Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
|
|
- David Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005
2 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska debatten... 4 Konkreta åtgärder...5 Ökat stöd till kvinnojourerna... 5 Riktlinjer för socialtjänstens handläggning eller handlingsplaner... 5 Plan som plan... spelar det någon roll?... 5 Vad är det som ska åtgärdas - och hur har kommunen kommit fram till det?... 6 Stöd till våldsutsatta kvinnor med särskilda behov Frågor för den pågående utredningen att ta i beaktande...8 Bilaga: Amnestys uppföljande frågor till kommunen
3 Inledning I november 2004 publicerade Amnesty International sin rapport "Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Rapporten bygger på en enkätundersökning gällande kommunernas arbete för kvinnofrid samt vilket stöd och skydd kommunerna erbjuder de kvinnor som hotas av eller utsätts för våld från närstående män. En uppdaterad version av rapporten publicerades i mars 2005, då svar från ytterligare kommuner inkommit. Totalt 215 kommuner av landets 290 hade då besvarat Amnestys enkät. Resultaten föranledde Amnesty, att i bägge rapporter uppmana den svenska regeringen att: se över vilka ytterligare krav som bör ställas på kommuner för att arbetet för kvinnofrid ska kunna påskyndas, stärkas och utvecklas i landets alla kommuner. Amnestys slutsats var, att trots att sex år hade förflutit sedan kommunernas ansvar förtydligades genom 1998 års Kvinnofridsproposition, hade alltför få kommuner prioriterat detta arbete tillräckligt. Amnesty menar att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och att det krävs omfattande insatser för att alla kvinnors rätt till ett liv utan våld ska kunna realiseras. Arbetet för kvinnofrid handlar om att förverkliga grundläggande mänskliga rättigheter genom att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Amnestys kommunundersökning visade dock att det skydd och stöd som erbjuds våldsutsatta kvinnor är avhängigt av var i landet de bor. Amnesty menar att det inte är rimligt att varje kommun själv ska kunna avgöra huruvida kvinnors mänskliga rättigheter och skydd från våld ska vara en prioriterad fråga i kommunen eller ej. 3
4 Den aktuella uppföljningen Under september-november 2005 vände sig Amnesty återigen till kommunerna för att följa upp vad som hänt kring dessa frågor ett år efter att den inledande kontakten togs. De uppföljande frågorna var betydligt mer begränsade än den inledande enkäten (se bilaga). 120 av landets 290 kommuner (41 procent) hade inkommit med svar före den 20 november Ytterligare skäl till att följa upp frågan kring kommunernas arbete är den pågående utredningen som regeringen gett direktiv om i mars 2005, gällande socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. (Dir 2005:32). I direktiven anges bland annat att Riksdagen har givit regeringen till känna att regeringen omgående bör vidta åtgärder för att dels inventera i vilken utsträckning det finns handlingsplaner i kommunerna för arbetet med våldsutsatta kvinnor, dels återkomma till riksdagen med förslag om hur kommunerna skall kunna ta ett systematiskt ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Regeringen gav i uppdrag åt Socialstyrelsen att tillsammans med Länsstyrelserna inventera i vilken utsträckning landets kommuner har handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor. Deluppdraget redovisades i slutet av oktober Slutredovisning av utredningens uppdrag ska ske senast den 30 juni Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska debatten Närmare en tredjedel av de 120 kommuner som besvarat Amnestys uppföljande frågor anger att Amnestys tidigare enkät och/eller rapport om kommunernas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor föranlett debatt i något politiskt organ i kommunen. 36 kommuner har besvarat frågan med "ja" och ytterligare två kommuner med både "ja" och "nej". Dessa två anger att det är svårt att svara entydigt på om det är just Amnestys arbete som föranlett de diskussioner som förts. Bland kommunerna som besvarat frågan med "ja" återfinns några stycken som menar att diskussion förts redan innan Amnestys tidigare enkät och kommunrapport. Diskussion och debatt i dessa 38 kommuner har förts i ett eller flera organ och på initiativ av olika aktörer: Diskussioner i/initiativ av Kommunstyrelsen 8 Motion 5 Kommunfullmäktige (interpellation) 5 Socialnämnd eller motsvarande nämnd 19 Medborgarförslag 1 Lokala Brottsförebyggande rådet 2 Folkhälsorådet 1 Partidebatt 1 Ej preciserat vilket politiskt organ 2 70 kommuner av de 120 kommuner som har besvarat enkäten, anger att Amnestys tidigare kommunundersökning inte har föranlett någon politisk diskussion. 12 kommuner har inte besvarat frågan. 4
5 Konkreta åtgärder Amnesty frågade kommunerna vad de politiska diskussionerna resulterat i. Ett fåtal kommuner menar att diskussionerna lett till ökat fokus på frågan kring kvinnofrid rent generellt men inte resulterat i konkreta politiska åtgärder. Ökat stöd till kvinnojourerna 14 kommuner överväger eller har redan beslutat att öka de ekonomiska bidragen till kvinnojouren. Här återfinns även kommuner som tidigare inte anslagit några medel till kvinnojourens verksamhet (i den egna eller närliggande kommun) men som nu beslutat att ge bidrag, däribland Laxå, Sorsele och Söderhamn. 70 kommuner som besvarat enkäten anger att Amnestys tidigare enkät och kommunundersökning inte föranlett någon diskussion i kommunens politiska organ och 12 kommuner har inte besvarat frågan. Bland dessa, sammanlagt 82 kommuner, uppger ytterligare 17 att man överväger eller redan har beslutat om ökade ekonomiska anslag till kvinnojouren. Sammantaget uppger således 31 stycken, motsvarande 26 procent av uppföljningens 120 kommuner att deras ekonomiska bidrag till kvinnojourer har ökat under det senaste året eller föreslås öka. Utöver ökat stöd till kvinnojourer har även helt nya verksamheter, som innebär ekonomiska åtaganden, diskuterats eller startat i några kommuner. I Umeå kommun har man öppnat ett nytt boende - Fridhem. En utredning kring Kvinnocentrum 2007 pågår också. I Uppsala diskuteras att starta ett särskilt skyddat boende för unga kvinnor mellan år. Västerås kommun uppger att Länsstyrelsen för en diskussion med länets kommuner om att inrätta ett länskvinnocenter med boende, gemensam för kommunerna. Värmdö kommun överväger att bistå våldsutsatta kvinnor genom "omfördelning av befintliga resurser", d.v.s. att använda vissa av kommunens lägenheter på ett nytt sätt. Riktlinjer för socialtjänstens handläggning eller handlingsplaner 17 av de 38 kommuner som anger att Amnestys kommunrapport föranlett politisk diskussion, uppger att dessa resulterat i att man antagit eller påbörjat arbetet med att ta fram en kommunövergripande handlingsplan (3 respektive 14 kommuner) under det senaste året. Ytterligare 6 kommuner uppger att man antagit eller håller på att utarbeta riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som rör våldsutsatta kvinnor. Fem av de 38 kommunerna uppger att befintliga riktlinjer/handlingsplaner för närvarande håller på att revideras. Bland övriga 82 kommuner uppger 17 att man antagit en kommunövergripande handlingsplan för kvinnofrid under det senaste året. Ytterligare två kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan. Vidare uppger 16 kommuner att man antagit riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som rör våldsutsatta kvinnor under det senaste året. Ytterligare två kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram sådana riktlinjer. Vid närmare granskning ser vi dock att många kommuner uppgett att de antagit såväl riktlinjer som kommunövergripande handlingsplan. När vi efterfrågat eller tagit del av bilagda dokument ser vi att kommuner i flera fall antagit riktlinjer för socialtjänstens handläggning och därmed ansett att dessa riktlinjer även är att betrakta som en kommunövergripande handlingsplan. Tjörn och Nybro kommun är några exempel. Plan som plan... spelar det någon roll? I rapporten Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor som Socialstyrelsen och Länsstyrelserna presenterade i oktober 2005, påpekas att det inte finns någon enhetlig uppfattning om vad en handlingsplan är, vad dess syfte är och vad den ska innehålla. Socialstyrelsens och Länsstyrelsernas gemensamma inventering, som omfattar så gott som alla landets kommuner, visar att en majoritet av kommunerna, 206 stycken, uppger att de har en handlingsplan medan 80 kommuner helt saknar en sådan. Uppgifter saknas om fyra kommuner. Utifrån ett antal kriterier har Socialstyrelsen kunnat urskilja fyra olika typer av planer. Den vanligaste typen är, enligt inventeringen, sådana som kan betecknas som rutiner/riktlinjer och vägledning för socialtjänstens personal i mötet med våldsutsatta kvinnor. I rapporten anges dock inte hur många av de 206 handlingsplanerna som faller under denna kategori. En av rapportens slutsatser är att "Handlingsplanerna visar att våld mot kvinnor i 5
6 första hand är en fråga för socialtjänstens individ- och familjeomsorg" och att andra kommunala verksamhetsområden sällan är berörda. "Få planer rör strukturinriktade insatser för att förebygga och minska våldet i kommunen. Bilden överensstämmer med resultatet av Amnestys undersökning "Har ej prioriterat frågan" (mars 2005), där över hälften av de 215 undersökta kommunerna antagit riktlinjer för socialtjänstens handläggning, men ytterst få utarbetat det Amnesty kallar kommunövergripande handlingsplaner. Det är av yttersta vikt att de våldsutsatta kvinnor som uppsöker socialtjänsten uppmärksammas och får ett aktivt, professionellt bemötande och stöd som är relevant utifrån den individuella kvinnans behov och situation. Riktlinjer för hur sådana ärenden ska handläggas är därför centrala. Samtidigt menar Amnesty att kommunernas ansvar sträcker sig längre än att endast omfatta det begränsade antal våldsutsatta kvinnor (och deras anhöriga) som uppsöker socialtjänsten. Riktlinjer och åtgärdsprogram för socialtjänstens personal är därför inte tillräckliga i sig, utan måste kompletteras med kommunövergripande politiska handlingsplaner som klargör det samlade samhällsansvaret för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, samt identifierar de brister som finns och tydligt anger strategier för hur man ska åtgärda dessa. Sådana handlingsplaner bör redogöra för vilka de befintliga resurserna är och vilka ytterligare resurser som krävs. Uppföljning och utvärdering av de samlade insatserna i kommunen bör ske kontinuerligt för att identifiera behovet av andra eller ytterligare åtgärder. En förutsättning för att våld mot kvinnor bättre ska kunna förebyggas och uppmärksammas, samt för insatserna för de våldsutsatta kvinnorna ska kunna samordnas och bli så bra som möjligt är att en fungerande samverkan finns mellan olika lokala myndigheter och aktörer. Vilka samverkansparter är varierar naturligtvis men hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen, Kvinnojourer och brottsofferjourer, mansjourer, kriminalvården, försäkringskassan, skolan, polis och åklagarmyndigheten är några exempel. Det ankommer på socialnämnden att söka samverkan och samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer. Vad är det som ska åtgärdas - och hur har kommunen kommit fram till det? Amnesty har tidigare framhållit vikten av att omfattningen av mäns våld i den egna kommunen kartläggs så att politikerna, utifrån ett uttömmande underlag, bättre kan bedöma vilka typer av åtgärder och resurser som krävs vad gäller såväl det förebyggande arbetet som stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Vi välkomnar därför att Socialstyrelsens rapport betonar vikten av att kommunernas handlingsplaner bör utgå från en analys av våldets omfattning i kommunen. Vi delar uppfattningen att arbetet med att ta fram en handlingsplan "är ett sätt att skaffa sig kunskap i frågan och om förhållandena i kommunen". Mycket få handlingsplaner tycks dock ha haft sin utgångspunkt i en sådan kartläggning, vilket varit skälet till att Amnesty lyft frågan. Samtidigt som handlingsplanerna/riktlinjerna ser väldigt olika ut omfångs- och innehållsmässigt, kan man skönja en standardisering i formuleringar, vilket reser frågor kring hur dessa planer framarbetats. Även Socialstyrelsen och Länsstyrelserna har intrycket av "att det i många planer saknas en beskrivning av orsakerna till problemet den egna kommunen såtillvida att planerna är "mycket allmänt hållna". Socialstyrelsens eget utbildningsmaterial har tjänat som förlaga för många kommuner. Amnesty menar att kommunernas handlingsplaner bör utformas så att de utgör ett bra och användbart verktyg i arbete för kvinnofrid. Det är inte meningsfullt att ta fram planer eller program som sedan inte har relevans för eller används i det konkreta arbetet i kommunen och som inte utvärderas. Vidare efterlyser Amnesty en vidgad syn vad gäller det förebyggande arbetet i kommunerna. Även om brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete till stor del är en uppgift för polis- och åklagarmyndigheterna och kriminalvården, så har kommunerna en viktig roll vad gäller det långsiktiga, förebyggande arbetet med att sprida kunskap och information, samt förändra de attityder ur vilka det könsrelaterade våldet hämtar sin näring. På samma sätt menar även Socialstyrelsen och Länsstyrelserna att det behövs planer "både för hur redan utsatta kvinnor och barn ska hjälpas och planer för hur man i kommunen ska minska och förebygga våld mot kvinnor". Stöd till våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. I tidigare kommunundersökningar betonade Amnesty vikten av att kommunerna tar ett särskilt ansvar för de grupper av våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. Det gäller psykiskt sjuka, missbrukare, funktionshindrade, kvinnor som utsatts för partnervåld i homosexuella relationer samt kvinnor med utländsk bakgrund. Kvinnor i dessa grupper måste ges tillgång till stöd, hjälp och akut skydd anpassat till deras egna behov. Vidare betonade Amnesty att den specialisering som finns kring missbruk, funktionshinder, psykisk ohälsa och äldreomsorg måste utvidgas till att också omfatta utsatta kvinnors erfarenhet av våld. 6
7 I uppföljningen av kommunernas arbete för kvinnofrid tillfrågades därför kommunerna om våldsutsatta kvinnor med särskilda behov uppmärksammats under det gångna året och i så fall på vilket sätt. Flera kommuner har svarat jakande på frågan utan att precisera vilka åtgärder som vidtagits. Andra kommuner uppger att dessa grupper av kvinnor uppmärksammas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Någon kommun anger att man inte förstår frågan och en annan uppger att Alla får lika insatser. 23 kommuner specificerar dock särskilda åtgärder, däribland utbildningsinsatser för berörd personal. Andra exempel är Göteborgs kommun som avsatt pengar i 2006 års budget till att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, psykiska funktionshinder och andra funktionshinder samt äldre kvinnor. Malmö kommun har anslagit två miljoner kronor till ett skyddat boende för unga flickor i åldern år som är utsatta för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Verksamheten beräknas komma igång i mitten av I Köpings kommun arbetar man med att ta fram en handlingsplan för flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld. Härjedalens kommun deltar i ett länsövergripande projekt kring skyddat boende för missbrukande kvinnor. I Örebro kommun har ett av kommunens särskilda boenden under året omvandlats och är nu enbart till för missbrukande kvinnor vilka, som känt, ofta också är utsatta för våld. I Karlskrona kommun menar man att behov av handlingsplan för äldre och funktionshindrade som utsätts för våld har synliggjorts. Plan kommer att arbetas fram. Osby kommun uppger att tjänster riktade till aktuell målgrupp inrättats genom samverkan mellan kommuner och Region Skåne. Sandvikens kommun uppger att Vuxenheten som handlägger missbruksfrågor är ordentligt på bettet när det gäller denna grupp. Det nya Brednäshemmet har även öronmärkta platser för kvinnor. I Säffle har man på förvaltningsnivå diskuterat ett kvinnligt Gläntan för kvinnor med missbruksproblem och därmed ofta utsatta för våld. 7
8 Frågor för den pågående utredningen att ta i beaktande Amnesty har redan tidigare välkomnat att regeringen i mars 2005 beslutat att tillsätta en utredning om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Vi menar att det finns ett unikt tillfälle att öka och tydliggöra kraven på kommunerna så att arbetet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor prioriteras i samtliga kommuner. Behovet av förbättrat stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor, samt behovet av skärpt lagstiftning gällande kommunernas ansvar har klarlagts i Amnestys kommunundersökningar och även av flera statliga utredningar, bland annat Slag i luften (SOU 2004:21) och Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66). Socialstyrelsen och Länsstyrelsernas kartläggning av Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor har, trots ett mycket begränsat uppdrag, tillfört viktig kunskap och identifierat en rad problem som omgärdar arbetet med de kommunala handlingsplanerna. Amnesty International uppmanar den pågående utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor att ta följande frågor i beaktande inom ramen för sitt arbete: Den föreliggande uppföljningen av kommunernas arbete för kvinnofrid som Amnesty genomfört under september november 2005 visar att 26 procent av de 120 kommuner som besvarat Amnestys enkät avser att, eller redan fattat beslut om att öka det ekonomiska bidraget till kvinnojouren. Amnesty välkomnar denna utveckling. Samtidigt vill vi återigen understryka att kommunerna måste avsätta erforderliga resurser, oavsett om stöd och skyddat boende tillhandahålls i kommunens egen regi eller genom de ideella kvinnojourernas försorg. Detsamma gäller för de kommuner som har en gemensam kvinnojour med andra kommuner eller som använder sig av kvinnojourer i grannkommuner. Stödet och skyddet till våldsutsatta kvinnor måste säkerställas oavsett i vilken kommun kvinnan är bosatt. Det kräver garantier för långsiktig finansiering. En hel del kommuner som tidigare saknat riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som rör våld mot kvinnor tycks ha initierat arbetet med att ta fram sådana under det senaste året. Amnesty välkomnar att alltfler kommuner nu uppmärksammat behovet av riktlinjer för socialtjänstens personal. Amnestys tidigare undersökningar och Socialstyrelsens inventering visar dock att ett anmärkningsvärt stort antal kommuner fortfarande helt saknar riktlinjer för socialtjänstens personal, vilket måste anses vara ett absolut minimikrav. Vad gäller handlingsplaner för kommunernas samlade arbete för kvinnofrid accentuerar Socialstyrelsens kartläggning behovet av att tydliggöra för landets kommuner vad en handlingsplan är, vad dess syfte är och vad den ska innehålla. Riktlinjer för socialtjänstens personal ersätter inte behovet av kommunövergripande handlingsplaner. Det krävs både och. Amnesty menar att utgångspunkten för allt arbete rörande mäns våld mot kvinnor ska vara nolltolerans och att Sveriges kommuner, generellt sett, måste intensifiera sina insatser för att bekämpa sådant våld. Ett viktigt steg i det arbetet är att utarbeta politiska kommunövergripande handlingsplaner som klargör det samlade samhällsansvaret för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och som innehåller tydliga mål, identifierar brister och anger relevanta åtgärder och utvecklingsområden. Strategier för samarbete mellan myndigheter och organisationer bör ingå. Handlingsplanerna bör också ange hur adekvat skydd för utsatta kvinnor ska garanteras. Tydliga planer för uppföljning och utvärdering av de samlade insatserna i kommunen bör anges. Många av de befintliga handlingsplanerna är mycket allmänt hållna och saknar strategier för hur man ska uppnå de uppställda målen. Få handlingsplaner tar sin utgångspunkt i hur problemet kring mäns våld mot kvinnor ser ut i den egna kommunen. Kunskap och uttömmande underlag saknas således för att bedöma vilken typ av åtgärder och resurser som krävs såväl för det förebyggande arbetet som för att tillhandahålla stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor, inklusive dem som inte vänder sig till socialtjänsten. Amnesty menar att det är viktigt att framtagandet av en kommunövergripande handlingsplan baseras på en kartläggning av omfattningen av mäns våld i den egna kommunen, vilket även Socialstyrelsen och Länsstyrelserna lyfter fram i sin rapport. Alla typer av riktlinjer och handlingsplaner måste förankras på chefsnivå och byggas in i respektive organisation. Kommunernas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillhandahålla stöd och skydd åt kvinnor som riskerar eller har utsatts för våld, får inte vara avhängigt av enskilda tjänstemäns personliga engagemang och kunskaper. 8
9 Amnesty välkomnar att flera kommuner uppmärksammat situationen för våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. Den övervägande majoriteten av kommunerna som besvarat vår uppföljande enkät tycks dock inte ha vidtagit några särskilda åtgärder för dessa grupper. Amnesty menar att den specialisering som finns kring missbruk, funktionshinder, psykisk ohälsa och äldreomsorg måste utvidgas till att också omfatta utsatta kvinnors erfarenhet av våld. Kommunerna måste ta ett särskilt ansvar för de grupper av våldsutsatta kvinnor med särskilda behov. Amnestys tidigare undersökningar har visat att en del kommuner förlitar sig på de ideella kvinnojourerna vad gäller stöd och skyddat boende, även när det gäller grupper av kvinnor med särskilda behov, trots att kvinnojourerna saknar möjlighet att ta emot kvinnor med allvarlig psykisk sjukdom, aktivt missbruk eller svåra funktionshinder. 9
10 Bilaga: Amnestys uppföljande frågor till kommunen 1) Har Amnestys tidigare enkät och/eller rapport om kommunernas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor föranlett någon debatt i något politiskt organ i kommunen? o ja o nej Om JA, ange i vilket politiskt organ och på vems initiativ (motion, interpellation osv.) 2) Vad har eventuella diskussioner/motioner / interpellationerna resulterat i? 3) Om kommunen tidigare saknat riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som rör våldsutsatta kvinnor, har sådana antagit under det senaste året? o ja o nej 4) Om kommunen tidigare saknade en kommunövergripande handlingsplan för kvinnofrid, har en sådan antagits under det senaste året? o ja o nej Om JA, ange när handlingsplanen antogs och av vilket politiskt organ (KS, KF, Socialnämnden eller motsvarande nämnd). Bifoga gärna handlingsplanen 5) Om kommunen sedan tidigare har en handlingsplan, när följdes handlingsplanen senast upp? När reviderades handlingsplanen senast? 6) Överväger kommunen att satsa mer pengar för kommande år till skyddat boende för våldsutsatta kvinnor, antingen i egen regi eller via anslag till den lokala kvinnojouren? o ja o nej 6) Har våldsutsatt kvinnor med särskilda behov, exempelvis kvinnor med missbruksproblem, psykisk sjukdom eller funktionshinder uppmärksammats under det gångna året? o ja o nej Om JA, ange på vilket sätt? Enkäten besvarad av: 10
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa
Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig
HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Våld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67)
Utlåtande 2005: RVII (Dnr 327-4546/2004) Våld mot äldre kvinnor Motion av Ewa Samuelsson och Desirée Pethrus Engström (båda kd) (2004:67) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion
Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
16 Särskilda problem vid rekrytering av kontaktpersoner
16 Särskilda problem vid rekrytering av kontaktpersoner Utredningens bedömning: Insatsen biträde av kontaktperson enligt 9 4 LSS är av mycket stort värde för den enskilde brukaren, i de fall kontaktpersonen
Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)
Utlåtande 2016:25 RI (Dnr 106-867/2015) Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor
Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys
Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Samordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar
Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar Bakgrund Socialnämndens ansvar God kvalitet enligt 3:3 SoL Ansvar nämnd/ideell förening Vad vill Socialstyrelsen & länsstyrelserna? Diskussion Övergripande
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007
Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012
Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning
KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.
Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Anita Flodin (kd) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-03-04 LKD 02198 14 Motionssvar. "Om att förbättra situationen för de hemlösa." (Lf) Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-02-17 20 (se bilagda handlingar) behandlas.
Handikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Humanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet
Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet 1 Inledning I denna artikel presenteras de kommande kraven på återhämtningsplaner som i samband med införlivandet av krishanteringsdirektivet
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m.
Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m. En oroväckande utveckling under senare år är att det har blivit allt svårare för utsatta grupper att finna
Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor
2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva
RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län
RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten
Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn
Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020
Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454
Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer
Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type
ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL
Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL Bakgrund Socialnämndens ansvar God kvalitet enligt 3:3 SoL Bildspel ansvar nämnd/ideell
Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Våld mot djur och våld i nära relationer
Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
Föreningen REKRYTERINGSGRUPPEN DALARNA STADGAR. Faställda av 1996 årsmöte
Föreningen REKRYTERINGSGRUPPEN DALARNA STADGAR Faställda av 1996 årsmöte Stadgar för Föreningen Rekryteringsgruppen Dalarna Dessa stadgar har antagits av föreningens årsmöte 1996. 1 Namn Föreningens namn
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)
PM 2004 RVII (Dnr 325-3035/2003) Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av
våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen
Roland Leben (KD), ordförande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(9) Tekniska nämnden Plats och tid Folkets Hus Långön Kl. 17.00-18.25. Beslutande Ledamöter Roland Leben (KD), ordförande Björn Nyström (M) Elsie-Marie Arvidsson (M) Ulf Athlei (-)
Våld i nära relationer en folkhälsofråga Förslag för ett effektivare arbete. SOU 2014:49
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and
Insatser som utförs av ideella föreningar gällande våld i nära relationer Nr 10, 2014. Projektrapport från Stadsrevisionen
Insatser som utförs av ideella föreningar gällande våld i nära relationer Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-161/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Remiss av betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27
[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Kvinnojourernas roll och finansiering samt det manliga perspektivet bör finnas med bland de frågeställningar som närmare ska analyseras.
GR 2007-05-23 Elvy Persson Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor Saken Den sociala styrgruppen beslutade i september 2006 att uppdra åt GR att i samverkan med medlemskommunerna utreda förutsättningarna
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012
Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015
Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.
Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na
Riktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Kommunkontoret, 2 september 2013, kl 10.00. Sekreterare Paragrafer 63-79 ANSLAG/BEVIS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (22) Sammanträdesdatum 26 augusti 2013 Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 10.00-13.40 Beslutande Margaretha Gadde-Jennische (M), ordförande Gudrun Wängelin-Lernskog (C) Emilie
Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen
Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt
Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan
Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun
Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga
Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet 2015-09-16
Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet 2015-09-16 Närvarande: Marie Sjögren, RSMH-Österlen, ordförande i Tillgänglighetsrådet Arvid Persson, DHR Siv Lindskog Hjärt- och Lungförening Ystad-Sjöbo-Skurup
Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.255-2013 2013-05-30 SDN 2013-06-13 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Lönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11
Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering
ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun
Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun En utvärdering av de nya bestämmelserna i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera
Lex Sarah i Örebro län
Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord
90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik
2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en
Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna. Gunnel Orselius-Dahl. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Socialnämnden 3 oktober 2006 Plats och tid för sammanträdet ande Övriga deltagare Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 3 oktober 2006 kl 18.30-19.20 Gunnel Orselius-Dahl
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: november
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Monoflex Nordic
Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2010-06-10 138(144) 94 Centrum mot våld Socialcheferna har under sitt senaste nätverksmöte gett FoU Norrbotten uppdraget att till länsstyrelsen inlämna
Kallelse till årsmöte 2015
Kallelse till årsmöte 2015 Feministiskt Initiativ Nordöstra Skåne Datum: 21 mars 2015 Tid: 13.00 Plats: Spannmålsgatan 9 291 32 Kristianstad Information Lokalen är fullt tillgänglig och i närheten av tågstationen.
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,