ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap
|
|
- Lisbeth Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal 1 verksamhet i prioriterade samarbetsländer och i Sverige till nytta för både parter. Till grund för programmet ligger den av regering och riksdag antagna policyn Politik för Global Utveckling (PGU), där vikten av ett brett deltagande och nya aktörer i Sveriges internationella samarbete betonas. PGU framhåller partnerskap, t ex i form av kommunala partnerskap, som ett strategiskt sätt att dra nytta av den svenska resursbasen och svenskt kunnande för att skapa ömsesidigt givande relationer med andra länder. Ett första steg i ett kommunalt partnerskap är att ledningarna i respektive kommun skriver ett övergripande avtal där kommunerna förbinder sig att samarbeta under en viss tid. Samarbetet kan ske inom något eller några kommunala områden och bör ha väl avgränsade målsättningar. Samarbetsprojekt kan t ex syfta till att öka kommunernas kunskap och beredskap för att hantera klimatförändringar, att förbättra sophantering, att öka medborgarnas deltagande och inflytande vad gäller stadsplanering eller att utveckla kommunernas sociala verksamhet. Partnerskapet ska bidra till en ökad kapacitet att hitta lösningar på problem och en förbättrad service för kommuninvånare. I likhet med alla biståndsinsatser är det övergripande målet för kommunalt partnerskap att motverka och minska fattigdom 2. Kommunalt partnerskap syftar också till att stärka lokalt självstyre och lokal demokrati. I Europa syftar samarbetet särskilt till att underlätta EU-integrationen och därmed även stärka reformansträngningarna i Sveriges närområde. Stöd för decentralisering och utveckling av väl fungerande och demokratiska lokala myndigheter har blivit en allt viktigare del i det svenska utvecklingssamarbetet. Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre och de svenska kommunerna har ansvar för en stor del av samhällsservicen. Svenska kommuner har därmed värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till kommuner i utvecklingsländer. Genom samarbetet kan de svenska kommunerna även få nya verktyg och erfarenheter för att utveckla den egna verksamheten. 1 I riktlinjerna används begreppet kommuner. I programmet inkluderas kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. 2 Fattigdom har här betydelsen brist på resurser, inflytande, valmöjligheter och trygghet. 1
2 2. Mål för Kommunalt Partnerskap Programmets övergripande mål är att bidra till att minska fattigdomen och stärka lokalt självstyre och lokal demokrati i de länder som valts ut för kommunalt partnerskapssamarbete. Programmets mål är att: Underlätta möten och resultatinriktade samarbeten mellan kommuner i Sverige och de utvalda samarbetsländerna. Bidra till att skapa långsiktiga relationer mellan samhället i Sverige och i samarbetsländerna. I Europa särskilt stärka demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till EU och dess värdegrunder. Regeringens tre tematiska prioriteringar för Sveriges utvecklingssamarbete ska särskilt beaktas inom programmet: - demokrati och mänskliga rättigheter - främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling - miljö och klimat 3. Samarbetsområden Programmet omfattar projekt inom kommunernas ansvarsområden såsom: lokal demokrati, styrning och administration kommunaltekniska tjänster (t.ex. avfallshantering, vatten och avlopp, energi) uthållig stadsutveckling miljö/klimat lokal ekonomisk utveckling (näringslivsutveckling, turism, landsbygdsutveckling) social verksamhet utbildning hälso- och sjukvård kultur och fritid De kommunala parterna skall tillsammans identifiera och bestämma vilka områden och projekt som är lämpliga för ett ömsesidigt givande samarbete. Det är väsentligt att det mervärde man väntar sig från det avsedda partnerskapsförhållandet ligger väl i linje med respektive deltagande kommuns egna prioriteringar. 2
3 Projekten syftar till utbyte av kunskap och erfarenheter och ska inte innebära någon form av hjälpsändning eller investering. 4. Samarbetsländer Följande länder är aktuella för kommunalt partnerskap: Europa Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Asien Indien, Indonesien, Kina och Vietnam Afrika Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda 5. Vem kan ansöka om finansiering från Kommunalt Partnerskap? Medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och svenska regionala kommunalförbund kan lämna in ansökningar, det vill säga: svenska kommuner svenska landsting svenska regioner svenska regionala kommunalförbund En avdelning på en kommun, ett kommunalt bolag eller liknande kan inte ansöka om stöd för ett enskilt projekt då alla ansökningar måste inkomma från en av ovan nämnda organ. Det är möjligt för flera svenska och/eller utländska kommuner att delta i ett och samma samarbete under förutsättning att en av de svenska parterna är ansvarig. 3
4 6. Vilka kan delta? Kommunalt partnerskap är en samverkansform som syftar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän och politiker på den lokala och regionala politiska nivån i de länder som är med i programmet. Det innebär att de svenska parterna (som räknas upp i kapitel 5) ska samarbeta med motsvarande lokal eller regional myndighet i det aktuella samarbetslandet. Det kan vara värdefullt om också Icke-kommunala aktörer som är verksamma inom en enskild kommun på olika sätt medverkar inom ramen för ett kommunalt partnerskap. Det är kommunernas roll att värdera eventuellt deltagande från sådana aktörer, t ex det lokala näringslivet, akademiska institutioner, föreningar och även representanter för statlig verksamhet, t ex den lokala polisen eller högskoleväsendet. Ersättning för icke-kommunala aktörers resa och uppehälle (men ej lön) kan i vissa fall täckas av programmet under förutsättning att projektet är en integrerad del av det övergripande kommunala partnerskapet, att det av ansökan framgår att alternativa finansieringsvägar undersökts och att det är en icke-vinstdrivande aktör. Det kommunala partnerskapsprogrammet är inte tänkt som ett stöd för elevutbyte. Det kan emellertid i vissa projekt rörande utbildnings- och skolfrågor vara möjligt att låta ett maximum på 2 elever från respektive land delta. 7. Ansökningsförfarande Ansökningarna ska tas fram av den sökande svenska kommunen tillsammans med samarbetsparten. För att ansökningarna ska kunna behandlas ska de följa ansökningsmallarna för kommunalt partnerskap (se bilaga 2-4). Varje år kommer det att finnas tre ansökningstillfällen som i god tid annonseras på ICLD:s hemsida. 8. Språk Ansökningar, redovisningar och budgetförslag kan skrivas på svenska eller engelska. Det är upp till deltagande kommuner att välja vilket alternativ som passar bäst. En sammanfattning av ansökan och redovisningen måste dock skickas in elektroniskt till ICLD på båda svenska och engelska. 4
5 9. Programkomponenter Syftet med indelningen i olika komponenter är dels att garantera att de kommunala partnerskapen som ingås har de nödvändiga förutsättningarna för att uppnå fruktbara och hållbara resultat som är till nytta för båda parter och dels att koppla samman finansieringen av individuella projekt med de övergripande kommunala samarbetsavtalen. För samtliga komponenter finns särskilda ansökningshandlingar med detaljerad information över vad som skall finnas med för att en ansökan ska kunna behandlas (se bilaga 2-4) Komponent 1: Förberedelsefas Förberedelsefas (inception phase) används som introduktion till det kommunala partnerskapet. Bidraget för denna fas finansierar ömsesidiga besök till båda kommunerna. I det här stadiet ska de första kontakterna redan ha etablerats mellan de tilltänkta potentiella parterna och man bör ha utbytt förberedande idéer om eventuellt samarbete. Syftet med förberedelsefasen är att etablera goda arbetsförhållanden och förankra samarbetet i båda kommuners ledningar. Besöken planeras normalt för upp till fyra personer: den som utsetts till samordnare för partnerskapet samt ledande tjänstemän och politiker (företrädesvis från såväl majoritet som opposition). Under förberedelsefasen ska, om parterna kommer överens, samarbetsavtal undertecknas, projektplan sammanställas och lednings- och samordningsfunktion inrättas. Det är viktigt att välja en arbetsmetod som underlättar båda parters aktiva deltagande i framtagandet av projektplaner och dess mål och förväntade resultat. När parterna anser det nödvändigt kan personal från ICLD följa med under förberedelsefasen. ICLDs medverkan finansieras då separat. En förberedelsefas är inom programmet på sex månader. Komponent 2: Lednings- och samordningsfunktion Inom ramen för kommunernas lednings- och samordningsfunktion ska en samordnare utses i respektive kommun. Denna person har huvudansvar för partnerskapet, har kontakt med ICLD, ser till att projekten fullföljs enligt projektplanerna, förankrar partnerskapet i kommunen, gör uppföljningar, skriver rapporter och sprider resultaten vidare. När en svensk kommun samarbetar med kommuner i flera länder kan de med fördel ha samma samordnare som därigenom kan överföra kunskap och erfarenhet mellan de olika partnerskapen. Förutom en samordnare i varje kommun så kräver lednings- och samordningsfunktionen att kommunerna i båda länderna bildar en ledningskommitté. I ledningskommittén som fungerar som styrgrupp för 5
6 samordnarna och olika projektaktiviteter ska företrädare för majoritet och opposition (där så är möjligt) liksom ledande tjänstemän ingå. Genom ledningskommittén förankras partnerskapen i kommunerna och kvalitén säkras genom att kommittén till exempel kan och vara med och bedöma projektplaner och göra uppföljningar av projekt. Lednings- och samordningsfunktionen är obligatorisk under tiden projekten pågår. När ett samarbete är etablerat är det inom ramen för lednings- och samordningsfunktionen som kommunerna utvecklar nya projekt vilket innebär att medlen även ska kunna täcka resor för kommunernas sakkunniga. Alla parter som söker bidrag för ett partnerskapssamarbete måste ingå ett s.k. samarbetsavtal som sträcker sig minst ett år utöver den tid som ett projekt ska bedrivas. På detta sätt förvissar sig parterna om en viss nivå av engagemang, samordning och uppföljning av resultat som varar längre än projekttiden. Stödet till lednings- och samordningsinsatser är avsett att överbrygga det geografiska avståndet mellan parterna genom att täcka kostnader för möten för samordnare och ledningskommittéer. Det beviljade bidraget ska täcka resekostnader och kostnader för kost och logi för båda kommunala parter vid besök i det andra landet samt lönekompensation för den svenska partens representanter. Två möten per år bör hållas, ett i Sverige och ett i samarbetslandet, och minnesanteckningar måste föras under mötena. I vissa undantagsfall kan man ansöka om stöd till lednings- och samordningsinsatser för en sexmånadersperiod med ett maxbidrag på kr. Detta kan vara tillämpligt t ex när ett partnerskap varit inaktivt under några år och kommunerna som är involverade i projektet behöver mötas och förbereda åtgärder för att planera ett återupptagande av samarbetet och söka medel för verksamheten. Komponent 3a: Bilaterala projekt Förberedelsefasen ska leda till en eller flera projektansökningar som finansieras separat från Lednings- och samordningsfunktionen. Projektförslagen skall utarbetas gemensamt av partnerna och utgå från kommunal verksamhet, syfta till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ge konkreta resultat. Inom programmet går det att söka för projekt som är ett, två eller tre år långa. Projekten ska utgå från en problemställning eller utmaning inom den kommunala verksamheten. Även om projekten främst ska utgå från samarbetspartens behov är det viktigt att även den svenska kommunen har nytta av samarbetet. Utifrån det som parterna avser att uppnå i projektet utarbetas en aktivitetsplan för att nå det avsedda resultatet. När projektet sedan redovisas genom en lägesrapport 6
7 och/eller slutredovisning ska alltid fokus vara på det resultat som har uppnåtts i projektet i förhållande till de uppsatta målen, och hur detta resultat ska kunna bibehållas efter projekttidens slut. Vid ett och samma ansökningstillfälle kan samarbetsparterna ansöka om stöd för flera projekt. Det kommer dock att finnas en naturlig begränsning för antalet projekt som godkänns med hänvisning till den budgetram som finns för programmet Kommunalt Partnerskap. Komponent 3b: Trepartssamarbeten Trepartssamarbete innebär att en svensk kommun har samarbete med två utländska kommuner för att driva gemensamma projekt. Det tredje landet kan fungera som en bro mellan Sverige och samarbetslandet både när det gäller språk, kultur och kommunal verksamhet. En förutsättning är att det finns samarbetsavtal mellan alla parter. De länder som är aktuella för trepartssamarbete i Central- och Östeuropa (den tredje parten) är de nya EUländerna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Dessa kan ha aktuell erfarenhet som kan vara av värde för länder som vill närma sig EU. I särskilda fall kan ryska kommuners erfarenhet av kommunsamarbete med svenska kommuner vara en metodiskt värdefull erfarenhet som motiverar att en rysk kommun deltar som tredje part. Dessutom kan stöd till trepartssamarbete sökas för samarbete mellan svenska, och sydafrikanska kommuner tillsammans med kommuner från Namibia eller Botswana. 10. Finansiering av partnerskapen Beviljade medel betalas till den svenska parten när de ettåriga projekten slutredovisas och när de fleråriga projekten inlämnat årlig redovisning eller är slutredovisade. Därmed blir den svenska parten ansvarig för den ekonomiska fördelningen av medel mellan parterna och för den ekonomiska redovisningen. Aktiviteter som påbörjats eller genomförts innan medlen beviljats kommer inte att ersättas. 50 % av beviljade medel kan utbetalas på förhand till den svenska kommunen om totalsumman överskrider kr per år. Förberedelsefas: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. Förberedelsefas trepartsamarbeten: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. 7
8 Lednings- och samordningsinsatser: Max kr per år varav max till arbetsinsatser Bilaterala projekt: Europa: Max kr per år Afrika/Asien: Max kr per år Projekt Trepartssamarbeten: Europa: Max kr per år Afrika/Asien: Max kr per år Budgeten ska följa budgetanvisningarna (bilaga 2) och upprättas enligt budgetmallen (bilaga 5). 11. Rapportering Efter det att förberedelsefas eller projekt och lednings- och samordningsinsats slutförts ska den svenska parten som fått projektfinansieringen lämna in en resultatorienterad och en ekonomisk slutredovisning till ICLD. Rapporteringen ska följa mallen för rapportering av Kommunalt Partnerskap (bilaga 6). Fleråriga projekt ska dessutom inkomma med en lägesrapport och en ekonomisk redovisning efter varje år enligt särskilda anvisningar (se bilaga 6). En årlig revisionsrapport utförd av certifierad kommunalrevisor eller kommunal revisionskonsult alt. auktoriserad eller godkänd revisor ska biläggas till redovisningarna av förberedelsefaserna, projekten och lednings- och samordningsinsatserna. När rapporterna tagits emot och godkänts kommer ersättning för faktiska kostnader upp till det beslutade maxbeloppet att betalas ut av ICLD. Anvisningarna för rapportering av Kommunalt Partnerskap bör läsas innan förberedelsefasen, lednings- och samordningsfunktion eller projekt inleds för att ha kännedom av vad som efterfrågas i form av resultatuppföljning, dokumentation o.s.v. OBS! Ansökningar från kommuner som inte inkommit med slutredovisningar för tidigare beviljade projekt kan endast bedömas under förutsättning att kommunen bifogar en rapport som redovisar hur långt man kommit och vad man uppnått i de icke avslutade projekten samt när dessa projekt kommer att avslutas och slutredovisas. Som regel kommer inga formella beslut att tas om finansiering av 8
9 aktiviteter i den nya ansökan förrän lägesrapporter/slutrapporter har inkommit och godkänts. 12. Bedömnings- och beslutsprocess Ansökningarna kommer att handläggas enligt följande: Ansökningen bedöms i ett första stadium av ICLD:s programansvarige och handläggare för att se till att alla tekniska krav är uppfyllda. Är ansökningarna inte kompletta har programansvarig och handläggare möjlighet att efterfråga kompletteringar för att kunna godkänna ansökningarna till nästa stadium. Alla kompletta ansökningar får en innehållsmässig bedömning av partnerskapsavdelningen på ICLD. De utarbetar ett beslutsunderlag som i första instans tillställs ICLDs partnerskapsråd. Partnerskapsrådet har fyra representanter varav ICLD tillsätter ordförande och en ledamot och SKL tillsätter två ledamöter. Beslutsunderlaget utgår från aspekter som är av vikt för partnerskapet. Nedanstående utgör viktiga bedömningskritierier: Relevant i ett fattigdomsperspektiv Relaterar projektförslaget till en tydlig problembild Realistiskt och genomförbart inom projekttiden Resultat har aktiviteter kopplade till sig Konkret och bestående resultat (uthållighet) Uppföljning och spridning Ömsesidighet De tre perspektiven - demokrati och mänskliga rättigheter - främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling - miljö och klimat Partnerskapsrådet beslutar om att rekommendera till Sida att godkänna eller avslå ansökningarna om stöd för förberedelsefas, lednings- och samordning och projekt med en motivering för varje enskilt fall. ICLD tillställer sin rekommendation till beslut till Sida. På basis av detta underlag fattar Sida beslut om godkännande eller avslag av inkomna ansökningar. Sida meddelar sitt beslut till ICLD som skriftligt informerar samordnarna i de ansökande svenska kommunerna. Dessa ansvarar sedan för att delge besluten till samarbetsparterna. Samtidigt som Sidas beslut meddelas de 9
10 kommuner som ansökt om stöd skickas kopia av beslut tillsammans med sammanfattningar av ansökningarna, till berörda svenska ambassader för kännedom. För frågor om ansökningsprocessen Marie Wiktorsson Lina Pennlert Anna Hedlund E-post: Telefon: E-post: Telefon: E-post: Telefon: Fax: Var vänlig skicka ansökningarna till: ICLD Box Visby OBS! Följande ska även skickas via mail till: o o Sammanfattning på svenska och engelska för respektive ansökan Budget i excelmall Bilagor: 1. Budgetanvisningar 2. Ansökningsformulär förberedelsefas 3. Ansökningsformulär ledning- och samordningsinsats 4. Ansökningsformulär projekt 5. Budgetmall 6. Anvisningar och mallar för redovisning 10
11 ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal 1 verksamhet i prioriterade samarbetsländer och i Sverige till nytta för både parter. Till grund för programmet ligger den av regering och riksdag antagna policyn Politik för Global Utveckling (PGU), där vikten av ett brett deltagande och nya aktörer i Sveriges internationella samarbete betonas. PGU framhåller partnerskap, t ex i form av kommunala partnerskap, som ett strategiskt sätt att dra nytta av den svenska resursbasen och svenskt kunnande för att skapa ömsesidigt givande relationer med andra länder. Ett första steg i ett kommunalt partnerskap är att ledningarna i respektive kommun skriver ett övergripande avtal där kommunerna förbinder sig att samarbeta under en viss tid. Samarbetet kan ske inom något eller några kommunala områden och bör ha väl avgränsade målsättningar. Samarbetsprojekt kan t ex syfta till att öka kommunernas kunskap och beredskap för att hantera klimatförändringar, att förbättra sophantering, att öka medborgarnas deltagande och inflytande vad gäller stadsplanering eller att utveckla kommunernas sociala verksamhet. Partnerskapet ska bidra till en ökad kapacitet att hitta lösningar på problem och en förbättrad service för kommuninvånare. I likhet med alla biståndsinsatser är det övergripande målet för kommunalt partnerskap att motverka och minska fattigdom 2. Kommunalt partnerskap syftar också till att stärka lokalt självstyre och lokal demokrati. I Europa syftar samarbetet särskilt till att underlätta EU-integrationen och därmed även stärka reformansträngningarna i Sveriges närområde. Stöd för decentralisering och utveckling av väl fungerande och demokratiska lokala myndigheter har blivit en allt viktigare del i det svenska utvecklingssamarbetet. Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre och de svenska kommunerna har ansvar för en stor del av samhällsservicen. Svenska kommuner har därmed värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till kommuner i utvecklingsländer. Genom samarbetet kan de svenska kommunerna även få nya verktyg och erfarenheter för att utveckla den egna verksamheten. 1 I riktlinjerna används begreppet kommuner. I programmet inkluderas kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. 2 Fattigdom har här betydelsen brist på resurser, inflytande, valmöjligheter och trygghet. 1
12 2. Mål för Kommunalt Partnerskap Programmets övergripande mål är att bidra till att minska fattigdomen och stärka lokalt självstyre och lokal demokrati i de länder som valts ut för kommunalt partnerskapssamarbete. Programmets mål är att: Underlätta möten och resultatinriktade samarbeten mellan kommuner i Sverige och de utvalda samarbetsländerna. Bidra till att skapa långsiktiga relationer mellan samhället i Sverige och i samarbetsländerna. I Europa särskilt stärka demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till EU och dess värdegrunder. Regeringens tre tematiska prioriteringar för Sveriges utvecklingssamarbete ska särskilt beaktas inom programmet: - demokrati och mänskliga rättigheter - främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling - miljö och klimat 3. Samarbetsområden Programmet omfattar projekt inom kommunernas ansvarsområden såsom: lokal demokrati, styrning och administration kommunaltekniska tjänster (t.ex. avfallshantering, vatten och avlopp, energi) uthållig stadsutveckling miljö/klimat lokal ekonomisk utveckling (näringslivsutveckling, turism, landsbygdsutveckling) social verksamhet utbildning hälso- och sjukvård kultur och fritid De kommunala parterna skall tillsammans identifiera och bestämma vilka områden och projekt som är lämpliga för ett ömsesidigt givande samarbete. Det är väsentligt att det mervärde man väntar sig från det avsedda partnerskapsförhållandet ligger väl i linje med respektive deltagande kommuns egna prioriteringar. 2
13 Projekten syftar till utbyte av kunskap och erfarenheter och ska inte innebära någon form av hjälpsändning eller investering. 4. Samarbetsländer Följande länder är aktuella för kommunalt partnerskap: Europa Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Asien Indien, Indonesien, Kina och Vietnam Afrika Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda 5. Vem kan ansöka om finansiering från Kommunalt Partnerskap? Medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och svenska regionala kommunalförbund kan lämna in ansökningar, det vill säga: svenska kommuner svenska landsting svenska regioner svenska regionala kommunalförbund En avdelning på en kommun, ett kommunalt bolag eller liknande kan inte ansöka om stöd för ett enskilt projekt då alla ansökningar måste inkomma från en av ovan nämnda organ. Det är möjligt för flera svenska och/eller utländska kommuner att delta i ett och samma samarbete under förutsättning att en av de svenska parterna är ansvarig. 3
14 6. Vilka kan delta? Kommunalt partnerskap är en samverkansform som syftar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän och politiker på den lokala och regionala politiska nivån i de länder som är med i programmet. Det innebär att de svenska parterna (som räknas upp i kapitel 5) ska samarbeta med motsvarande lokal eller regional myndighet i det aktuella samarbetslandet. Det kan vara värdefullt om också Icke-kommunala aktörer som är verksamma inom en enskild kommun på olika sätt medverkar inom ramen för ett kommunalt partnerskap. Det är kommunernas roll att värdera eventuellt deltagande från sådana aktörer, t ex det lokala näringslivet, akademiska institutioner, föreningar och även representanter för statlig verksamhet, t ex den lokala polisen eller högskoleväsendet. Ersättning för icke-kommunala aktörers resa och uppehälle (men ej lön) kan i vissa fall täckas av programmet under förutsättning att projektet är en integrerad del av det övergripande kommunala partnerskapet, att det av ansökan framgår att alternativa finansieringsvägar undersökts och att det är en icke-vinstdrivande aktör. Det kommunala partnerskapsprogrammet är inte tänkt som ett stöd för elevutbyte. Det kan emellertid i vissa projekt rörande utbildnings- och skolfrågor vara möjligt att låta ett maximum på 2 elever från respektive land delta. 7. Ansökningsförfarande Ansökningarna ska tas fram av den sökande svenska kommunen tillsammans med samarbetsparten. För att ansökningarna ska kunna behandlas ska de följa ansökningsmallarna för kommunalt partnerskap (se bilaga 2-4). Varje år kommer det att finnas tre ansökningstillfällen som i god tid annonseras på ICLD:s hemsida. 8. Språk Ansökningar, redovisningar och budgetförslag kan skrivas på svenska eller engelska. Det är upp till deltagande kommuner att välja vilket alternativ som passar bäst. En sammanfattning av ansökan och redovisningen måste dock skickas in elektroniskt till ICLD på båda svenska och engelska. 4
15 9. Programkomponenter Syftet med indelningen i olika komponenter är dels att garantera att de kommunala partnerskapen som ingås har de nödvändiga förutsättningarna för att uppnå fruktbara och hållbara resultat som är till nytta för båda parter och dels att koppla samman finansieringen av individuella projekt med de övergripande kommunala samarbetsavtalen. För samtliga komponenter finns särskilda ansökningshandlingar med detaljerad information över vad som skall finnas med för att en ansökan ska kunna behandlas (se bilaga 2-4) Komponent 1: Förberedelsefas Förberedelsefas (inception phase) används som introduktion till det kommunala partnerskapet. Bidraget för denna fas finansierar ömsesidiga besök till båda kommunerna. I det här stadiet ska de första kontakterna redan ha etablerats mellan de tilltänkta potentiella parterna och man bör ha utbytt förberedande idéer om eventuellt samarbete. Syftet med förberedelsefasen är att etablera goda arbetsförhållanden och förankra samarbetet i båda kommuners ledningar. Besöken planeras normalt för upp till fyra personer: den som utsetts till samordnare för partnerskapet samt ledande tjänstemän och politiker (företrädesvis från såväl majoritet som opposition). Under förberedelsefasen ska, om parterna kommer överens, samarbetsavtal undertecknas, projektplan sammanställas och lednings- och samordningsfunktion inrättas. Det är viktigt att välja en arbetsmetod som underlättar båda parters aktiva deltagande i framtagandet av projektplaner och dess mål och förväntade resultat. När parterna anser det nödvändigt kan personal från ICLD följa med under förberedelsefasen. ICLDs medverkan finansieras då separat. En förberedelsefas är inom programmet på sex månader. Komponent 2: Lednings- och samordningsfunktion Inom ramen för kommunernas lednings- och samordningsfunktion ska en samordnare utses i respektive kommun. Denna person har huvudansvar för partnerskapet, har kontakt med ICLD, ser till att projekten fullföljs enligt projektplanerna, förankrar partnerskapet i kommunen, gör uppföljningar, skriver rapporter och sprider resultaten vidare. När en svensk kommun samarbetar med kommuner i flera länder kan de med fördel ha samma samordnare som därigenom kan överföra kunskap och erfarenhet mellan de olika partnerskapen. Förutom en samordnare i varje kommun så kräver lednings- och samordningsfunktionen att kommunerna i båda länderna bildar en ledningskommitté. I ledningskommittén som fungerar som styrgrupp för 5
16 samordnarna och olika projektaktiviteter ska företrädare för majoritet och opposition (där så är möjligt) liksom ledande tjänstemän ingå. Genom ledningskommittén förankras partnerskapen i kommunerna och kvalitén säkras genom att kommittén till exempel kan och vara med och bedöma projektplaner och göra uppföljningar av projekt. Lednings- och samordningsfunktionen är obligatorisk under tiden projekten pågår. När ett samarbete är etablerat är det inom ramen för lednings- och samordningsfunktionen som kommunerna utvecklar nya projekt vilket innebär att medlen även ska kunna täcka resor för kommunernas sakkunniga. Alla parter som söker bidrag för ett partnerskapssamarbete måste ingå ett s.k. samarbetsavtal som sträcker sig minst ett år utöver den tid som ett projekt ska bedrivas. På detta sätt förvissar sig parterna om en viss nivå av engagemang, samordning och uppföljning av resultat som varar längre än projekttiden. Stödet till lednings- och samordningsinsatser är avsett att överbrygga det geografiska avståndet mellan parterna genom att täcka kostnader för möten för samordnare och ledningskommittéer. Det beviljade bidraget ska täcka resekostnader och kostnader för kost och logi för båda kommunala parter vid besök i det andra landet samt lönekompensation för den svenska partens representanter. Två möten per år bör hållas, ett i Sverige och ett i samarbetslandet, och minnesanteckningar måste föras under mötena. I vissa undantagsfall kan man ansöka om stöd till lednings- och samordningsinsatser för en sexmånadersperiod med ett maxbidrag på kr. Detta kan vara tillämpligt t ex när ett partnerskap varit inaktivt under några år och kommunerna som är involverade i projektet behöver mötas och förbereda åtgärder för att planera ett återupptagande av samarbetet och söka medel för verksamheten. Komponent 3a: Bilaterala projekt Förberedelsefasen ska leda till en eller flera projektansökningar som finansieras separat från Lednings- och samordningsfunktionen. Projektförslagen skall utarbetas gemensamt av partnerna och utgå från kommunal verksamhet, syfta till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ge konkreta resultat. Inom programmet går det att söka för projekt som är ett, två eller tre år långa. Projekten ska utgå från en problemställning eller utmaning inom den kommunala verksamheten. Även om projekten främst ska utgå från samarbetspartens behov är det viktigt att även den svenska kommunen har nytta av samarbetet. Utifrån det som parterna avser att uppnå i projektet utarbetas en aktivitetsplan för att nå det avsedda resultatet. När projektet sedan redovisas genom en lägesrapport 6
17 och/eller slutredovisning ska alltid fokus vara på det resultat som har uppnåtts i projektet i förhållande till de uppsatta målen, och hur detta resultat ska kunna bibehållas efter projekttidens slut. Vid ett och samma ansökningstillfälle kan samarbetsparterna ansöka om stöd för flera projekt. Det kommer dock att finnas en naturlig begränsning för antalet projekt som godkänns med hänvisning till den budgetram som finns för programmet Kommunalt Partnerskap. Komponent 3b: Trepartssamarbeten Trepartssamarbete innebär att en svensk kommun har samarbete med två utländska kommuner för att driva gemensamma projekt. Det tredje landet kan fungera som en bro mellan Sverige och samarbetslandet både när det gäller språk, kultur och kommunal verksamhet. En förutsättning är att det finns samarbetsavtal mellan alla parter. De länder som är aktuella för trepartssamarbete i Central- och Östeuropa (den tredje parten) är de nya EUländerna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Dessa kan ha aktuell erfarenhet som kan vara av värde för länder som vill närma sig EU. I särskilda fall kan ryska kommuners erfarenhet av kommunsamarbete med svenska kommuner vara en metodiskt värdefull erfarenhet som motiverar att en rysk kommun deltar som tredje part. Dessutom kan stöd till trepartssamarbete sökas för samarbete mellan svenska, och sydafrikanska kommuner tillsammans med kommuner från Namibia eller Botswana. 10. Finansiering av partnerskapen Beviljade medel betalas till den svenska parten när de ettåriga projekten slutredovisas och när de fleråriga projekten inlämnat årlig redovisning eller är slutredovisade. Därmed blir den svenska parten ansvarig för den ekonomiska fördelningen av medel mellan parterna och för den ekonomiska redovisningen. Aktiviteter som påbörjats eller genomförts innan medlen beviljats kommer inte att ersättas. 50 % av beviljade medel kan utbetalas på förhand till den svenska kommunen om totalsumman överskrider kr per år. Förberedelsefas: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. Förberedelsefas trepartsamarbeten: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. 7
18 Lednings- och samordningsinsatser: Max kr per år varav max till arbetsinsatser Bilaterala projekt: Europa: Max kr per år Afrika/Asien: Max kr per år Projekt Trepartssamarbeten: Europa: Max kr per år Afrika/Asien: Max kr per år Budgeten ska följa budgetanvisningarna (bilaga 2) och upprättas enligt budgetmallen (bilaga 5). 11. Rapportering Efter det att förberedelsefas eller projekt och lednings- och samordningsinsats slutförts ska den svenska parten som fått projektfinansieringen lämna in en resultatorienterad och en ekonomisk slutredovisning till ICLD. Rapporteringen ska följa mallen för rapportering av Kommunalt Partnerskap (bilaga 6). Fleråriga projekt ska dessutom inkomma med en lägesrapport och en ekonomisk redovisning efter varje år enligt särskilda anvisningar (se bilaga 6). En årlig revisionsrapport utförd av certifierad kommunalrevisor eller kommunal revisionskonsult alt. auktoriserad eller godkänd revisor ska biläggas till redovisningarna av förberedelsefaserna, projekten och lednings- och samordningsinsatserna. När rapporterna tagits emot och godkänts kommer ersättning för faktiska kostnader upp till det beslutade maxbeloppet att betalas ut av ICLD. Anvisningarna för rapportering av Kommunalt Partnerskap bör läsas innan förberedelsefasen, lednings- och samordningsfunktion eller projekt inleds för att ha kännedom av vad som efterfrågas i form av resultatuppföljning, dokumentation o.s.v. OBS! Ansökningar från kommuner som inte inkommit med slutredovisningar för tidigare beviljade projekt kan endast bedömas under förutsättning att kommunen bifogar en rapport som redovisar hur långt man kommit och vad man uppnått i de icke avslutade projekten samt när dessa projekt kommer att avslutas och slutredovisas. Som regel kommer inga formella beslut att tas om finansiering av 8
19 aktiviteter i den nya ansökan förrän lägesrapporter/slutrapporter har inkommit och godkänts. 12. Bedömnings- och beslutsprocess Ansökningarna kommer att handläggas enligt följande: Ansökningen bedöms i ett första stadium av ICLD:s programansvarige och handläggare för att se till att alla tekniska krav är uppfyllda. Är ansökningarna inte kompletta har programansvarig och handläggare möjlighet att efterfråga kompletteringar för att kunna godkänna ansökningarna till nästa stadium. Alla kompletta ansökningar får en innehållsmässig bedömning av partnerskapsavdelningen på ICLD. De utarbetar ett beslutsunderlag som i första instans tillställs ICLDs partnerskapsråd. Partnerskapsrådet har fyra representanter varav ICLD tillsätter ordförande och en ledamot och SKL tillsätter två ledamöter. Beslutsunderlaget utgår från aspekter som är av vikt för partnerskapet. Nedanstående utgör viktiga bedömningskritierier: Relevant i ett fattigdomsperspektiv Relaterar projektförslaget till en tydlig problembild Realistiskt och genomförbart inom projekttiden Resultat har aktiviteter kopplade till sig Konkret och bestående resultat (uthållighet) Uppföljning och spridning Ömsesidighet De tre perspektiven - demokrati och mänskliga rättigheter - främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling - miljö och klimat Partnerskapsrådet beslutar om att rekommendera till Sida att godkänna eller avslå ansökningarna om stöd för förberedelsefas, lednings- och samordning och projekt med en motivering för varje enskilt fall. ICLD tillställer sin rekommendation till beslut till Sida. På basis av detta underlag fattar Sida beslut om godkännande eller avslag av inkomna ansökningar. Sida meddelar sitt beslut till ICLD som skriftligt informerar samordnarna i de ansökande svenska kommunerna. Dessa ansvarar sedan för att delge besluten till samarbetsparterna. Samtidigt som Sidas beslut meddelas de 9
20 kommuner som ansökt om stöd skickas kopia av beslut tillsammans med sammanfattningar av ansökningarna, till berörda svenska ambassader för kännedom. För frågor om ansökningsprocessen Marie Wiktorsson Lina Pennlert Anna Hedlund E-post: Telefon: E-post: Telefon: E-post: Telefon: Fax: Var vänlig skicka ansökningarna till: ICLD Box Visby OBS! Följande ska även skickas via mail till: o o Sammanfattning på svenska och engelska för respektive ansökan Budget i excelmall Bilagor: 1. Budgetanvisningar 2. Ansökningsformulär förberedelsefas 3. Ansökningsformulär ledning- och samordningsinsats 4. Ansökningsformulär projekt 5. Budgetmall 6. Anvisningar och mallar för redovisning 10
21 ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal 1 verksamhet i prioriterade samarbetsländer och i Sverige till nytta för både parter. Till grund för programmet ligger den av regering och riksdag antagna policyn Politik för Global Utveckling (PGU), där vikten av ett brett deltagande och nya aktörer i Sveriges internationella samarbete betonas. PGU framhåller partnerskap, t ex i form av kommunala partnerskap, som ett strategiskt sätt att dra nytta av den svenska resursbasen och svenskt kunnande för att skapa ömsesidigt givande relationer med andra länder. Ett första steg i ett kommunalt partnerskap är att ledningarna i respektive kommun skriver ett övergripande avtal där kommunerna förbinder sig att samarbeta under en viss tid. Samarbetet kan ske inom något eller några kommunala områden och bör ha väl avgränsade målsättningar. Samarbetsprojekt kan t ex syfta till att öka kommunernas kunskap och beredskap för att hantera klimatförändringar, att förbättra sophantering, att öka medborgarnas deltagande och inflytande vad gäller stadsplanering eller att utveckla kommunernas sociala verksamhet. Partnerskapet ska bidra till en ökad kapacitet att hitta lösningar på problem och en förbättrad service för kommuninvånare. I likhet med alla biståndsinsatser är det övergripande målet för kommunalt partnerskap att motverka och minska fattigdom 2. Kommunalt partnerskap syftar också till att stärka lokalt självstyre och lokal demokrati. I Europa syftar samarbetet särskilt till att underlätta EU-integrationen och därmed även stärka reformansträngningarna i Sveriges närområde. Stöd för decentralisering och utveckling av väl fungerande och demokratiska lokala myndigheter har blivit en allt viktigare del i det svenska utvecklingssamarbetet. Sverige har en lång tradition av lokalt självstyre och de svenska kommunerna har ansvar för en stor del av samhällsservicen. Svenska kommuner har därmed värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av till kommuner i utvecklingsländer. Genom samarbetet kan de svenska kommunerna även få nya verktyg och erfarenheter för att utveckla den egna verksamheten. 1 I riktlinjerna används begreppet kommuner. I programmet inkluderas kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. 2 Fattigdom har här betydelsen brist på resurser, inflytande, valmöjligheter och trygghet. 1
22 2. Mål för Kommunalt Partnerskap Programmets övergripande mål är att bidra till att minska fattigdomen och stärka lokalt självstyre och lokal demokrati i de länder som valts ut för kommunalt partnerskapssamarbete. Programmets mål är att: Underlätta möten och resultatinriktade samarbeten mellan kommuner i Sverige och de utvalda samarbetsländerna. Bidra till att skapa långsiktiga relationer mellan samhället i Sverige och i samarbetsländerna. I Europa särskilt stärka demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till EU och dess värdegrunder. Regeringens tre tematiska prioriteringar för Sveriges utvecklingssamarbete ska särskilt beaktas inom programmet: - demokrati och mänskliga rättigheter - främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling - miljö och klimat 3. Samarbetsområden Programmet omfattar projekt inom kommunernas ansvarsområden såsom: lokal demokrati, styrning och administration kommunaltekniska tjänster (t.ex. avfallshantering, vatten och avlopp, energi) uthållig stadsutveckling miljö/klimat lokal ekonomisk utveckling (näringslivsutveckling, turism, landsbygdsutveckling) social verksamhet utbildning hälso- och sjukvård kultur och fritid De kommunala parterna skall tillsammans identifiera och bestämma vilka områden och projekt som är lämpliga för ett ömsesidigt givande samarbete. Det är väsentligt att det mervärde man väntar sig från det avsedda partnerskapsförhållandet ligger väl i linje med respektive deltagande kommuns egna prioriteringar. 2
23 Projekten syftar till utbyte av kunskap och erfarenheter och ska inte innebära någon form av hjälpsändning eller investering. 4. Samarbetsländer Följande länder är aktuella för kommunalt partnerskap: Europa Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Asien Indien, Indonesien, Kina och Vietnam Afrika Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda 5. Vem kan ansöka om finansiering från Kommunalt Partnerskap? Medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och svenska regionala kommunalförbund kan lämna in ansökningar, det vill säga: svenska kommuner svenska landsting svenska regioner svenska regionala kommunalförbund En avdelning på en kommun, ett kommunalt bolag eller liknande kan inte ansöka om stöd för ett enskilt projekt då alla ansökningar måste inkomma från en av ovan nämnda organ. Det är möjligt för flera svenska och/eller utländska kommuner att delta i ett och samma samarbete under förutsättning att en av de svenska parterna är ansvarig. 3
24 6. Vilka kan delta? Kommunalt partnerskap är en samverkansform som syftar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän och politiker på den lokala och regionala politiska nivån i de länder som är med i programmet. Det innebär att de svenska parterna (som räknas upp i kapitel 5) ska samarbeta med motsvarande lokal eller regional myndighet i det aktuella samarbetslandet. Det kan vara värdefullt om också Icke-kommunala aktörer som är verksamma inom en enskild kommun på olika sätt medverkar inom ramen för ett kommunalt partnerskap. Det är kommunernas roll att värdera eventuellt deltagande från sådana aktörer, t ex det lokala näringslivet, akademiska institutioner, föreningar och även representanter för statlig verksamhet, t ex den lokala polisen eller högskoleväsendet. Ersättning för icke-kommunala aktörers resa och uppehälle (men ej lön) kan i vissa fall täckas av programmet under förutsättning att projektet är en integrerad del av det övergripande kommunala partnerskapet, att det av ansökan framgår att alternativa finansieringsvägar undersökts och att det är en icke-vinstdrivande aktör. Det kommunala partnerskapsprogrammet är inte tänkt som ett stöd för elevutbyte. Det kan emellertid i vissa projekt rörande utbildnings- och skolfrågor vara möjligt att låta ett maximum på 2 elever från respektive land delta. 7. Ansökningsförfarande Ansökningarna ska tas fram av den sökande svenska kommunen tillsammans med samarbetsparten. För att ansökningarna ska kunna behandlas ska de följa ansökningsmallarna för kommunalt partnerskap (se bilaga 2-4). Varje år kommer det att finnas tre ansökningstillfällen som i god tid annonseras på ICLD:s hemsida. 8. Språk Ansökningar, redovisningar och budgetförslag kan skrivas på svenska eller engelska. Det är upp till deltagande kommuner att välja vilket alternativ som passar bäst. En sammanfattning av ansökan och redovisningen måste dock skickas in elektroniskt till ICLD på båda svenska och engelska. 4
25 9. Programkomponenter Syftet med indelningen i olika komponenter är dels att garantera att de kommunala partnerskapen som ingås har de nödvändiga förutsättningarna för att uppnå fruktbara och hållbara resultat som är till nytta för båda parter och dels att koppla samman finansieringen av individuella projekt med de övergripande kommunala samarbetsavtalen. För samtliga komponenter finns särskilda ansökningshandlingar med detaljerad information över vad som skall finnas med för att en ansökan ska kunna behandlas (se bilaga 2-4) Komponent 1: Förberedelsefas Förberedelsefas (inception phase) används som introduktion till det kommunala partnerskapet. Bidraget för denna fas finansierar ömsesidiga besök till båda kommunerna. I det här stadiet ska de första kontakterna redan ha etablerats mellan de tilltänkta potentiella parterna och man bör ha utbytt förberedande idéer om eventuellt samarbete. Syftet med förberedelsefasen är att etablera goda arbetsförhållanden och förankra samarbetet i båda kommuners ledningar. Besöken planeras normalt för upp till fyra personer: den som utsetts till samordnare för partnerskapet samt ledande tjänstemän och politiker (företrädesvis från såväl majoritet som opposition). Under förberedelsefasen ska, om parterna kommer överens, samarbetsavtal undertecknas, projektplan sammanställas och lednings- och samordningsfunktion inrättas. Det är viktigt att välja en arbetsmetod som underlättar båda parters aktiva deltagande i framtagandet av projektplaner och dess mål och förväntade resultat. När parterna anser det nödvändigt kan personal från ICLD följa med under förberedelsefasen. ICLDs medverkan finansieras då separat. En förberedelsefas är inom programmet på sex månader. Komponent 2: Lednings- och samordningsfunktion Inom ramen för kommunernas lednings- och samordningsfunktion ska en samordnare utses i respektive kommun. Denna person har huvudansvar för partnerskapet, har kontakt med ICLD, ser till att projekten fullföljs enligt projektplanerna, förankrar partnerskapet i kommunen, gör uppföljningar, skriver rapporter och sprider resultaten vidare. När en svensk kommun samarbetar med kommuner i flera länder kan de med fördel ha samma samordnare som därigenom kan överföra kunskap och erfarenhet mellan de olika partnerskapen. Förutom en samordnare i varje kommun så kräver lednings- och samordningsfunktionen att kommunerna i båda länderna bildar en ledningskommitté. I ledningskommittén som fungerar som styrgrupp för 5
26 samordnarna och olika projektaktiviteter ska företrädare för majoritet och opposition (där så är möjligt) liksom ledande tjänstemän ingå. Genom ledningskommittén förankras partnerskapen i kommunerna och kvalitén säkras genom att kommittén till exempel kan och vara med och bedöma projektplaner och göra uppföljningar av projekt. Lednings- och samordningsfunktionen är obligatorisk under tiden projekten pågår. När ett samarbete är etablerat är det inom ramen för lednings- och samordningsfunktionen som kommunerna utvecklar nya projekt vilket innebär att medlen även ska kunna täcka resor för kommunernas sakkunniga. Alla parter som söker bidrag för ett partnerskapssamarbete måste ingå ett s.k. samarbetsavtal som sträcker sig minst ett år utöver den tid som ett projekt ska bedrivas. På detta sätt förvissar sig parterna om en viss nivå av engagemang, samordning och uppföljning av resultat som varar längre än projekttiden. Stödet till lednings- och samordningsinsatser är avsett att överbrygga det geografiska avståndet mellan parterna genom att täcka kostnader för möten för samordnare och ledningskommittéer. Det beviljade bidraget ska täcka resekostnader och kostnader för kost och logi för båda kommunala parter vid besök i det andra landet samt lönekompensation för den svenska partens representanter. Två möten per år bör hållas, ett i Sverige och ett i samarbetslandet, och minnesanteckningar måste föras under mötena. I vissa undantagsfall kan man ansöka om stöd till lednings- och samordningsinsatser för en sexmånadersperiod med ett maxbidrag på kr. Detta kan vara tillämpligt t ex när ett partnerskap varit inaktivt under några år och kommunerna som är involverade i projektet behöver mötas och förbereda åtgärder för att planera ett återupptagande av samarbetet och söka medel för verksamheten. Komponent 3a: Bilaterala projekt Förberedelsefasen ska leda till en eller flera projektansökningar som finansieras separat från Lednings- och samordningsfunktionen. Projektförslagen skall utarbetas gemensamt av partnerna och utgå från kommunal verksamhet, syfta till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och ge konkreta resultat. Inom programmet går det att söka för projekt som är ett, två eller tre år långa. Projekten ska utgå från en problemställning eller utmaning inom den kommunala verksamheten. Även om projekten främst ska utgå från samarbetspartens behov är det viktigt att även den svenska kommunen har nytta av samarbetet. Utifrån det som parterna avser att uppnå i projektet utarbetas en aktivitetsplan för att nå det avsedda resultatet. När projektet sedan redovisas genom en lägesrapport 6
27 och/eller slutredovisning ska alltid fokus vara på det resultat som har uppnåtts i projektet i förhållande till de uppsatta målen, och hur detta resultat ska kunna bibehållas efter projekttidens slut. Vid ett och samma ansökningstillfälle kan samarbetsparterna ansöka om stöd för flera projekt. Det kommer dock att finnas en naturlig begränsning för antalet projekt som godkänns med hänvisning till den budgetram som finns för programmet Kommunalt Partnerskap. Komponent 3b: Trepartssamarbeten Trepartssamarbete innebär att en svensk kommun har samarbete med två utländska kommuner för att driva gemensamma projekt. Det tredje landet kan fungera som en bro mellan Sverige och samarbetslandet både när det gäller språk, kultur och kommunal verksamhet. En förutsättning är att det finns samarbetsavtal mellan alla parter. De länder som är aktuella för trepartssamarbete i Central- och Östeuropa (den tredje parten) är de nya EUländerna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Dessa kan ha aktuell erfarenhet som kan vara av värde för länder som vill närma sig EU. I särskilda fall kan ryska kommuners erfarenhet av kommunsamarbete med svenska kommuner vara en metodiskt värdefull erfarenhet som motiverar att en rysk kommun deltar som tredje part. Dessutom kan stöd till trepartssamarbete sökas för samarbete mellan svenska, och sydafrikanska kommuner tillsammans med kommuner från Namibia eller Botswana. 10. Finansiering av partnerskapen Beviljade medel betalas till den svenska parten när de ettåriga projekten slutredovisas och när de fleråriga projekten inlämnat årlig redovisning eller är slutredovisade. Därmed blir den svenska parten ansvarig för den ekonomiska fördelningen av medel mellan parterna och för den ekonomiska redovisningen. Aktiviteter som påbörjats eller genomförts innan medlen beviljats kommer inte att ersättas. 50 % av beviljade medel kan utbetalas på förhand till den svenska kommunen om totalsumman överskrider kr per år. Förberedelsefas: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. Förberedelsefas trepartsamarbeten: Europa: Max kr Afrika/Asien: Max kr. 7
dnr ^^/^/^3^. 53 2008-10-15
dnr ^^/^/^3^. 53 2008-10-15 ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga
Läs merRiktlinjer för programmet Kommunalt Partnerskap
Riktlinjer för programmet Kommunalt Partnerskap 2019-01-01 Innehåll 1. UTVECKLING AV HÅLLBAR LOKAL DEMOKRATI... 3 MÅL MED PROGRAMMET, SAMARBETSOMRÅDEN OCH SAMARBETSLÄNDER... 3 2. Mål med programmet Kommunalt
Läs merMedlemmarnas vänortsarbete
Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har
Läs merSynergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition
Läs merSTYRGRUPP. Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
STYRGRUPP Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Sökt belopp (per år): Diarienummer (ifylls av ICLD): År 1: År 2: År 3: Styrgruppens längd (ska följa den sökta projektlängden, 1, 2 el 3 år):
Läs merExpertkompetens för innovation 15 steg 1
Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar
Läs merHÖG 16 - Forskningsprojekt
Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs merStöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen
Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007
kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet
Läs merAnsökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
Läs merANSÖKNINGSOMGÅNG. Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande. Projektmedel för pilotprojekt. näringarna i gles- och landsbygd
ANSÖKNINGSOMGÅNG Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande Projektmedel för pilotprojekt inom de gröna näringarna i gles- och landsbygd Ansökningar tas emot löpande fram till 16/9 2010
Läs merFJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL
Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merMedfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt
Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska flyktingfonden äger rum från 15 juli till 20 september 2013.
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merKRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE. Gäller från och för projekt beviljade av ICLD.
KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE Gäller från 2009-01-01 och för projekt beviljade av ICLD. 2013-03-07 2 Följande krav på redovisning av beviljade medel inom ramen Kommunalt Partnerskap
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merEPSU/ PSI Arbetsgrupp
EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merKommunalt Partnerskap med Mombasa regionen i Kenya. Ilona Novak, Senior International Adviser, Västernorrland County Council
Kommunalt Partnerskap med Mombasa regionen i Kenya Kommunalt Partnerskap Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidra till att stärka det lokala självstyret och den lokala
Läs merHandbok Delrapport. Athena utbyten
Handbok Delrapport Athena utbyten Förord Delrapportering Resultaten av beviljade utbyten mäts vid rapporteringen. Du rapporterar online genom ditt användarkonto för Athena utbyten. 1. När er ansökan beviljades
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merInför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012
Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012 Förord Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.
Läs merBilaga 1 - villkor för verksamhetsbidrag inom uppdraget resurscentra för kvinnor 2013-2015.
Bilaga 1 - villkor för verksamhetsbidrag inom uppdraget resurscentra för kvinnor 2013-2015. 1. Allmänt 1.1 Tillämpningsområde Dessa villkor tillämpas på ärenden där det framgår av beslutet att Villkor
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merAthena globalt utbyte inom yrkesutbildning. Ansökningsomgång 2011
Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning Ansökningsomgång 2011 Anna Werner 2011-09-01 Välkomna! Upplägg under upptaktsseminariet Introduktion och bakgrund Praktisk information Workshop om ömsesidighet
Läs merStagar för Kyllaj Hamnförening
1 Föreningens namn Föreningens namn är Kyllaj Hamnförening. 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte på Gotland. 3 Föreningens ändamål Föreningen är en allmännyttig, tillika religiöst och politiskt obunden,
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merRiktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens
Läs merRiktlinjer för arbetsgrupper. Fastställd av styrgruppen den 10 sept. 2014
Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställd av styrgruppen den 10 sept. 2014 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling
Läs merICLD Budgetriktlinjer för Kommunalt Partnerskap
ICLD Budgetriktlinjer för Kommunalt Partnerskap 2019-01-01 Innehåll HÖGSTA BELOPP SOM KAN SÖKAS... 3 Förberedelse för kommunalt partnerskap:... 3 Förberedelse för kommunalt partnerskap, trepartssamarbete
Läs merEUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,
Läs merKära förälder, kära värdfamilj
Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merStyrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag
Datum Bilaga till protokoll styrelsen 2007-12-14 Styrelsekonferensen den 28 29 augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag Kommunförbundet Skånes vision att anta vision för förbundet enligt bifogade
Läs merSYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merRevisionsstrategi 2015-2018
1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i
Läs merAntagningsordning GIH
Diarienummer: 40-355/11 Datum: 2013-12-05 Beslutad av HS 2013-12-05 Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22 00 Fax 08 402 22 80 www.gih.se info@gih.se 2(12)
Läs merUtlysning: Medfinansiering EU-projekt
EM4000 W-4.0, 2010-11-17 2016-04-26 1 (7) Utlysning: Medfinansiering EU-projekt Energimyndigheten utlyser 2 miljoner kronor för medfinansiering EUprojekt. I denna utlysning välkomnas projektförslag för
Läs merMöte med Strukturfondpartnerskapet den 20 september 2012. Elisabeth Krantz 031/7077370
Möte med Strukturfondpartnerskapet den 20 september 2012 Elisabeth Krantz 031/7077370 Agenda Resultat mål, program och ekonomi Projekt Mosaik Redovisning av kund och partnerskapsundersökning Diskussion
Läs merArbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag
ARBETSORDNING Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktiges 134 2015-09-22 1(3) Beteckning KST 2015/000274-003 Författningssamling MBLAFS 2015:22 Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag Motioner
Läs merStockholms läns landsting 1 (4)
Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-07 LS 1409-1048 Handläggare: Hans Brattström Ankom Stockholms läns landsting
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1
Läs merRevisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.
Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merPer Wiman (KD) för Ulrika Liljeberg (C) Tjänstemän Kommundirektör Göran Wigert Administrativ chef Andriette Ivarsson. Underskrifter Paragrafer 13-20
1(1) Plats och tid Kommunhuset, Leksand kl. 13.00-13.35-13.35 Beslutande Ledamöter Anne-Lie Stenberg (M), ordförande Lars-Erik Jansson (S), 2:e vice ordförande Kenneth Dahlström (C) Sakarias Winberg (KD)
Läs merVetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04
Läs merPrograminformation Praktikantprogrammet
2015-09-22 Madelene Johansson Karin Cederergren Programinformation Praktikantprogrammet Innehåll 9.40-10.10 Presentation av deltagare, uppföljning av föreläsning 10.10-10.40 FIKA 10.40-11.30 Programinformation
Läs mer- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Läs merAtt stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-10-22 nr II:5 Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Överenskommelse för åren 2015 och 2016 mellan staten
Läs merFörslag till arbetsordning Leader Vättern
Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.
Läs merVanliga frågor och svar rörande utlysning om stöd till strategiska innovationsprogram
Vanliga frågor och svar rörande utlysning om stöd till strategiska innovationsprogram Dokumentet uppdateras löpande. Generella frågor om utlysningen Q: Varför är utlysningen avgränsad till samhällsutmaningar
Läs merDELRAPPORT Tobias Wijk Datum Dnr 010-579 84 21 2011-02-28 131-512213-10/113
* Skatteverket 1(11) Skatteverkets uppdrag att föra viss statistik som ett led i regeringens handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (IJ2010/1155/UF) Sammanfattning
Läs merBILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2015 COM(2014) 654 final/2 ANNEXES 1 to 2 CORRIGENDUM This document corrects document COM(2014)654 final of 16.10.2014 Concerns all language versions Correction
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merRäddnings och bärgningsförsäkring PS602. i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09
Räddnings och bärgningsförsäkring PS602 i samarbete med Protector Försäkring Giltig från 2015-06- 09 Inledning Försäkringstagare är GoMore ApS, nedan kallad GoMore, som driver webbplatsen GoMore.se Bilägare
Läs merUtgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011
Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merVINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2013
1 (5) Villkoren ska tillämpas såvida inte annat följer av beslut, särskilda villkor eller utlysningstext. När det enbart finns en Projektpart gäller inte villkor om projektavtal, överföring av bidrag till
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merHandbok för ansökan. Minor Field Studies stipendier 2015
Handbok för ansökan Minor Field Studies stipendier 2015 Förord Välkommen till Minor Field Studies, programmet för insamling av material i fält för examensarbeten. Syftet med denna handbok är att ge dig
Läs merRambudget 2015-2016. förklaring och motivering av budgetposter. Intäkter 2015-2016. Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr
Rambudget 2015-2016 förklaring och motivering av budgetposter Intäkter 2015-2016 Organisationsbidrag MUCF totalt 2016 1 290 000 kr - Myndigheten för Ungdom och Civilsamhällsfrågor är vår största bidragsgivare.
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merAnvisningar till sökande inom Demonstrationsprogram för elfordon
STEM061 ver.w-1.0, 2001-10-16 Datum 2016-02-02 1 (6) Anvisningar till sökande inom Demonstrationsprogram för elfordon Detta dokument är avsett som en hjälp till dig som avser att lämna in en ansökan till
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merSida har under 2012 som första myndighet i Sverige infört ett system för visselblåsare (whistle-blowing system)
Misstankar om korruption och oegentligheter 2012 Sammanfattning Totalt inkom det 120 anmälningar med misstankar om korruption/oegentligheter till Sida under året. Det är en markant ökning sedan rapporten
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merHur man ansöker om LCIFs SightFirst-anslag VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN OM OCH BESTÄMMELSER FÖR SIGHTFIRST ANSLAG
Hur man ansöker om LCIFs SightFirst-anslag VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN OM OCH BESTÄMMELSER FÖR SIGHTFIRST ANSLAG Verksamhetsmål: SightFirst Lions kamp mot blindhet sätter in lionresurser på samtliga nivåer
Läs merBeslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.
Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 Hanna.backman@regionvarmland.se TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för
Läs merEuropeiska unionens ungdomsprogram
Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd
Läs merHär står vi. Dit går vi.
december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merUtgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet
Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska
Läs merArbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.
Arbetsordning för Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Brottsförebyggande rådet, Samrådsgrupp med kommunbygderådet och Samrådsgrupp med näringslivet Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen
Läs mer2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Läs merBildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Christoffer Martinelle 2014-05-19 LiÖ 2014-547 Landstingsstyrelsen Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merUppdaterad 2014-05-19. Regler för etablering av internationella samarbetsavtal
Uppdaterad 2014-05-19 Regler för etablering av internationella samarbetsavtal Innehåll Inledning 3 Översikt för etablering och avslut av internationella samarbetsavtal 4 Bilateralt universitetsövergripande
Läs merUniversitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest
2015-11-04 Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest Ewa Gustafsson Eva Flemming Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Svante Sandell Från policy till program Varför
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merFörbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn
21 augusti 2012 Förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn (nedan kallat förbundet) har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning
Läs mer