Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län. Arbetsmaterial

Transkript

1 Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län

2 Sammanfattning Kulturutveckling för barn och unga i Jönköpings län är en grupp med representation från verksamheter som har finansiering från Landstinget i Jönköpings län. Gruppen har haft uppgiften att arbeta med en barn- och ungdomsstrategi för kultur. Arbetet har bestått av: underlag, insamling och bearbetning av materialet. Detta med meningen att få en generell bild och att kunna destillera fram särskilda points of interest eller fokusområden. Syftet var att få fram en struktur som pekar mot ett innehåll och som kan tolkas in i verksamheter. Arbetet har bestått och består av processdagar och eget arbete med mellanliggande kommunikation.

3 Processens struktur Strukturen eller arbetsordningen har sett ut som följer: Grund (vad som bör ligga som underlag), Mise en Place (inbördes ordning på underlag och förhållandet mellan materialen), Destillat (materialets koncentrationer, extrahering, guldkorn och sammanfattningar), Tolkning av resultat, struktur.

4 Exempel på material Barnkonventionen, Kulturrådets barn- och ungdomsstrategi, Tänka framåt, men göra nu - Så stärker vi barnkulturen SOU 2006:45, Riksutställningars barn- och ungdomsstrategi, Inflytandeprojektet - Riksteatern, Regional kulturplan Jönköpings läns landsting, Förändringsagenterna slutrapport, Minnesanteckningar från mötet i Värnamo samt strategier från: Arbetets museum, Arkitekturmuseet, Dansens hus, Dramaten, Moderna Museet, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Operan, Statens historiska museer, Statens museer för världskultur, Svenska filminstitutet, Tekniska museet, Framtiden är nu Kultursverige 2040, Bemötande med kultur Arvsfonden. När var hur om ungas kultur En analys av ungas kulturutövande på fritiden, Ungdomsstyrelsen. CBK skriftserie; Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen, Utsikter och insikter barns kulturella liv, Barn(s)kultur nytta eller nöje? Intervjuer/samtal med kulturföreträdare i Jönköpings län.

5 Identifierade fokusområden Nya kulturella vanor - ny kultur Eget skapande Delaktighet Kulturens instrumentella värden Tillgänglighet Strukturella frågor

6 Nya kulturvanor ny kultur Barn och ungdomars kulturvanor förändras, inte minst genom det "digitala livet". Här menas i huvudsak hur ny teknik påverkar och förändrar kulturvanor och ny kultur som uppstår med detta. Det kan vara frågor som tillgänglighet och konsumtionsmönster men också nya former av eget skapande, ett utvidgat deltagarperspektiv, nya former för engagemang mm

7 Eget skapande Här handlar det om det egna skapandets betydelse för individens utveckling, självkänsla och tillit till den egna förmågan att påverka, förändra och förbättra. Lek och fantasi som grundläggande för kreativitet och innovation. Även här finns nya förutsättningar och uttryck med ny teknik.

8 Deltagande/Inflytande Detta handlar om vad som kan kallas ungt inflytande dvs barns och ungdomars rätt att delta i kulturlivet, att få yttra sig och att få tillgång till konst, kultur och information. Det kan gälla demokratiska processer som medborgardialoger, förändringsagenter eller liknande men också möjligheterna att påverka arbetsfält, produktioner, händelser, programverksamhet, projekt och sina egna möjligheter till eget skapande.

9 Kulturens instrumentella värden Det här området belyser kulturen som medel. Ett bra exempel på detta är kultur och hälsa där en del av syftet med kulturen handlar om hur kultur påverkar hälsa och upplevd livskvalitet. Andra exempel kan vara individ och samhällsutveckling, livsstilsfrågor, barns utveckling, självkänsla, empatisk förmåga eller kultur som kommunikation mm De sammanhang där man lägger stor vikt vid vad kultur genererar eller kan leda till.

10 Tillgänglighet Kultur ska vara tillgänglig för alla. Att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder är nödvändigt för att fler ska få tillgång till kulturutbudet. Det gäller självklart funktionshinder av alla slag; fysisk, kognitiv, psykisk, sensorisk, emotionell eller utvecklingsbetingad. Men tillgänglighet kan ses i ett bredare spektrum och gälla tillgänglighet ur ett interkulturellt perspektiv, HBT eller andra aspekter.

11 Strukturella frågor Detta område gäller övergripande för länet. Samarbete, samverkan, samnyttjande, gemensamma projekt, kompletterande verksamhet mm och olika former för detta. Det kan gälla kulturella kreativa näringar, kultur och hälsa, omvärldsbevakning, mötesplatser mm Ett viktigt område i det här sammanhanget är att främja kunskapsutvecklingen i länet.