Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Transkript

1 Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft det svårt. Och sen, teater kan ta fram ens inre känslor. Kvinna 21 år Nu går jag en estetisk linje med dans, teater, musik och bild. Mest gillar jag teater. Jag gillar att både spela och kolla på det. Att spela är roligare tycker jag. Kvinna 17 år Vid besöket för några veckor sedan kunde jag ta mig in via samma entré som övriga besökare efter att Liljevalchs konsthall, som en del av Design för alla-projektet Värdig entré, byggts om. Nu välkomnar konsthallen via trappa, ramp eller hiss tre alternativ som alla leder fram till samma ingång. Kvinna, 44 år 74

2 Kultur Fakta i korthet Färre personer med funktions ned sättning har varit på något kulturevenemang det senaste året jämfört med övrig befolkning, 54 procent jämfört med 68 procent. 17 procent av de kulturinstitutioner som får statsbidrag är verksamma i lokaler där de enkelt avhjälpta hindren åtgärdats. Inget län har en handlingsplan för hur kulturmiljöer ska göras tillgängliga. När kommuner ger bidrag till kulturverksamhet är det 17 procent som ställer krav på delaktighet och tillgänglighet för personer med funktions ned sättning. 76 procent av kommunerna uppger att deras teatrar och kulturhus är fysiskt tillgängliga. 75

3 Inriktningsmål för kulturpolitiken Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet. Sammanfattande analys Kultur är viktigt för välbefinnande, kreativitet och personlig utveckling. Artikel 30 i FN-konventionen slår bland annat fast rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Det handlar om allt från att kunna gå på exempelvis teater eller konsert till att ta del av böcker och annat material i tillgängliga format. Det innebär också att få utveckla den egna kreativa och artistiska förmågan. Färre personer med funktionsnedsättning deltar i kulturaktiviteter jämfört med övrig befolkning. Samtidigt görs en rad insatser på området såväl nationellt, regionalt som lokalt. Insatserna som görs syftar till att förbättra den fysiska och kommunikativa tillgängligheten, men även möjligheten till delaktighet. Ett bra styrmedel är krav på tillgänglighet och delaktighet vid bidragsgivning på alla nivåer. Att de enkelt avhjälpta hindren är åtgärdade i en lokal räcker inte för att skapa förutsättningar för delaktighet. Det krävs större insatser än så. Kultur är ett av få områden inom strategin där Handisam bedömer att om arbetet fortsätter, kan delmål vara uppnådda till år Än så länge är det för tidigt att se en tydlig positiv utveckling. Det är positivt att Kulturrådet redan nu kan se att arbete med handlingsplaner ger ett mer systematiskt arbete med frågorna generellt. För att även inriktningsmålen ska kunna uppnås behöver mer fokus läggas på att personer med funktionsnedsättning betraktas som aktörer och inte bara mottagare av kultur samt att den generella utvecklingen av området tar hänsyn till förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Regioner och kommuner behöver också ta ett ökat ansvar för att rättigheter för gruppen tillgodoses exempelvis genom att ställa krav på tillgänglighet och delaktighet vid bidragsgivning. Lägesbeskrivning Färre deltar i kulturlivet Det är 54 procent av personer med funktionsnedsättning som minst en gång varit på teater, konsert, museum eller liknande det senaste året jämfört med 68 procent bland övriga. Det är också färre äldre än yngre som har deltagit, i båda grupperna. Det är fler kvinnor än män som går på kulturevenemang. 76

4 Personer med rörelsenedsättning deltar i minst utsträckning i kulturevenemang. Bland personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund är det också färre som har varit på kulturevenemang. 142 En annan undersökning visar att färre personer med funktionsnedsättning varit på konstutställning, teater eller bio jämfört med övriga. Personer med nedsatt psykiskt välbefinnande går på bio och teater i samma utsträckning som övriga. 143 Kulturrådet ställer krav på tillgänglighet Kulturrådets undersökning år 2012, bland aktörer som får bidrag via myndigheten, hade 339 svaranden. Aktörerna finns inom områdena teater, dans, musik, litteratur, bibliotek, museer och utställning och är både offentliga, privata eller ideella organisationer. Av de regionala och lokala kulturinstitutionerna är det 40 procent som har en handlingsplan för ökad tillgänglighet och 42 procent som har påbörjat arbetet med att ta fram en sådan plan. 19 procent av planerna togs fram under Det är fler kulturinstitutioner med handlingsplan som också har genomfört utbildningar i tillgänglighet och särskilda insatser för att göra verksamheten tillgänglig, än de utan handlingsplan. Kulturrådet kommer att kräva att regionerna och landstingen kan redovisa att samtliga statsbidragsmottagande kulturinstitutioner har handlingsplan år När det gäller den fysiska tillgängligheten är det 89 procent som har inventerat enkelt avhjälpta hinder 144 fullt ut eller delvis. Det är 17 procent som uppger att alla de enkelt avhjälpta hindren är åtgärdade, i lokaler som de verkar i. 47 procent är i lokaler där hindren åtgärdats till stor del. Det finns en osäkerhet om vad enkelt avhjälpta hinder innebär bland kulturinstitutionerna. Det är 14 procent av kulturaktörerna som har webbplatser som är fullt ut tillgängliga enligt internationell webbstandard. 30 procent av aktörerna har haft någon form av utbildning om tillgänglighet och 43 procent har gjort särskilda insatser för att tillgängliggöra sin verksamhet. 145 Bidrag till kulturarvet gynnar tillgänglighet Riksantikvarieämbetet ger pengar för vård av kulturmiljöer. Av dessa pengar har 20 procent år 2012 gått till åtgärder som ska förbättra tillgängligheten. Det motsvarar 2,3 miljoner. Det finns inte i några länsstyrelser eller länsmuseer någon utsedd ansvarig för tillgänglighet kopplat till kulturmiljöer. 142 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Statens folkhälsoinstitut (2013) Särskild statistikframtagning ur Nationella folkhälsoenkäten 144 Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. 145 Kulturrådet (2013) Kultur för alla inget hinder 77

5 Det är inte heller något län som instämmer helt i att de har en handlingsplan för hur kulturmiljöer ska göras tillgängliga. 146 Det här är inte en tillräcklig nivå på arbetet. Kommunerna arbetar för kultur för alla men kan göra mer I kommunerna pågår det mycket arbete både för att göra generella aktiviteter tillgängliga för fler men även för att erbjuda aktiviteter särskilt riktade till personer med funktionsnedsättning. Många kommuner samarbetar med föreningar och studieförbund och informerar om vikten av att öka delaktighet och tillgänglighet. 54 procent av kommunerna, av totalt 160 svarande, har tydliga mål för att arbeta med kultur och fritid relaterat till personer med funktionsnedsättning. På förvaltningsmöten diskuterar 35 procent av kommunerna ofta möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna delta i kulturoch fritidsaktiviteter. Det är framför allt tillgänglighet som diskuteras, kopplat till anläggningar, aktiviteter och arrangemang. Vid bidragsgivning till kulturföreningar är det 17 procent av de svarande kommunerna som ställer krav på delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten i lokaler varierar stort När det gäller den fysiska tillgängligheten i kulturlokaler i kommunerna finns det stora skillnader, både över landet och mellan typer av lokaler. Det är 95 procent av de svarande kommunerna som anger att biblioteken är helt eller till stor del tillgängliga. Det är 76 procent av kommunerna som har teatrar, kulturhus och/eller folkets hus som är fullt ut eller till stor del tillgängliga. Kulturskolans lokaler är tillgängliga i 63 procent av kommunerna och för museerna är det 55 procent. 147 Tillgänglighet på museer De statliga museerna arbetar bättre och mer systematiskt med tillgänglighet till lokaler, information och verksamhet än exempelvis polismyndigheter. Det är åtta av tio statliga museer som har åtgärdat alla hinder i den fysiska miljön i samtliga av sina publika lokaler. 148 En undersökning bland statliga museer, specialmuseer och länsmuseer visar att fasta utställningar med innehåll som relaterar till personer med funktionsnedsättnings liv och erfarenheter saknas. Få museer har dokumenterat levnadsförhållandena för denna grupp. Projektet HAIKU med den digitala insamlingen av levnadsberättelser i Livsbild är ett viktigt bidrag för att ge 146 Riksantikvarieämbetet (2013) Kulturarv för alla Handisam (2012) Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna Handisam (2013) Öppna jämförelser i staten 78

6 personer med funktionsnedsättning en tydligare plats i museernas dokumenterande och kommunicerande verksamhet. 149 Flertalet museer har vidtagit någon åtgärd för att underlätta fysisk tillgänglighet och även utvecklat tillgängligheten i utställningar och programverksamhet för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. En tredjedel har haft utbildning i funktionshindersfrågor. 150 Film för fler Alla nyproducerade svenska filmer bör göras tillgängliga för personer med hörsel- eller synnedsättning genom textning på svenska eller syntolkning 151. I samarbete med Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har Filminstitutet fördelat drygt 1,3 miljoner kronor i stöd under år 2012 för att förverkliga det. Syntolkningsprojekten har ökat kraftigt de senaste åren. Det var bland annat 57 live-syntolkningar som fick stöd. Filmbranschen utnyttjar i liten grad det stöd som finns för textning på svenska av svensk film på bio. Det finns en rädsla hos filmdistributörerna att biobesökare utan hörselnedsättning väljer att se de otextade filmkopiorna och att de textade kopiorna därmed får dålig lönsamhet. Det var elva filmer, 23 kopior, som fick stöd för biograftextning och 29 filmer som fick stöd för textning av DVD. 152 Svenska Filminstitutet har, i samarbete med Post- och telestyrelsen, tagit fram förslag till tre tekniska helhetslösningar för film på bio som kan förmedla syntolkning och uppläst textremsa till personer med synnedsättning eller läsoch skrivsvårigheter. Förslagen har testats och nu återstår arbetet att gå från prototyper till tillverkade enheter installerade i landets biografsalonger. Regelbundna visningar med syntolkning och uppläst textremsa skulle kunna börja äga rum under våren Fler får tillgång till böcker Under 2012 laddades över talböcker ner från nätet och det är en ökning med mer än 15 procent på ett år. Bibliotekens nedladdningar har minskat och istället är det användarnas egna nedladdningar som har ökat. Antalet personer som kan ladda ner talböcker själva har mer än fördubblats till år Det finns ingen samlad nationell statistik över produktionen av lättlästa böcker. 149 Handikapphistorisk förening (2013) Chaflik, D. & Olsson, C. G. (2012) Funktionshindersperspektiv på museernas arbete 151 Syntolkning innebär att innehållet som bara framgår av bilden tolkas i tal. Det här underlättar för personer med synnedsättning och personer som har vissa kognitiva svårigheter. 152 Svenska filminstitutet (2013) Resultatredovisning Svenska filminstitutet (2013) Text från projektledare Lisa Wacklin 154 Myndigheten för tillgängliga medier (2013) Statistik