. Totalt 69 kommuner har tyska vänorter, varav 62% bedriver ett aktivt samarbete. Aktiviteten för samarbetet med tyska kommuner ligger ungefär på samma nivå som tidigare, där enbart 10% ligger vilande Hädanefter kommer Östersjöregionen referera till vänorter i Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

18 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Vänorter i övriga EU Kommuner: antal samarbeten Vilande Sporadiska Aktiva Vänorter i de baltiska länderna fortsätter att toppa listan bland flest antal aktiva samarbeten i övriga EU. I dagsläget bedriver 43 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 45 vänorter i Estland, Lettland eller Litauen. Dessa utgör dock en tredjedel av samtliga kommuner som har en vänort i Baltikum. Engagemanget för vänortsarbetet i de baltiska länderna har dock minskat. I dagsläget ligger var tredje estnisk vänortskontakt vilande, vilket kan jämföras med 2007 års kartläggning då enbart 15% låg vilande. Antalet vänorter i Estland har också minskat, från 84 vänorter år 2007 till 69 vänorter. År 2007 var samtliga vänortskontakter med lettiska vänorter aktiva. Idag bedrivs ingen aktivitet alls med var tredje vänortskontakt i Lettland. Engagemanget för vänortsarbetet med litauiska vänorter är något högre, där endast 18% av kontakterna ligger vilande. Till antalet är dessa dock färre än antalet vänorter i Estland och Litauen. Samarbetsområden med vänorter i övriga EU Liksom det nordiska vänortsarbetet är samarbetsområden inom skola, utbildning, idrott och kultur mest frekventa. Aktiva samarbeten, i förhållande till sporadiska, tenderar i större utsträckning att fokusera på hårda frågor. Till skillnad från de nordiska samarbetena utgör mjuka frågor en större del av de aktiva samarbetena än de sporadiska kontakterna. Bland samtliga vänortkontakter i EU bygger 13% enbart på området kultur, idrott och föreningar. Samarbeten inom näringsliv, sysselsättning och turism utgör 34% av samtliga samarbeten i EU. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för de nordiska samarbetena där 26% arbetar med dessa frågor. Sju av nio aktiva samarbeten med italienska vänorter sker inom detta område. En femtedel fokuserar på frågor inom miljö och stadsplanering. Samarbeten inom kommunal teknik berör 15% av samtliga samarbeten, medan samarbeten inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster utgör 10% av samtliga samarbeten. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

19 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden i övriga EU Andel av samtliga aktiva och sporadiska samarbeten i övriga EU Aktiva Sporadiska Landstingen och regionförbundens vänortsarbete i övriga EU Av landstingen som svarat på enkäten har elva av tolv landsting något vänlän i övriga EU med sammantaget 17 vänlän. Bland dessa bedriver sju landsting aktiva samarbeten med nio vänlän i Polen, Lettland, Litauen, Tyskland, Ungern och Italien. Landstinget i Västmanland har enbart sporadiska kontakter med två vänlän i Polen och Storbritannien. Bland regionförbunden som svarat på enkäten har två regionförbund aktiva vänortssamarbeten i övriga EU. Majoriteten av de aktiva samarbetena sker med vänlän i Östersjöregionen. Av totalt nio aktiva samarbeten återfinns sju i regionen, varav tre av dessa är tyska vänlän. Norrbottens läns landsting har angett att man bedriver ett aktivt vänortsarbete i det italiensk-svenska nätverket SERN. Kommunförbundet i Norrbottens län är också aktiva i nätverket. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

20 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Vänlän i EU Landsting/Regioner: antal samarbeten Vilande Sporadiskt Aktivt Region Skåne har aktiva samarbeten med två tyska vänregioner. Kommunförbundet Skåne bedriver ett aktivt samarbete med en av dessa. Regionförbundet i Uppsala län har enbart sporadiska kontakter med vänregioner i Polen och Belgien. Regionförbundet har dock angett att samarbetet kommit att intensifierats i och med att kommunerna i regionen ingått vänortsavtal med motparter i båda vänregioner. Närmare hälften av landstingens aktiva vänlänssamarbeten sker inom området för näringslivs- och sysselsättningsfrågor, turism, hälso- och sjukvård, skola, utbildning samt idrott och kulturfrågor. Enbart ett av samarbetena fokuserar på kommunal teknik och miljö- och stadsplanering. Bland regionförbundens samtliga samarbeten fokuseras fem av sex på näringslivsoch sysselsättningsfrågor samt turism. Kommunförbundet i Norrbottens län har även specifikt angett att man arbetar med integrationsfrågor, arbetsmarknadsfrågor och entreprenörskap inom SERN. Kommunförbundet Skåne arbetar även aktivt med två tyska och en polsk vänregion inom samtliga frågor förutom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och IT-frågor. Vänortsarbetet i Östersjöregionen Störst andel aktiva vänortssamarbeten i övriga EU sker med vänorter i Östersjöregionen. Dessa utgör tre fjärdedelar av samtliga aktiva samarbeten i EU utanför Norden. Totalt 178 kommuner har någon vänort i Östersjöregionen med totalt 262 vänortskontakter, varav hälften av dessa är aktiva. Tre fjärdedelar av landstingens aktiva samarbeten i EU utgörs av vänlänssamarbeten i Östersjöregionen. Mest frekventa samarbetsområdet med vänorter i Östersjöregionen är inom kultur, idrott och föreningar. Samarbete inom dessa frågor är mest förekommande med tyska vänorter, där 81% består av detta område. Av samtliga samarbeten i Östersjöregionen arbetar dock 15% enbart inom detta område. Motsvarande siffra för aktiva samarbeten är 5%. Bland aktiva samarbeten är skola och utbildning vanligt, framförallt med polska vänorter. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

21 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Samarbetsområden i Östersjöregionen Andel av samtliga aktiva och sporadiska vänortskontakter i Östersjöregionen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aktiva Sporadiska Samarbeten inom hårda frågor utgör en större del av de aktiva samarbetena än de sporadiska. Aktiva vänortssamarbeten inom dessa frågor är betydligt vanligare i jämförelse med de nordiska vänorterna. Näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism är ett inslag i mer än hälften av de aktiva samarbetena, medan motsvarande siffra för sporadiska är 22%. Samarbeten inom dessa frågor är vanligare med tyska vänorter än med vänorter i övriga Östersjöregionen. Lite mer än hälften av de aktiva vänortssamarbetena i Tyskland utgörs av näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism, medan motsvarande andel för övriga Östersjöregionen är en tredjedel. Även miljö, stadsplanering och kommunal teknik är mer förekommande bland aktiva samarbeten än sporadiska, liksom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och demokrati- och jämställdhetsfrågor. Området hälso- och sjukvård och sociala tjänster är vanligare bland aktiva vänortssamarbeten i Baltikum än med tyska och polska vänorter. En femtedel av samarbetena i Baltikum fokuserar på dessa frågor, medan motsvarande andel i Polen och Tyskland är en tiondel. Miljö, stadsplanering samt demokrati och jämställdhetsfrågor är även mer förekommande med vänorter i de baltiska länderna. Fem kommuner har angett att de arbetar i projektbaserad form med vänorter i Tyskland, Polen och Lettland. Åstorps kommun har angett kommuner arbetar inom EU-projekt med en polsk vänort. Olofströms kommun samarbetar med en polsk vänort i ett South Baltic projekt. Liksom det nordiska vänortsarbetet kan geografisk närhet ha betydelse för engagemanget i Östersjöregionen. I genomsnitt bedriver hälften av kommuner i län som gränsar till regionen ett aktivt samarbete med en eller flera vänorter. I Blekinge Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

22 Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU län har fyra av fem kommuner något aktivt samarbete i regionen. Hälften av kommunerna i Region Skåne, Kalmars län och Uppsala län arbetar aktivt med en eller flera vänorter i regionen. Region Skåne har två aktiva samarbeten i Tyskland. Med en av dessa vänlän samarbetar också Kommunförbundet Skåne. Kommunförbundet Skåne har ytterligare en tysk och en polsk vänregion. I genomsnitt var tredje kommun i södra och mellersta Sverige som inte direkt ligger i närheten av Östersjöregionen bedriver ett aktiv samarbete med en eller flera vänorter i regionen. Engagemanget är dock som lägst i norra Sverige där i genomsnitt 10% av kommunerna har aktiva samarbeten. Möjligheten att delfinansiera samarbeten med EU-medel kan ha en positiv verkan för att söka nya partners eller återuppliva gamla kontakter. Samarbeten med vänorter i Östersjöregionen har även möjlighet att erhålla medel från Sidas Östersjöenhet. Aktiviteten har dock minskat sedan år 2007 i Baltikum och Polen. Majoriteten av vänortskontakterna i de baltiska länderna och Polen slöts under 90-talet och några tillkom under 2000-talet i och med ländernas inträde i EU. Efter murens fall och de baltiska ländernas inträde i EU var samarbetet intensivt men har sedan dess minskat. Under tiden då samarbetet var aktivt kan vänortsarbetet ha fokuserat på stöd till vänorterna. I och med de förändringar som länderna i Baltikum har genomgått kan den dåvarande betydelsen av vänortsarbetet i regionen inte längre vara aktuell för ett fortsatt samarbete. En respondent har också påpekat att samarbetet avtagit på grund av EU-finansieringens betydelse. Trots minskningen är aktiviteten hög i förhållande till vänortssamarbeten i övriga delar av världen. Detta skulle kunna tyda på att man strategiskt utnyttjar de gamla vänortskontakterna eller etablera nya för att driva gemensamma projekt inom ramen för EU-finansiering. Exempel på detta är att aktiva samarbeten i högre grad fokuserar på hårda frågor än sporadiska. Andra exempel är nätverk av vänorter och gemensamma EU-projekt. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

23 KAPITEL 4 Vänortsarbetet i övriga världen Antalet vänorter i övriga världen har ökat. Vid 2007 års undersökning hade kommunerna 100 vänortskontakter i övriga världen. Sedan dess har 28 vänorter i övriga världen tillkommit. I dagsläget har 81 kommuner någon vänort i övriga världen. Av dessa bedriver 49 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 57 vänorter. Övriga världen: Aktivitet Kommuner: antal samarbeten Aktiva Sporadiska Vilande Eftersom samarbeten inom det Sidafinansierade programmet Kommunala Partnerskap 12 har inkluderats i definitionen av vänorter kan dessa återfinnas bland de angivna vänorterna. Däremot har ingen fråga ställts över vilka som ingår i programmet. Bland kommunerna har 43 kommuner någon vänort som omfattas av programmet. Av dessa bedriver 32 kommuner ett aktivt samarbete, varav 25 har erhålligt finansiella medel från Sida. De kommuner som ej har finansierat vänortsarbetet med medel från Sida har aktiva samarbeten med kinesiska och bosniska vänorter. Utöver dessa har fyra respondenter som bedriver aktiva samarbeten ej svarat på frågan om finansiella medel. Samarbeten med vänorter som omfattas av Kommunalt Partnerskap är i jämförelse med vänortskontakter i resterande världen mer aktiva. Lite mer än hälften av dessa bedrivs aktivt medan var fjärde samarbete som inte inkluderas i programmet är aktiva. Av samtliga aktiva vänortssamarbeten i övriga världen sker 80% med vänorter som omfattas av programmet. 12 Programmet omfattar samarbeten i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Indien, Indonesien, Kina, Vietnam, Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. Medlemmarnas vänortsarbete, Våren

24 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Länder som omfattas av programmet byts ut i olika perioder. Detta kan vara en anledning till den minskade aktiviteten med vissa vänorter i övriga världen, eftersom dessa kan ha upphört att omfattats av programmet. Till exempel är samtliga vänortskontakter i Sydamerika 13 vilande förutom en i Brasilien. Vänorter i övriga världen Kommuner: Antal vänorter Vilande Sporadiska Aktiva Bland vänorter som omfattas av Kommunala Partnerskap återfinns flest aktiva vänortssamarbeten i Kina och i ett antal afrikanska 14 och östeuropeiska länder utanför EU aktiva samarbeten sker med vänorter i afrikanska länder och 11 med kommuner i östeuropiska länder utanför EU. 8 aktiva samarbeten sker med kinesiska vänorter. Jämfört med vänortssamarbeten med afrikanska vänorter ligger en större andel av vänortskontakterna i Östeuropa vilande. Bland vänortskontakter i Afrika är 89% aktiva medan motsvarande siffra för vänortskontakter i Östeuropa är 67%. Mindre än hälften av vänortskontakterna i Kina bedrivs aktivt. Förutom vänorter som omfattas av kommunala partnerskap bedrivs även aktiva samarbeten med en vänort i Gambia och en i Kroatien. I samarbetet med Gambia har kommunen angett att det är vänortsföreningar som sköter kontakterna Aktivitet i övriga världen Kommuner: antal samarbeten Afrika Östeuropa Kina Ryssland Resterande vänorter i övriga världen Vilande Sporadiskt Aktivt 13 Fyra vänortskontakter i Nicaragua samt en i Chile. 14 Aktiva samarbeten med vänorter i Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. 15 Aktiva samarbeten med vänorter i Bosnien-Hercegovina, Georgien, Moldavien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

25 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Bland de nytillkomna vänorterna återfinns majoriteten i Kina och i ett antal afrikanska länder. Majoriteten är vänorter i länder som omfattas av kommunala partnerskap. Antalet ryska vänorter har däremot minskat liksom aktiviteten för vänortssamarbeten i Ryssland. År 2007 bedrevs någon typ av aktivitet med 87% av samtliga ryska vänorter. I dagsläget är hälften av de ryska vänortkontakterna aktiva eller sporadiska. Ryssland omfattades tidigare av Kommunala Partnerskap, vilket kan vara en förklaring till det minskade engagemanget. Fyra nya kontakter har etablerats med kommuner i USA, dock bedrivs endast 5 av 22 vänortskontakter aktivt. 13 Övriga världen: Förändring Kommuner: Antal samarbeten Bland större städer har 74% en eller flera vänorter i övriga världen. Tre fjärdedelar av dessa bedriver något aktivt samarbete. Båda storstäderna har vänorter i övriga världen och bedriver någon av dessa aktivt. Närmare hälften av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region har någon vänort i övriga världen. Dock bedrivs hälften av glesbygdskommunernas samarbeten aktivt. Var fjärde kommun i glesbefolkad region bedriver något aktivt samarbete. Bland turism- och besöksnäringskommuner och kommuner i tätbefolkad region har var tredje kommun en vänort i övriga världen, varav hälften av dessa bedriver ett aktivt samarbete. Bland kommuner i resterande kommungrupper har i genomsnitt 15% någon vänort i övriga världen och lite mer än hälften bedrivs aktivt. Endast en kommun i kategorin förortskommuner till större städer, Hörby kommun, har en vänortskontakt i övriga världen vilken bedrivs aktivt. Bland de tillfrågade landstingen har fyra landsting vänorter i övriga världen med totalt sex vänlän. Region Skåne bedriver ett aktivt samarbete med ett kinesiskt vänlän. Stockholms läns landsting har ett aktivt samarbete med ett vänlän i Ryssland. Landstinget i Jönköping har sporadiska kontakter med ett vänlän i Ukraina. Örebro läns landsting bedriver ett aktivt samarbete med ett vänlän i Ryssland och ett i Tanzania samt ett sporadiskt med ett vänlän i Bosnien och Hercegovina. Landstinget är det enda som har erhålligt medel från Sida. Bland de tillfrågade regionförbunden har tre regionförbund aktiva samarbeten med två kinesiska och två sydafrikanska vänregioner. Regionförbundet i Kalmar län Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

26 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen bedriver aktiva samarbeten med en kinesisk och en sydafrikansk region. Regionförbundet Jönköpings län har ett aktivt samarbete med en kinesisk vänregion och Regionförbundet Södra Småland med en sydafrikansk vänregion. Bland dessa är det endast Regionförbundet i Jönköpings län som ej har erhålligt medel från Sida. Samarbetsområden i övriga världen Lite mer än hälften av kommunernas samarbeten med vänorter i övriga världen baseras på skola och utbildning. Till skillnad från vänortsarbetet i Norden och övriga EU utgör området näringslivs-, sysselsättningsfrågor och turism lika stor del som kultur, idrott och föreningar bland aktiva samarbeten. Fyra av fem aktiva samarbeten i USA sker inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor. En tredjedel av de aktiva vänortssamarbetena fokuserar på kommunal teknik, hälso- och sjukvård, sociala tjänster samt demokrati och jämställdhet. Samarbeten inom kultur, idrott och föreningar är vanligast för sporadiska kontakter med vänorter i USA och Ryssland. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden i övriga världen Andel av samtliga aktiva och sporadiska vänortskontakter i övriga världen Aktiva samarbete Sporadiska kontakter Bland landstingens vänortssamarbeten fokuserar fyra av sex på hälso- och sjukvårdsfrågor samt sociala tjänster. Region Skåne arbetar även med näringslivsoch sysselsättningsfrågor i samarbetet med det kinesiska vänlänet. Stockholms läns landsting bedriver utöver hälsofrågor samarbete inom kommunal teknik, miljö och stadsplanering. Två av samarbetena i Ryssland och Tanzania arbetar enbart inom skola och utbildning. Ingen av landstingen bedriver samarbete inom kultur, idrott och föreningar. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

27 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen I regionförbundens samarbete med de två kinesiska vänregionerna arbetar man med näringslivs- och sysselsättningsfrågor. Andra samarbetsområden med dessa vänregioner är inom kommunal teknik, miljö och stadsplanering, varav ett även sker inom utbildningsfrågor, kultur och idrott. Samarbetet med de två sydafrikanska vänorterna rör frågor om kommunal teknik, skola, utbildning, kultur och idrott. Regionförbundet Södra Småland arbetar även med miljöfrågor och stadsplanering, hälso- och sjukvård samt demokrati- och jämställdhetsfrågor. Vänortsarbetet i Kina och Ryssland Av samtliga vänortssamarbeten i övriga världen utgörs merparten av vänorter i Kina och Ryssland. Antalet kinesiska vänorter har ökat medan antalet ryska vänorter minskat. Som ovan nämns omfattas inte längre Ryssland av Kommunala Partnerskap, vilket kan vara en förklaring till de avvecklade vänortssamarbetena och den minskade aktiviteten. Kommuner med aktiva vänortssamarbeten i Kina är Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Jönköping, Södertälje, Vara, Borlänge och Svenljunga. Samtliga, förutom Eskilstuna och Jönköping, har erhålligt medel från Sida. Aktiva samarbeten med kinesiska vänorter Antal kommuner 2 2 Storstäder Större städer 1 3 Varuproducerande kommuner Kommuner i tätbefolkad region Bland kommunernas aktiva samarbeten med kinesiska vänorter är samarbete inom skola, utbildning, miljö och stadsplanering vanligast. Hälften av samarbetena fokuserar på näringslivs- och sysselsättningsfrågor, kommunal teknik och kultur och idrott. Var fjärde arbetar med demokrati- och jämställdhetsfrågor samt inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Samtliga landsting och regionförbund med kinesiska vänortkontakter fokuserar på näringslivs- och sysselsättningsfrågor. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

28 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden med aktiva vänortskontakter i Kina Andel av samtliga aktiva vänortskontakter i Kina Aktiviteten för vänortssamarbeten i Ryssland har minskat liksom antalet ryska vänortskontakter. I dagsläget har kommunerna 27 vänortskontakter i Ryssland, varav hälften av dessa ligger vilande. Vid 2007 års undersökning hade kommunerna 35 vänortskontakter och enbart 14% av dessa låg vilande. Bland landstingen har Stockholms läns landsting och Örebro läns landsting aktiva vänlänssamarbeten i Ryssland. Stockholms läns landsting bedriver samarbete inom kommunal teknik, miljö, stadsplanering samt hälso- och sjukvårdsfrågor och sociala tjänster. Örebro läns landsting fokuserar enbart på området skola och utbildning. Geografisk närhet kan ha betydelse för samarbetet med ryska vänorter. Kommuner i norra Sverige har flest antal aktiva samarbeten med ryska vänorter. Sex av åtta aktiva vänortskontakter i Ryssland bedrivs av kommuner i norra Sverige. Lika stor andel större städer som glesbygdskommuner har aktiva vänortssamarbeten med ryska kommuner. Samtliga glesbygdskommuner återfinns i norra Sverige liksom en av de större städerna. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

29 Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Aktiva vänortssamarbeten med ryska vänorter Antal kommuner Större städer Turism- och besöksnäringskommuner Glesbygdskommuner Kommuner i glesbefolkad region Dominerande samarbetsområde med ryska vänorter är inom skola, utbildning, kultur och idrott. Fem av sex aktiva vänortssamarbeten fokuserar på dessa områden. Hälso- och sjukvård står för två tredjedelar av samarbetena följt av näringsliv, sysselsättning. Hälften av samarbetena fokuserar på kommunal teknik. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden med aktiva vänortskontakter i Ryssland Andel av samtliga aktiva vänortskontakter i Ryssland Samtliga större städer arbetar aktivt inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor med ryska vänorter, vilket kommuner i resterande kommungrupper inte gör. Tre av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region i norra Sverige fokuserar på hälso- och sjukvård. Två av dessa arbetar även inom området skola och utbildning samt kultur och idrott. Geografisk närhet kan även tyda på att parterna delar liknande förutsättningar och utmaningar. Samarbeten med ryska vänorter omfattas inte längre av Kommunala Partnerskap. Sorsele kommun har dock angett att man erhålligt medel från Sida, vilket kan ha skett i ett tidigare stadium då Ryssland omfattades av programmet. Gemensamma intressen kan därmed vara en motivering för att fortsätta samarbetet, vilket kan vara en förklaring till de mindre kommunernas fortsatta engagemang. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik

Läs mer

Vänersborg och de nordiska vänorterna

Vänersborg och de nordiska vänorterna Utredning 2014-07-22 Dnr: KS2014/302 Jessica Vacklid Internationell samordnare Vänersborg och de nordiska vänorterna Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Historik... 3 Föreningen Norden... 3 Våra vänorter...

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2010:1

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Utlandstraktamenten för 2016

Utlandstraktamenten för 2016 På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Utlandstraktamenten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma 239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Sett efter medborgarskap

Läs mer

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare. Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens 14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Svenska Bågskytteförbundet

Svenska Bågskytteförbundet Svenska Bågskytteförbundet Noteringar förda vid möte med den Nordiska Bågskytteunionen (NBU) Mötesplats: Göteborg i Sverige Datum: Lördag - Söndag den 12-13 april 2003 Deltagare: Danmark: Rolf Lind och

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk Syftet med detta Nordplus Horizontal projekt är att sprida och utbyta resultat och erfarenheter inom skola och högre utbildning,

Läs mer

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet Mina viktigaste budskap Det är

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

PIRLS 2011 & TIMSS 2011 PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer