Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Transkript

1 CHECK it out!

2 Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nu tar allt fler organisationer, myndigheter och företag viktiga steg för ökad tillgänglighet. Självklart ska vi i Studiefrämjandet också skärpa våra insatser. Sedan några år har vi en gemensam policy för personer med funktionsnedsättning. Den anger övergripande mål och tanken är att den ska följas av lokala handlingsplaner. På vissa avdelningar har arbetet tagit fart, på andra håll går det trögare. Med hjälp av den här checklistan går det att ta viktiga steg framåt i arbetet för ökad tillgänglighet. När ni har gått igenom checklistan innebär det att ni har en plan för vad ni behöver förbättra. Kanske upptäcker ni också att en hel del redan är gjort. Många åtgärder behöver inte kosta särskilt mycket. Annat kan kosta mer, men är faktiskt en investering som gör att fler har möjlighet att delta i vår verksamhet, besöka oss eller arbeta hos oss. Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! Tjia Torpe Förbundschef f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 2 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

3 ENKELT AVHJÄLPA HINDER - CHECKLISTA Tanken är att ansvarig med checklistan i handen ska ta sig runt i aktuella lokaler och därefter ha en lista på vad som behöver åtgärdas. Tänk på att de flesta besökare uppskattar lokaler som är lätta att hitta i, rymliga och som känns välkomnande. Regelverket I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av meddelade föreskrifter, 17 kap. 21a plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Boverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2003:19, HIN 1 vilka denna checklista är baserad på. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren, 5 HIN: 5 Föreskrifterna i 6-18 gäller endast om de hinder som skall undanröjas är enkelt avhjälpta. Vems ansvar? Det är den som äger publika lokaler eller allmänna platser som har ansvar för att kraven uppfylls. Studiefrämjandet äger vissa lokaler och är då själva skyldiga att se till att kraven uppfylls. I de fall då lokalerna som används hyrs är det i juridisk mening hyresvärden som är ansvarig men Studiefrämjandet kan och bör naturligtvis påpeka problem till värden. Vilken typ av hinder gäller det? Det handlar om att åtgärda olika typer av brister i den fysiska miljön. Föreskrifterna anger vilka åtgärder som omfattas. Till föreskrifterna finns allmänna råd som beskriver hur bristerna kan åtgärdas. Reglerna omfattar: - mindre nivåskillnader och tunga dörrar - kontrast- och varningsmarkeringar - skyltning och belysning - balansstöd - ljudmiljö - fast inredning Vad händer om hinder inte Det är kommunens (byggnadsnämndens) uppgift att övervaka att reglerna följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den ägare som inte följer reglerna. Besökare som får problem i lokalerna kommer givetvis sammankoppla det med Studiefrämjandets varumärke. Vilka sanktionsmöjligheter finns de som inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder? De ingripande- och sanktionsmöjligheter som kan användas finns i 10 kap. PBL och då framförallt 3, 14, 15 och 18. Den ingripandemöjlighet som är aktuell när en ägare inte undanröjer ett enkelt avhjälpt hinder är 15. Den ger kommunen rätt att förelägga ägaren att utföra åtgärden inom viss tid. För att föreläggandet ska bli verkningsfullt mot en trilskande ägare bör föreläggandet förenas med ett vite eller en föreskrift att åtgärden kan komma att utföras av kommunen på den försumliges bekostnad. Kommunen kan också få hjälp av kronofogdemyndigheten (12 ) att via handräckningsinstitutet få åtgärden utförd om ett föreläggande enligt 15 inte följs. När ska åtgärderna vara genomförda? Boverkets föreskrifter trädde i kraft 1 december 2003 och principen är att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas direkt. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 3 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

4 FYSISKA HINDER 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 4 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

5 Kan man komma till byggnaden utan att behöva passera trappa eller trappsteg? Finns det dörrmattor som är tunga att rulla över eller med kanter som är svåra att passera? Är dörrarna utan tröskel eller med avfasad tröskel? Kan man förflytta sig i byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 5 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

6 Är tunga dörrar i byggnaden försedda med automatisk dörröppnare? Är dörrar med dörrstängare i utrymme i byggnad som används främst till förflyttning som korridorer, hallar, passager, ramper, trappor, försedda med automatisk dörröppnare? Se domslut om rimligt pris för dörröppnare sid 32. Är dörrhandtag och låsvred lätta att hantera och greppa exempelvis med enhandsgrepp och stort vred? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 6 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

7 Är placeringen för: 1. Kodlås/ porttelefon 2. Manöverdon för dörröppnare 3. Ringklocka lämplig och lätt att hitta? Centrum ca 80 cm över golv eller mark. Sitter information om era aktiviteter i en höjd som deltagarna kan läsa även om de sitter i rullstol? Kan: 1. Kodlås/ porttelefon 2. Manöverdon för dörröppnare 3. Ringklocka nås av personer i rullstol eller med rollator utan att träffas av dörrbladet vid öppning? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 7 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

8 Är anropsknappen utanför hissen samt manöverpanelen i hissen nåbar från rullstol? Kallelseknappen utanför: cm över golv och minst 50 cm från hörn Knappar inne i hissen cm över golv och minst 40 cm från hörn. RAMPER Kan lutningen göras högst 5 % (1:20) Enligt byggreglerna blir en ramp säkrare att använda om lutningen är högst 5%, speciellt för en rullstolsbrukare som inte har någon som står bakom. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 8 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

9 Är bredden minst 130 cm? Finns avåkningsskydd på rampen? Är rampens beläggning sådan att man inte riskerar att halka? Behövs och kan rampen kompletteras med trappa? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 9 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

10 ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 10 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

11 KONTRAST OCH VARNINGSMARKERINGAR 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas Kontrastmarkering gör att synsvaga och personer med utvecklingstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan exempelvis uppnås med avvikande materia och ljushetskontrast. Bilden ovan är ett exempel på en kontrastmarkering av en glasdörr. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 11 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

12 Har kontrast- och varningsmarkeringar en mycket skarp kontrast? Är varningsmarkeringarna avkännbara med vit käpp för synsvaga? STRATEGISKA PUNKTER Är strategiska punkter som nedanstående kontrastmarkerade? 1. Entrédörrar 2. Trapphus 3. Hissdörrar 4. Manöverdon/ öppnare för dörrar, hissar och larm 5. Receptionsdiskar/informationsställen f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 12 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

13 6. Toalettdörrar 7. Nödutgångar Är beslag och manöverdon till hygienrummen kontrastmarkerade? Är svepytan för dörrar med öppnare kontrastmarkerad på golvet, alternativt är dörren försedd med säkerhetssensor? Är anropsknappen på hissen kontrastmarkerad? Är handtag och vred på dörrar kontrastmarkerade? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 13 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

14 Är nedanstående kontrastmarkerade? 1. Kodlås 2. Porttelefon 3. Manöverdon för dörröppnare och ringklocka Kan knappar avläsas taktilt? Är 5:an på knappsatsen taktilt utmärkt? 5:an brukar vara upphöjd för att synsvaga skall kunna orientera sig. Är viktig textinformation tydlig Är bokstäverna minst 15 mm höga? Finns det andra strategiska punkter som behöver kontrastmarkeras? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 14 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

15 LEDSTRÅK (VÄGAR) Är ledstråk markerade mellan strategiska punkter till och inom byggnaden? Är ledstråk kontrastmarkerade? Är ledstråk möjliga att följa med vit käpp? Behövs färgsättning för att underlätta orienteringen? UTSTICKANDE BYGGNADS OCH INREDNINGSDELAR Är utstickande byggnadsdelar (t ex pelare och trappor) och inredningsdelar (t ex kapphyllor) varningsmarkerade eller inbyggda? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 15 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

16 OSKYDDADE GLASYTOR Är oskyddade glasytor kontrastmarkerade i ögonhöjd för sittande och stående personer? 90 resp. 150 cm över golv, se bildexempel sid 31 ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 16 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

17 SKYLTNING OCH LJUDMILJÖ 8 Hinder i form av bristande skyltning och brister i ljudmiljön skall undanröjas Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bl a personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklingsstörning skall kunna orientera sig. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 17 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

18 Är skyltningen lättbegriplig och lättläst? Har den tillräcklig ljuskontrast? Är bokstäverna i upphöjd relief eller punkskrift? Är den allmänna ljudmiljön acceptabel för lokalens användning? Om inte kan exempelvis lokalen kompletteras med ljudabsorbenter anpassade till rummets form såsom material, gardiner, draperier och takplattor. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 18 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

19 Är textinformationen lättbegriplig? Behövs kompletterande text i relief eller som punktskrift? Behövs det kompletterande talad information? ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 19 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

20 BELYSNING 9 Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Avskärmning kan ske exempelvis med gardiner, markiser eller persienner. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 20 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

21 Finns det bländande dagsljus som behöver skärmas av? Är den fasta belysningen bländfri? Finns det viktiga skyltar eller informationsställen som behöver bättre belysning? ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 21 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

22 BALANSSTÖD 10 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas Ledstänger bör finnas på båda sidor om trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, vara greppvänliga och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 22 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

23 Finns ledstänger på båda sidor om rampen och trapporna? Går ledstängerna 30 cm förbi rampen och trappornas båda slut? Är ledstängerna kontinuerliga utan avbrott? Är ledstängarna greppvänliga utan hindrande infästningar? Är ledstängerna kontrastmarkerade? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 23 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

24 Är trappan kontrastmarkerad på trappavsatsen vid första steget såväl som på nedersta steget? (Även under 7.) ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 24 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

25 FAST INREDNING 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas Fast inredning bör anpassas för att fungera för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 25 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

26 Är telefoner, porttelefoner, receptionsdiskar, kapphängare och klädrockar m.m placerade där de är enkla att hitta och komma åt? Är dessa anpassade i höjd för personer i rullstol? Finns toalettpappershållare lätt åtkomlig från toaletten? Finns fungerande besökslarm på toaletten? Är larmknappen nåbar för personer i rullstol och för person som ligger på golvet? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 26 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

27 Kan döva eller hörselskadade som är på toaletten nås av brandlarm eller annat larm? Är manöverdon och reglage lätta att hantera? Är tvålhållare, hållare för handdukar och muggar, speglar etc, lämpligt placerade och inom räckhåll? Finns armstöd på båda sidorna av toaletten? Är dörren till hygienrummen/ toaletten kontrastmarkerad? (även under 7.) f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 27 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

28 Är beslag och manöverdon till hygienrummen kontrastmarkerade? (även under 7.) Är placeringen för knappsatser och manöverdom lämplig och lätt att hitta? Går det att komma tillräckligt nära för personer i rullstol eller med rullator? Är placering i rätt höjd? Centrum knapp ca 80 cm golv eller mark, för t ex dörröppnare eller ringklocka. Är manöverdonet kontrastmarkerat? (även under 7.) Kan knappar avläsas taktilt? f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 28 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

29 Är 5:an på knappsatsen taktilt utmärkt? Är viktig textinformation tydlig? Är bokstäverna minst 15 mm höga? ANTECKNINGAR: f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 29 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

30 DOM OM AUTOMATISK DÖRRÖPPNARE Syftet med alla tillgänglighetsskapande åtgärder är att personer med funktionsnedsättning i största möjliga mån ska kunna klara sig utan att be om hjälp. Att stora grupper av befolkningen ständigt ska vara beroende av andras välvilja är inte förenligt med dagens samhällssyn kronor är inte för mycket för en automatisk dörröppnare till en butikslokal. Det slår länsrätten fast i en dom som hänvisar till reglerna om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas. (Länsrätten i Skåne län den 14 september 2009, mål nr Domen har vunnit laga kraft.) VILL DU VETA MER? Denna checklista är gjord av ALLT OM JÄMSTÄLLDHET tillsammans med Studiefrämjandet. Vill du veta mer, gå gärna in på eller maila info@alltomjamstalldhet.se. f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 30 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

31 DET MÅSTE INTE VARA FULT... f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 31 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T

32 DET KAN VARA TILL OCH MED VARA SNYGGT! f ö r S T U D I E F R Ä M J A N D E T 32 a v A L L T O M J Ä M S T Ä L L D H E T