Utvärdering av fria entréer vid statliga museer

Transkript

1 KULTURRÅDET LÄGESRAPPORT Sten Månsson Utvärdering av fria entréer vid statliga museer Uppdraget I regleringsbrev för 2005 erhåller Kulturrådet i uppdrag av regeringen att utvärdera införandet av fri entré på vissa statliga museer. Uppdraget formuleras enligt: Aspekter som skall behandlas är Förändringar i besökarnas antal och sammansättning med avseende på bl. a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, nya besöksgrupper, skolbesök samt geografisk hemvist. Jämförelse skall göras med tidigare år. Tillhandahålla metodstöd till berörda museer i strävan att erhålla ett över tid enhetligt och analyserbart material med avseende på fri entréreformen. Mätmetoderna skall redovisas. Konsekvenser för pedagogisk och publik verksamhet, säkerhet, tillgänglighet och ev. förändringar i verksamhetens öppettider Ekonomiska konsekvenser t. ex. kostnader för lokaler, bevakning, museipedagogiska insatser samt bortfall av entréintäkter Specificering av den avgiftsbelagda verksamheten, t. ex. eventuella avgiftsbelagda utställningar och annan liknande verksamhet Analysera eventuella effekter av frientréreformen på de museer som ej har fri entré Eventuell övrig påverkan på verksamheten Redovisningen skall lämnas till Utbildnings- och Kulturdepartementet senast den 1 oktober En delredovisning skall lämnas senast den 1 augusti I ändring av regleringsbrev får Kulturrådet som tilläggsuppdrag att även varje månad redovisa: "Utfall av antal besökare per månad samt aggregerat för hela året. Förändring i besöksutveckling jämfört med föregående år i antal och procent." Några resultat Besöksutveckling Från Kulturrådets senaste månadsredovisning (Bilaga 1, antal besök rapporterade från museerna t.o.m. september 2005) kan konstateras: Räknat på de sjutton museer som införde fri entré 1 jan 2005 har antalet besök under årets tre första kvartal ökat med nära 1.4 milj. jämfört med motsvarande period Detta motsvarar en ökning om 152 procent. För samtliga nitton frientrémuseer (inkl 1

2 Moderna museet och Arkitekturmuseet som införde fri entré redan fr. o. m 2004) motsvarar besöksökningen 72 procent. Moderna museet fördubblade sin publik under 2004 men utvecklingen under 2005 visar på en "rekyl" med en kraftigt minskande publiktillströmning under årets första månader då alltså många nya museer konkurrerade med gratis entré. Minskningen för Moderna museet har dock så småningom planat ut; antalet besök aggregerat för de tre första kvartalen redovisar en mera måttlig minskning om 14 procent jämfört med motsvarande period 2004 som alltså var ett rekordår. Sjöhistoriska museet svarade för den procentuellt största ökningen med 350 procent fler besök t.o.m. september 2005 jämfört med motsvarande period Naturhistoriska museet nära tredubblade sin publik under de tre första kvartalen (enbart samlingarna) med fler besök motsvarande 196 procent. Museets samlingar har i dag större publik än Cosmonova. Särskilt de centralt belägna stockholmsmuseerna har ökat kraftigt; publiktillströmningen vid Livrustkammaren har jämfört med motsvarande period förra året ökat med besök motsvarande 252 procent, Hallwylska museet rapporterar en ökning om 180 procent. Musikmuseet ökade sin publik med nära 170 procent medan Nationalmuseum rapporterar en ökning om 117 procent. Antalet besök vid Nordiska museet hade t.o.m. september ökat med besök motsvarande 92 procent jämfört med motsvarande period Allmänhetens (stockholmarnas) kunskap om och inställning till reformen Ur USK:s s.k. Stockholmsbuss februari 2005 i vilken Kulturrådet beställt frågeutrymme (Bilaga 2, se nästa sida om undersökningen): En knapp tredjedel, 31 procent, anser att gratis entré har "stor betydelse" då man väljer att besöka museum, 40 procent svarar "viss betydelse" medan 27 procent menar att fri entré har "ingen eller mycket liten betydelse". På frågan om man "tycker det är bra med att museerna har slopat sina entréavgifter" (med hjälp av skattemedel), svarar 58 procent med alternativet "bra", 20 procent svarar "varken bra eller dåligt" medan 15 procent anser att de fria entréerna är "dåligt". 58 procent av de svarande kände väl till att många museer infört gratis entré, 35 procent hade hört talas om det medan 7 procent inte alls kände till reformen med fria entréer. Publikens sammansättning Det är för tidigt att i dag dra några generella slutsatser om förändringar i publikstrukturen. Det återstår ytterligare en mätvecka i november för Kulturrådets egna undersökningar. Ur de redogörelser som lämnats till departementet 1 oktober refereras här ett axplock av museernas erfarenheter. Naturhistoriska museet har konstaterat en förskjutning mot yngre besökargrupper Det är fortfarande en överrepresentation av högutbildade men andelen synes ha minskat något. 2

3 Moderna museet rapporterar om en kraftigt ökad andel förstagångsbesökare liksom en ökad andel besökare bland barn- och ungdomsgrupper. Även besökare från övriga landet utgör enligt museets publikundersökningar en allt större andel. Däremot kan ingen påtaglig förändring konstateras då det gäller besökarnas ålder, kön eller utbildningsbakgrund. Nationalmuseum rapporterar om en ökad andel förstagångsbesökare, särskilt i grupper under 30 år. Andelen "svensktalande" besökare har ökat sedan fri entré genomfördes. Historiska museet konstaterar, utifrån genomförda publikundersökningar, att andelen museiovana besökare ökat. Andelen besökare med lägre utbildning har också ökat något liksom andelen yngre besökare. Statens museer för världskultur konstaterar i sin redogörelse att man nått en ny och yngre publik och en större andel fler förstagångsbesökare. Kvinnorna är visserligen fortfarande i majoritet men andelen män har ökat markant vid Etnografiska museet. Man har också noterat en klart ökad andel av förstagångsbesökare. Musikmuseet framhåller att besökarkategorin obokade grupper utan visning har ökat kraftigt. Några andra erfarenheter av frientréreformen Ekonomi Moderna museet framhåller att den ekonomiska kompensation man fått för införande av fria entréer är otillräcklig och att man därför tvingats till nedskärning av den pedagogiska verksamheten. Kostnaderna för säkerhet, bevakning och museivärdar har ökat mer än beräknat. Musikmuseet rapporterar om ökade kostnader genom ett ökat slitage och ökade personalkostnader. Museet pekar också på att personalen inom den befintliga budgeten i stor utsträckning ägnat arbete åt förberedelser för fri entré. Nationalmuseum påpekar i sin redogörelse att man haft minskade intäkter från visningar och butik. Sjöhistoriska museet uppger att man haft betydande merkostnader för visningar, bevakning och lokalvård. Erfarenheterna vid Historiska museet är att den kompensation man erhållit för bortfall av entréintäkter är tillräcklig. Kompensationen bedöms också som tillräcklig för kostnader för lokalanpassningar och ökat slitage. Däremot konstaterar museet att resurserna är otillräckliga för den pedagogiska verksamhet som krävs av för att möta den kraftigt ökade publiktillströmningen. Nordiska museet pekar i sin rapport på att man fått stora nya kostnader för säkerhet och bevakning liksom för lokalanpassning samt ökade kostnader för publik och pedagogisk verksamhet. 3

4 Övrigt Flera museer pekar på problem med ökat slitage och ökade insatser för lokalvård. Trängsel och höga ljudnivåer har accentuerats menar Naturhistoriska museet i sin redogörelse. Museet menar också att säkerhet och bevakning inte blev de problem man befarat. Museet anger däremot lokaler med ökat slitage och tillgänglighet som problem. Man har också tvingats till minskat öppethållande som en besparingskonsekvens av de fria entréerna. Om utvärderingsarbetet Frientréreformen har konsekvenser såväl publikt, verksamhetsmässigt, ekonomiskt som organisatoriskt. Det torde dock dröja några år innan ett nytt besökarmönster har stabiliserats. Initiala omställningar krävs inom museerna som budgetmässigt faller under första året, lokalanpassningar m.m. En utvärdering omfattande första årets erfarenheter borde därför kompletteras med en förnyad utvärdering om två a' tre år som skulle kunna ge grund för mer slutgiltiga bedömningar. Ett annat problem i utvärderingen är att några jämförbara mätningar av publikstrukturen inte har genomförts före reformen. Flera museer har visserligen genomfört egna mätningar, dessa varierar dock och ger små jämförelsemöjligheter. Då det gäller att analysera vilka publikgrupper som tillkommit genom fri entré måste utvärderingen i huvudsak grunda sig på musernas egna tidigare genomförda publikundersökningar. Kulturrådet har utvecklat en modell för standardundersökning som erbjudits museerna (Bilaga 3). Undersökningen bygger på gemensamt frågebatteri och likartad undersökningsmetod som med en central resultatbearbetning ger jämförbarhet och ekonomisering. Undersökningarna genomförs under tre olika mätveckor (april, juli, november). De museer (åtta stycken) som inte genomför egna undersökningar har accepterat modellen och genomför Kulturrådets standarddundersökning. Ytterligare fyra museer har anpassat sina undersökningar till standardmodellen. Intresse finns också från flera museer att använda den standardiserade undersökningen även i framtiden; dels ger metoden jämförbarhet mellan museer, dels kan kostnaderna hållas på en rimlig nivå genom att flera museer deltar. Även några regionala museer har börjat använda standardmodellen för sina publikmättningar. Hittills genomförda undersökningar och insamlat datamaterial: 1) Undersökning i februari 2005 av ett urval av Stockholms befolkning (s.k. omnibusundersökning genomförd av Utrednings- och statistikkontoret, Stockholm (USK). Undersökningen omfattar endast stockholmare (en riksrepresentativ undersökning hade varit för kostsam. Frågorna i omnibusundersökningen (bilaga 2) tar upp kunskap om och attityder till frientréformen samt museibesökande senaste året vid de olika frientrémuseerna. 4

5 Denna undersökning kommer upprepas i februari En generell analys av museibesöksvanor före respektive efter reformen blir härigenom möjlig (begränsningen är alltså att undersökningen endast gäller stockholmare). 2) Publikundersökningar under två mätveckor i april respektive juli vid 8 museer. En tredje mätvecka återstår i november. Metod: Utdelning av blanketter till ett slumpat urval i publiken (på basis av valda dagar/timmar i öppethållandet). Bilaga 3. 3) Månadsrapportering till Utbildnings- och kulturdepartementet fr.o.m. maj t.o.m. oktober på basis av inlämnad besöksstatistik vid museerna (enligt ändring/tillägg i regleringsbrev ). Bilaga 1. Planerade undersökningar: a) Enkät till regionala och lokala museer om genomförda eller planerade förändringar i entréavgifter och avgiftspolicy (december 2005). b) Enkät om ekonomi- och verksamhetskonsekvenser av fria entréer. Enkät till berörda frientrémuseer (januari 2006). Ytterligare material att bearbeta i utvärderingen Enligt regleringsbrev skall berörda museer till Kulturrådet i februari 2006 lämna redogörelser om sina erfarenheter av fria entréer. Bilagor 1. Kulturrådets månadsredovisning. Besöksutveckling aggregerat t.o.m. september 2. Allmänhetens kunskap/attityder om reformen, museibesökande. USK februari Tabell. Kulturrådets standardundersökningar. Första mätveckan (v. 14) i april 5

6 KULTURRÅDET Dnr KUR 2005/2081 Utvärdering av frientréreformen Sten Månsson Rapportering t.o.m. september 2005 Besöksutfall vid statliga museer omfattade av frientréreformen Antal besök t.o.m. september 2005 samt förändring i procent jämfört med motsv. period 2004 Museum Besök t.o.m. Besök t.o.m. Skillnad Förändring % september 04 september Arkitekturmuseet Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Historiska museet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Stängt fr. o. m. april - - Moderna museet Musikmuseet Myntkabinettet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet[1] Nordiska museet Sjöhistoriska museet Skoklosters slott Världskulturmuseet Östasiatiska museet Samtliga frientrémuseer[2] Frientrémuseer fr. o. m [2] [1] Utställningarna exkl. Cosmonova [2] Exkl. Östasiatiska museet och Världskulturmuseet pga. jämförelse med 2004 saknas

7 Stockholmsbuss 4 våren 2005 Andel av stockholmarna som besökte följande museer minst en gång under fjolåret (2004). % Skansen 62 Moderna museet 40 Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet (ej Cosmonova) Waldemarsudde 25 Vasamuseet 22 Nordiska museet 22 Stockholms stadsmuseum 17 Historiska museet 15 Tekniska museet 15 Medelhavsmuseet 12 Livrustkammaren 10 Etnografiska museet 8 Har du hört talas om att många av museerna i Stockholm fått gratis entré? Har inte alls hört talas om det 7% Har hört talas om det 35% Känner till det väl 58%

8 Stockholmsbuss 4 våren 2005 Har gratis entré någon betydelse för dig när du väljer om du ska besöka ett museum eller ej? Ingen eller mycket liten betydelse 27% Vet ej 2% Stor betydelse 31% Viss betydelse 40% Tycker du det är bra eller dåligt att museerna slopar sina avgifter för besökare och att verksamheten i högre grad betalas gemensamt via skatten? Dåligt 15% Ingen åsikt 7% Bra 58% Varken bra eller dåligt 20%

9 Publikundersökningar Frientréreformen som sjösattes vid årsskiftet 2005 omfattar följande museer: Arkitekturmuseum Armémuseum Dansmuseet Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Historiska museet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Moderna museet Musikmuseet Myntkabinettet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nordiska museet Sjöhistoriska museet Skoklosters slott Världskulturmuseet Östasiatiska museet. Kulturrådet har fått i uppdrag att följa upp reformen med fri entré på museerna. Det sker bl a genom publikmätningar. På samtliga avgiftsfria museer kommer under år 2005 enkät- och intervjuundersökningar att genomföras. Vissa museer gör detta helt i egen regi, sex museer har använt Kulturrådets frågeblankett en frågeblanketten som även kan komma att användas kom- mande år för upprepade undersökningar liksom vid andra (ej avgiftsfria) museer. För att på ett praktiskt sätt täcka in variationer i publiksamamnsättningen över säsonger, veckans dagar och tider på dagen valdes tre mätveckor under Under museernas hela öppethållande en vecka i april, juli respektive november samlas enkäter in från en i förväg bestämd andel av besökarna. Urvalet av mättillfällen är konstruerat så att minst 700 frågeblanketter erhålles per museum, max blanketter. Mätveckorna är vecka 14 (2-10 april), vecka 28 (10-16 juli) och vecka 46 (13-19 november). Enkäterna delas ut och samlas in i museernas egen försorg. Sammanställningen av den första mäteveckan som presentaeras här har gjorts av Utredningsoch statistikkontoret i Stockholm (USK) Totalt har enkäter samlats in från besökare som är över 15 år: Arkitekturmuseum 223 st 85 % Armémuseum 481 st 94 % Flygvapenmuseum 344 st 84 % Hallwylska 488 st 73 % Livrustkammaren 189 st 95 % Musikmuseum 312 st 95 % Dansmusett 106 st 2

10 Kön (%) Man Kvinna Födelseår (%) Medelålder 40 år 34 år 43 år 47 år 43 år 42 år 41 år Hemkommun/land (%) * Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet * Inga engelska formulär utdelade Utbildning (%) Grundskola Gymnasium Universitet/högskola Sysselsättning (%) Förvärvsarbete Studerande Föräldraledig Arbetssökande Pensionär/förtidspensionär Sjukskriven Annat Är du född i Sverige? (%) Ja Nej

11 Är någon av dina föräldrar född utomlands? (%) Ja Nej Jag besöker museet: (%) Ensam I privat sällskap (familj, bekanta) I skolgrupp I annan grupp Besöker Du museet i sällskap med barn under 15 år som du har tillsyn över? (%) Ja, barn i eget privat sällskap Ja, barn i grupp från förskola etc Nej, inga barn under 15 år Har du idag besökt......permanenta samlingarna? (%) Ja Nej Summa tillfällig utställning? (%) Ja Nej Summa café restaurang? (%) Ja Nej Summa museibutiken? (%) Ja Nej

12 ...arkiv/bibliotek/faktarum? (%) Ja Nej Summa Hur länge varade ditt museibesök i dag? (%) 1-29 minuter minuter minuter minuter Medelvärde 59 min 67 min 47 min 91 min 85 min 85 min 49 min Hur fick du idén att besöka museet idag? (%) Genom någon jag känner Från dagstidning 9 5 Från museiannons i DN, SVD och Metro 9 6 Genom skolan 1 3 Från Internet 5 3 Från informationsbroschyr 12 6 Annat Har du besökt museet tidigare? (%) Nej Ja Antal besök på museet under de senaste 12 månaderna (% av de som gjort tidigare besök) 1 besök besök besök Hur många besök på olika museer har du gjort senaste 12 månader? (%) Inga besök besök besök besök

13 Hur många besök på olika museer med gratis entré har du gjort senaste 12 månader? (%) Inga besök besök besök besök Tror du att du framöver oftare kommer besöka de museer som har gratis inträde jämfört de museer som har gratis inträde jämfört med då de hade entréavgift? (%) * Ja, betydligt oftare Ja, något oftare Nej, ingen skillnad Vet ej * Annan svarsskala: Ja, oftare (79 %), Nej, entréavgiften har ingen betydelse för mig (12 %), vet ej (9 %). 6