Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Transkript

1 Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

2 Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr? Människor med olika funktionsnedsättningar, men också barnfamiljer och äldre har många gånger svårt att använda vår gemensamma miljö. Riksdagen har därför beslutat att alla enklare hinder i publika lokaler och på allmänna platser måste undanröjas omgående. Målet är att åtgärderna är klara senast vid utgången av år Med andra ord är det hög tid att sätta igång. Alla har vi mycket att vinna på ett tillgängligare Kungsbacka. Som konsument, besökare eller patient har du lättare att komma till och använda lokaler. Som näringsidkare och fastighetsägare kan kundunderlaget breddas och intäkterna öka genom att fler människor får tillgång till lokalen. För att vi ska uppnå målet att göra vår kommun till en mer tillgänglig plats måste vi alla - kommunen, näringsidkare och fastighetsägare - samarbeta och hjälpas åt. Vad gör Kungsbacka kommun? I Kungsbacka kommun finns en tillgänglighetsgrupp bestående av representanter från berörda förvaltningar och handikapporganisationer som tagit fram en handlingsplan för arbetet med undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder. Vi är nu i full gång med att åtgärda våra egna publika lokaler och allmänna platser såsom skolor, bibliotek, gator etc. En entré med dörröppningsautomatik där manöverdonet behöver flyttas i sid- och höjdled och bli mer tydligt genom kontrasterande kulör för att bli tillgängligt för alla. Skylten är föredömligt belyst men sitter något högt för att läsas av personer som t ex är kortväxta eller sitter i rullstol. Dörren uppfattas tydligt genom att den är mycket mörkare än fasaden. Vad säger lagen? Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta är ett tillägg till Plan- och bygglagen PBL (17 kap 21 a, 2001:146) där Boverket har gett ut tillämpningsföreskrifter (BFS 2003:19 HIN). Av reglerna framgår att det är den som äger lokalen som har ansvar för avhjälpande av hinder liksom kostnaderna för åtgärderna. Med enkelt avhjälpta hinder menas hinder som är rimliga att avhjälpa med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen. Åtgärderna ska anpassas till byggnaden på ett varsamt och estetiskt sätt. En bedömning görs också av de ekonomiska konsekvenserna så att de inte blir orimligt betungande. Exempel på hinder kan vara nivåskillnader, tunga dörrar, bristande skyltning och bländande belysning. Med publika lokaler menas lokaler som används av allmänheten. Exempel på sådana som berör privata fastighetsägare är butiker, restauranger, hotell, läkarmottagningar, biografer, samlings- och föreningslokaler med mera. Vad innebär detta rent praktiskt? Som fastighetsägare är det lämpligt att börja med att göra en inventering för att få ett grepp om vad som i ditt fall är enkelt avhjälpta hinder, se bifogad mall. Många hinder är lätta att åtgärda bara man vet vad som gäller. På de följande uppslagen visar vi exempel på hur man kan lösa vanligt förekommande hinder. Även små saker såsom till exempel kölappsautomater, telefoner med mera ska vara placerade, utformade och skyltade så att de går att använda och förstå av alla. Här behöver kölappsautomaten flyttas både i höjd och sidled för att bli åtkomlig. Vad innebär det för dig som fastighetsägare? Alla publika lokaler som ägs av privata fastighetsägare berörs. Denna broschyr vänder sig därför till dig som är privat fastighetsägare och har tagits fram för att sätta fart på arbetet, belysa vad som gäller, visa exempel på vad som behöver åtgärdas och ge idéer och inspiration på hur man kan åtgärda dem. Denna typ av skylt, så kallad trottoarpratare, kan vara farlig särskilt för den som är synskadad som riskerar att trilla över den. Trottoarpratare är inte tillåtna i Kungsbacka kommun. Vad händer om inte hinder åtgärdas? Byggnadsnämnden i Kungsbacka har till uppgift att övervaka att reglerna följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den fastighetsägare som inte följer reglerna. Behöver du veta mer? Se faktaruta här intill för mer information. Du kan också ta kontakt med oss på Plan & Bygg telefonnummer eller gå in på vår hemsida INFORMATION På Boverkets hemsida kan du få mer information kring lagtext etcetera och även hitta boken Enklare utan hinder i pdf-format. Boken innehåller lagtexter och förklaringar, exempel på lösningar med mera. På Handisams hemsida kan du hitta illustrativa fördjupningsblad för dörrar, toaletter och skyltning. En bra handbok hittar du i Bygg i kapp utgiven av Svensk Byggtjänst 2008 och beskriver funktionshinder, lagkrav och funktionella mått. 2 3

3 Entréer med mera Ihop med ut- och invändiga entréer finns ofta hindrande nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar. Dörren är ofta tung att öppna om den har dörrstängare. Ringklocka och manöverdon för dörröppnare kan vara svåråtkomliga för en person i rullstol. Varsamhet När man åtgärdar enkelt avhjälpta hinder är det viktigt att det görs på ett estetiskt och varsamt sätt mot byggnaden. Detta gäller särskilt för det kulturhistoriskt intressanta Kungsbacka innerstad. En nivåskillnad in- eller utvändigt kan ibland tas upp av en ramp på båda sidor om entrén. Entrédörr Dörren blir lättare att hitta när den avviker i ljushet mot omgivningen, har bra belysning och är tydligt skyltad. Är dörren tung, har dörrstängare, behöver den som regel automatisk dörröppnare med åtkomlighet från rullstol. För att dörren ska kunna hanteras manuellt behövs det plats på både in- och utsidan. Ramp En ramp kan överbrygga nivåskillnader både inom- och utomhus men det finns krav på hur mycket den får luta och hur lång den får vara. Tydlig skyltning läsbar för alla och möjlig att komma nära intill. Säkerhetsmarkering Hela glasytor måste markeras i tydligt så att man inte riskerar att gå in i dem. Ledstång i avvikande kulör på båda sidor om trappa/ramp och som går förbi början/slut. Skylt Manöverdon till dörröppnare, porttelefon och ringklocka måste samordnas och placeras så att de kan användas av en rullstolsburen person. För att synas behöver de avvika i ljushet mot omgivningen. Halkfri yta på rampen Så här, med en nivåskillnad i form av ett eller flera trappsteg, ser många entréer ut i Kungsbackas innerstad. Tillräckligt stort vilplan/plan yta för att kunna vända och för att från rullstol hantera dörren. Kontrastmarkering av första/sista steget. Avåkningsskydd för rullstol, rollator m m. Trappa En trappa bör alltid komplettera en ramp då en del personer föredrar - har lättare att gå i - trappa framför ramp. KONTRAST När det som här finns plats kan man göra en eller flera entréer tillgängliga med hjälp av höjning av en del av trottoaren med ramp och trappa (sker i samverkan med kommunen och förvaltningarna för Plan & Bygg respektive Teknik). Tröskel Det bästa är att inte ha någon tröskel alls. Om tröskeln är för hög och ej går att ta bort kan en rampkil monteras. Blir rampkilen lång måste dörren ha automatik för att kunna användas av en rullstolsburen person. Utvändigt kan en mindre nivåskillnad eller för hög tröskel lösas genom höjning av omgivande mark. Med kontrast menar man att kulören på en funktion avviker i ljushet mot omgivningen. Ljushet är hur mycket svart eller vitt som finns i kulören. Kontraster gör det lättare att uppfatta viktiga saker för alla men speciellt för synskadade personer. För att uppfattas tydligt talar man om en minsta differens på 0,40 i ljushet enligt NCS (Natural Colour System), ungefär som i nedanstående figur. 4 5

4 Inredning med mera Inredning och utrustning kan många gånger vara svår att använda för alla för att den sitter för högt, för nära hörn eller hinder, saker står i vägen etcetera. Det kan också vara svårt att hitta i lokalen på grund av otydlig skyltning, dålig belysning och avsaknad av gång- eller ledstråk som visar vägen. Belysning Med bra och bländfri belysning är det lättare att hitta och läsa skyltar. Hiss Manöverdon på in- och utsidan av hiss ska ha en placering som gör dem åtkomliga och hanterbara för rullstolsburna personer. Det är lättare att hitta till hissen när dörrens kulör kontrasterar mot väggen. Att skyltningen till och i hissen fungerar för alla är också viktigt. Visuellt brandlarm på toaletterna som hörselskadade kan uppfatta. Nedsänkt del för ett trevligt bemötande av alla. Information HISS A Entreplan Hissdörr i kontrast. Anropsknapp och eventuell dörröppnare åtkomligt placerade. Åtkomlig inredning i kontrast. Eventuellt ledstråk för att lättare hitta till hissen och anropsknappen. Trappa En trappa blir säkrare att gå i genom konstrastmarkering av första/sista steget och med en greppvänlig handledare i tydlig kontrast som du kan ta tag i innan trappan börjar. Ett gång- eller ledstråk hjälper till att hitta till informationsdisken. Reception, kassa, information Genom att delar av eller hela disken har en annan ljushet än omgivningen kompletterat med bra belysning och skyltning blir den lättare att upptäcka och hitta till. Inredning och utrustning ska även fungera för alla rullstolsburna och kortväxta personer. Kontrast dörrfoder /-blad mot vägg. wc-stol framträder i kontrast mot golv och vägg Gång- och ledstråk För att förtydliga och göra det lättare att hitta till viktiga funktioner kan man ordna med ett gång- eller ledstråk. Ett gångstråk kontrasterar mot det övriga golvet. Ett ledstråk har också kontrast plus att det är avkänningsbart med teknikkäpp eller fot. Toaletter och handikapptoaletter Befintlig inredning och utrustning kan behöva kompletteras, justeras och förtydligas med kontrast så att toaletter blir tillgängliga för fler. Med symboler/pictogram blir budskapet tydligt. Här är det första/sista trappsteget i ljust trä som en tydlig varning i den i övrigt mörka trappan. Draghandtag på dörr till handikapptoalett. Tydlig skyltning Med en tydlig skyltning blir det lättare för alla att hitta till och förstå verksamheten. Skyltar med enbart text kompletteras med bildsymbol/pictogram och punktskrift. Skyltar placeras så att de går att komma nära intill. 6 7

5 Enklare hinder i publika lokaler måste enligt lagen åtgärdas senast Den här broschyren innehåller råd och tips om hur du som fastighetsägare kan göra dina lokaler mer tillgängliga för alla. Kungsbacka kommun Förvaltningen för Plan & Bygg Kungsbacka plan.bygg@kungsbacka.se Produktion: 3vA arkitektkontor Tryck: Printus maj 2010