Policy barn- och ungdomsverksamhet. Musikverkets uppdrag

Transkript

1 Policy barn- och ungdomsverksamhet Musikverkets uppdrag I Musikverket ingår Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice Records, Scenkonstmuseet, Elektronmusikstudion, och Musikplattformen. Tillsammans ska vi lösa våra gemensamma uppdrag så som de formuleras i instruktion och regleringsbrev: främja varierat musikaliskt utbud i hela landet, präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet bevara och levandegöra teaterns, dansens och musikens kulturarv främja ökad jämställdhet i musiklivet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Styrande dokument I regleringsbrevet slår kulturdepartementet fast att barns och ungas rätt till kultur är en kulturpolitisk prioritering. Utöver regleringsbrevet utgörs grunden för barn- och ungdomsstrategin av Musikverkets instruktion, myndighetens strategiska mål och FN:s barnkonventions formuleringar kring barns rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Barn och unga syftar i denna strategi på flickor och pojkar, kvinnor och män, samt de som inte definierar sig som vare sig det ena eller andra, under 26 år. Mål: Integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i all verksamhet Insatser för att nå målet: Barn och ungdomsperspektivet ska finnas med i den årliga verksamhetsplanen för varje avdelning på Musikverket. Beslut om barn- och ungdomsverksamhet föregås av en könskonsekvensanalys för att säkerställa en jämställd tillgång till Musikverkets resurser.

2 Genom löpande analys av vilken effekt all planerad verksamhet får för barn och unga garanteras den unga målgruppen tillgång till kulturarvet inom musik, dans och teater, ett varierat musikaliskt utbud och ett musikliv där jämställdheten ökar. Myndigheten ska följa upp och synliggöra hur barn-ungdomsperspektivet genomsyrar verksamheten med Rapport och analys av andel beviljade samverkansprojekt med barn- och ungdomsinriktning i relation till den unga målgruppen. redovisning/utvärdering av myndighetens verksamhet och hur den bedrivits för att ge barn och unga tillgång till musik, teater och dans i verksamhetsplaner, årsredovisningar, budgetunderlag och årliga rapporter. All statistik redovisas könsuppdelad om det inte är uppenbart irrelevant. Med detta underlag kan myndigheten utveckla arbetet med att integrera barn- och ungdomsperspektivet i verksamheten. Mål: Göra Musikverkets verksamheter inom musik, teater och dans mer inspirerande, tillgängliga och intressanta för barn och unga Insatser för att nå målet: Det finns på myndigheten ett barnråd och ett ungdomsråd där barn och unga ska ha möjlighet att påverka verksamheterna. I råden strävar vi efter en jämn könsfördelning, och ett mångfaldsperspektiv. Arbetssättet är inkluderande och demokratiskt, t ex genom att vi håller koll på taltiden och vem som får genomslag för sina idéer. Barn och unga tar därmed vara på sina rättigheter till delaktighet och inflytande i kulturlivet. För att bedöma graden av delaktighet ska R. A. Harts delaktighetsstege användas ( Ladder of participation ), se beskrivning sist i detta dokument. Musikverket ska vara en aktiv samarbetspart i relevanta nätverk som rör barn och unga inom musik, teater och dans. Musikverket ser som ett särskilt uppdrag att lyfta fram jämställdhetsperspektivet i dessa nätverk. Musikverket ska samverka med andra myndigheter för att få inspiration och förbättra vårt barn- och ungdomsarbete. Myndigheten har en policy för inköp av noter, litteratur, dvd och databaser med tanke på barn och unga. (bilaga) Statens musikverk prioriterar utgivning av skivor och böcker för barn och unga och utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. I insamlings- och dokumentationsarbetet ska Musikverket samverka med andra aktörer för att utveckla insamlingsarbetet ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Det ska vara enkelt att använda myndighetens material. Musikverket gör löpande en översyn av regler och rutiner för att undanröja onödiga hinder för att ta myndighetens material, erbjudanden och verksamhet i bruk. I den löpande översynen ingår att studera verksamheten ur ett genusperspektiv, för att identifiera eventuell ojämställdhet som hindrar lika utnyttjande av myndighetens material, erbjudanden och verksamhet Öppettider ska passa skolungdom och högskolestudenter, språket i kommunikationen

3 ska vara enkelt och begripligt, myndighetens webbplatser ska ha användarvänliga och pedagogiska funktioner som möjliggör inspirerande, kreativa och lärande aktiviteter. Myndigheten ska använda begripliga ord och sökbegrepp vid katalogisering för bättre sökbarhet och att tydligt exponera material för barn och unga. Vid exponering har myndigheten med sig ett tydligt genusperspektiv så att material som traditionellt tilltalar både flickor och pojkar synliggörs. Då exponering kan ske på sådant sätt att könsstereotyper utmanas, görs det. Att nå nya målgrupper ska prioriteras för att på så sätt bidra till att utjämna skillnader i barns tillgång till kultur. För att åstadkomma detta behöver myndigheten identifiera de målgrupper som vi inte når idag och som därmed inte får del av resurserna i våra verksamheter. I en sådan analys är kön en viktig variabel, men även utbildningsnivå, bostadsplacering och andra socioekonomiska faktorer. Uppföljning och utveckling Policyn för barn- och ungdomsverksamheten ska årligen stämmas av och vid behov revideras och utvecklas i takt med verksamhetsutvecklingen. Ansvar Generaldirektören ansvarar för Musikverkets verksamhet. Cheferna ansvarar för att ett barnoch ungdomsperspektiv integreras i verksamheten och i det dagliga arbetet. Kunskap och utveckling Att integrera ett barn- och ungdomsperspektiv i all verksamhet kräver kunskap. Utbildningsoch kompetensutvecklingsbehov analyseras löpande.

4 Harts delaktighetsstege (se även bilaga) Harts delaktighetsstege, här i svensk bearbetning av Helene Elvstrand Nivåerna 1-3 innebär ingen reell delaktighet. Fr.o.m. nivå 4 blir barnet informerat om vad som ska hända, vilket är en förutsättning för delaktighet. På nivå 7 är besluten både initierade av barn och styrda av barn medan på den åttonde nivån är det barn som initierar och styr tillsammans med vuxna. Efter Helene Elvstrand: Delaktighet i skolans vardagsarbete, Linköping Studies in Behavioural Science No. 144 (2009)

5 Begreppsdefinitioner: Jämställdhet: Jämlikhet mellan kvinnor och män. Genusperspektiv: Med begreppet genus avses inte det biologiska könet, utan de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Könsidentitet: En persons självidentifierade kön, den subjektiva upplevelsen av att tillhöra ett visst kön. Könsidentiteten är inte med nödvändighet baserad på biologiska fakta, oavsett om de är objektiva eller antagna, inte heller behöver den vara kopplad till personens sexuella läggning. De möjliga könsidentiteterna en person kan ha kan anses vara: manlig, kvinnlig, både manlig och kvinnlig, mittemellan (intergender) eller varken manlig eller kvinnlig. Mångfaldsperspektiv: Mångfald avser i denna strategi etnicitet, funktionalitet och ålder. Strategi reviderad av BUS-gruppen Kerstin Carpvik, Monica Åslund-Forsén, Mats Lindström, Jonas Burman, Eva Andersson och Anna Hedar Bilagor: 1. Bibliotekets inköpspolicy 2. Childrens participation, from tokenism to citizenship, Roger A. Hart