Ett rödare och varmare Kristinehamn

Transkript

1 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-, jobb/sysselsättnings- och kultur/fritidsfrågorna. Vi som socialdemokrater har en syn som bygger på solidaritet och ett gemensamt ansvar, medan borgerligheten utgår från att det i mångt och mycket enbart är individens ansvar.

2 2 Invånarna i kommunen ska mötas av kommunala verksamheter som är lättillgängliga, välkomnande, hjälpsamma, kraftfulla, snabba och attraktiva. Verksamheterna ska bygga på hög kompetens för de uppgifter man har.

3 3 Välfärd Man kan prata om välfärd i vid och snäv betydelse. I det förstnämnda fallet handlar det om hälsoskapande aktiviteter. Allas tillgång till en bra miljö och andra livsbetingelser och allas tillgång till kultur, sysselsättning, föreningsliv, bra skolor, möjlighet att resa kollektivt. I det andra fallet handlar det om att förebygga eller motverka sociala problem och då är aktiviteterna det som erbjuds i samband med att man som individ hamnar i en situation som man måste få hjälp att klara. Arbetslöshet, sjukdom, social problematik o s v Det som är viktigt oavsett den vida eller snäva betydelsen är att det bygger på att människor ska känna sig trygga och säkra och att den här grundtryggheten bygger på kollektiva lösningar i folkets regi dvs via offentliga system. Det här gäller framförallt välfärden utifrån den snäva betydelsen. Vi socialdemokrater står för kollektiva lösningar. Det är vad som skiljer oss från borgarna. Vi vill inte att sådant som är grunderna i välfärden ska betalas via individuella försäkringar. Det skapar ökade klassklyftor och utanförskap. Välfärdspolitiken ska förebygga och vara ett skyddsnät när något händer. Välfärdspolitiken utgår från en aktiv fördelningspolitik och en solidarisk finansiering via skatt. Den enskildes skyddsnät ska inte vara avhängigt om man har haft råd att köpa en privat försäkring eller inte. På samma sätt som vi ställer ökade krav på andra tjänster o service i samhället måste man också ställa ökade krav på välfärdstjänsterna Här måste välfärdsaktörerna bli mycket bättre på att fånga upp människors åsikter om välfärdstjänster. Fokusgrupper, brukarenkäter mm borde vara en självklarhet. Syftet är att förbättra och utveckla välfärden. Det vi måste slå vakt om är att välfärdspolitiken ska bygga på ett gemensamt ansvar och framförallt för de som hamnat i en situation som de själva inte kan lösa. Det ska inte vara nödvändigt att köpa individuella lösningar i form av försäkringar för att klara grundtryggheten Förebyggande hjälp och tidiga insatser istället för dyrare och mer omfattande insatser i ett senare skede Skola och utbildning Vi socialdemokrater i Kristinehamn vill ha en skola som utvecklar elevernas färdigheter på olika sätt. Det handlar inte bara om formella kunskaper, utan också om kamratskap, demokratisk skolning, att utveckla självkänsla och andra liknande färdigheter. Det är också viktigt att skolan blir en arena där eleverna tränas i problemlösning, kreativitet, konflikthantering och entreprenörskap. Det är viktigt att eleverna inom ramarna för skolans verksamhet tränas i social och emotionell kompetens. Det här bidrar både till den personliga utvecklingen. Men bidrar också till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. I skolan ska det finnas tydliga handlingsplaner för att motverka och förebygga mobbing och det ska finnas program och åtgärdsplaner för att hantera mobbing. Vi vill ha en skola där alla elever ges möjlighet att lyckas. Därför måste undervisningen individanpassas. Positiva förväntningar på eleverna ska genomsyra skolan. Det här ökar elevers möjligheter att få den gymnasieutbildning som de önskar och på sikt minskar behovet av ett individuellt program. För att utveckla innehållet i skolan är det viktigt att både elever och föräldrar är delaktiga när det gäller innehållet i skolundervisningen. Skollokaler ska vara ändamålsenliga och ett bra skick. Det handlar om en bra arbetsmiljö både för personal och elever.

4 4 Eftersom samhället utvecklas är det viktigt att kommunen kan erbjuda människor ett livslångt lärande och på så sätt både bidra till den personliga utvecklingen. Men bidrar också till utvecklingen av kommunen som helhet. Skolorna måste i ännu större utsträckning samarbeta med det omgivande samhället och en sådan samarbetspartner är föreningslivet. Det här samarbetet gör att både skola och föreningsliv utvecklas. Vår uppfattning är att skolor ska drivas i offentlig regi och därför motsätter vi oss friskolor i kommunen. De utarmar den kommunala budgeten och kan i sämsta fall leda till segregering. Det finns inget som säger att friskolor har bättre kvalitet på undervisningen. Det ska inte vara möjligt att göra privata vinster på skolundervisningen. Ja till yrkesskolor. Viktigt att utveckla praktiska kunskaper hos elever. Samordning med vuxenutbildningen och med det lokala näringslivet Prioritera barn och ungdomars skolundervisning i budgetprocessen. Det är viktigt med nödvändiga resurser. Jobb och sysselsättning Vi står inför en framtid som är mycket oviss när det gäller sysselsättning och vi kan inte vänta på att någon annan löser våra problem. Därför måste vi i vår kommun stödja och hjälpa det lokala näringslivet och framför allt småföretagarna och de som planerar att starta företag. Ett blomstrande näringsliv är förutsättningen för en offentlig sektor och dess möjligheter att lösa sina uppgifter. På samma sätt är en fungerande offentlig sektor en förutsättning för näringslivet. Att utbilda elever i skolan i entreprenörskap och kreativitet är en viktig förutsättning för att skapa nya företag och anställda som kan lösa problem och att bidra till utvecklingen på arbetsplatserna. Framtidens nya företag kanske finns inom de här områdena - Energi - Miljö - Turism/Kultur - Service och tjänster Vi behöver utveckla en fungerande infrastruktur här i kommunen. Den innehåller följande - Boende. Bra och varierande bostäder - Skola som har hög kvalitet - Fritidsaktiviteter och möjlighet till rekreation - Bra kommunikationer till närområdet för att underlätta arbetspendling - Bättre samverkan mellan kommun och AF Lärlingsjobb och liknande anställningsformer bör utvecklas för att underlätta för enskilda att ta sig in på arbetsmarknaden Social ekonomi- utveckla nya företagsformer för att långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper ska kunna erbjudas jobb

5 5 Kultur och fritid Kultur I goda tider är det möjligt att verkligen satsa på kultur. Men det är i dåliga tider - tider av brist och knapphet, av oro och av rädsla för framtiden - som vi verkligen behöver kultur.. Det är då den visar sitt värde Att göra alla delaktiga i det som är kulturlivets kärna - möjlighet att frigöra den egna tankens kraft - är en central uppgift för demokratin, när en växande kommersiellstyrning av media och informationsförmedling hotar att leda till likriktning och tankens begränsning. Alla barn och vuxna ska ha rätt till de värden kulturen ger, i alla delar av landet Vi socialdemokrater vill se kulturen som en del av välfärden i samhället och något som utvecklar individen och därmed samhället på olika plan. Kulturen och dess mångfald är också en viktig del av demokratin och den demokratiska utvecklingen. Kultur kan vara ett sätt att höja självkänslan hos den enskilde medborgaren eftersom man bl a utvecklar sina sinnen på ett bredare sätt. Kulturpolitiken ska vara framåtblickande och inte enbart utgå från det som varit. Därför vill vi att den lokala kulturpolitiken ska utvecklande och att medborgarna i kommunen görs delaktiga i hur den ska bedrivas. Framförallt är det viktigt att skapa ett intresse för kultur hos den unga generationen. Därför måste en ständig förbättring och utveckling ske av de aktiviteter som bedrivs vid våra museer, bibliotek och inom andra kommunala arenor för kultur. Kultur ska vara för alla uppsökande utställningar och evenemang ute på skolor, arbetsplatser, i kommunens olika geografiska delar o s v. Vi vill att Kristinehamn blir ett kulturellt centra i vår region. För det krävs att kommunen uppmuntrar kreativitet och nytänkande på det kulturella området. Ungdomars kultur och invandrarkultur är nödvändiga delar i en sådan utveckling. Kultur handlar inte bara om att konsumera och betrakta, utan också om att skapa och producera. På så sätt kan vår kulturpolitik i kommunen bli ett alternativ till den kommersiella kulturen togs beslut om vad statlig kulturpolitik är att alla har rätt att yttra sig men har inte tillgång till alla medier. Att värna yttrandefriheten. Allas möjlighet till delaktighet. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Dynamisk, utmanande och obunden. Bevara och bruka kulturarvet. Främja bildning. Främja internationellt utbyte och möten mellan olika kulturer. Stå självständig från marknadskrafterna.

6 6 Föreningsliv När idrottsrörelsen byggdes upp i slutet av 1800 och början av 1900 talet hade vi ett samhälle som påminner om dagens samhälle. Det var ett samhälle som var präglat av strukturförändringar och globalisering efter den tidens mått. Det här var en bidragande orsak till folkrörelserna framväxt och skapade möjligheter för de här rörelserna att växa och bli stora. En annan likhet är det omfattande bruk av alkohol som fanns då och som också nu finns bland unga vuxna. Det här var på den tiden en viktig uppgift för vara folkrörelser och det var inte heller slumpen som gjorde att det fanns starka band mellan nykterhets- fackliga och idrottsorganisationer. Sverige är ett land med en stark folkrörelsetradition och ett högt deltagande i föreningslivet. Framförallt är det idrotten som lockar. På vissa orter är uppemot % av ungdomarna i högstadieåldern med i någon förening. Många föräldrar är dessutom med som ledare eller har andra uppgifter i föreningen. Det här gör föreningslivet till en stor kraft för ungdomsverksamheten i landet. Fritiden har stor betydelse i det förebyggande arbetet. Organiserade fritidsaktiviteter har mycket stor betydelse för barn och ungdomars utveckling. Många gånger kan man läsa i tidningarna om berömda idrottsmän eller kvinnor som räddats från sociala problem genom att någon idrottsledare fångade upp dem. Forskningsresultat visar att ungdomar som är engagerade i minst en organiserad fritidsaktivitet uppvisar lägst grad av normbrytande beteende och har bättre självkänsla än de kamrater som inte deltar i den här typen av aktiviteter. En bra självkänsla leder fram till att man känner sig bra vilket i sin tur leder till att ens beteende också påverkas. Organiserade fritidsaktiviteter : strukturerar ungdomars dagliga liv fungerar som länkar till kompetenta vuxna och jämnåriga bygger upp ungdomars skicklighet (och därmed självkänsla) och intressen skapar möjligheter att känna sig kompetent och accepterad inom ett socialt system stärker självständighet tränar deltagarna i samarbete och socialt ansvarstagande. Speciellt betonas att aktiviteterna ska vara planerade och leda till att ungdomar successivt ökar sin förmåga att klara saker och ting. På så sätt byggs självkänslan upp. Föreningsliv och fritidsgårdar har därför en unik möjlighet att påverka ungdomar. Idrottsföreningar och annat föreningsliv har en viktig uppgift när det gäller att påverka attityder och värderingar i samhället. De är därför också en viktig del av demokratin och en förutsättning för att demokratin ska utvecklas.