BRAND 2010 Mai Almén

Transkript

1

2 Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen

3 Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler

4 Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3 kap 3, BVF 2, BVL 12, 14, 15, 1 HIN 1, 5 ALM 1 Lagstiftningen avser att miljön skall göras användbar för personer i manuell rullstol eller större eldriven rullstol, personer som går med gånghjälpmedel i form av käppar eller rollator. Lagstiftningen avser också att miljön skall göras användbar för de personer som har nedsatt syn eller som är blinda, personer som har nedsatt hörsel eller som är döva. Lagstiftningen avser också att miljön skall göras användbar för personer med kognitiva problem t ex hjärnskador eller utvecklingsstörning.

5 Äldre personer med rollatorer De har förutom nedsatt rörelseförmåga också nedsatt syn, hörsel och koordinationsförmåga.

6 Som synskadad lever man farligt! Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3 kap 3, BVF 2, BVL 12, 14, 15, BBR 3,5 och 8 kap, 1 HIN 1, 5 ALM 1

7 BBR 5:3 Utrymning vid brand 5:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Allmänt råd Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinner sig i en byggnad eller en förflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden för de personer som befinner sig inom den del som direkt berörs av branden. I det senare fallet måste personerna vara skyddade mot värme och toxiska gaser under ett fullständigt brandförlopp eller under minst den tid som i ogynnsammaste fall fordras för att branden ska vara helt släckt. Utrymningssäkerheten bör anpassas till den valda utrymningsstrategin, verksamheten och antalet personer i byggnaden, samt till de byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddsåtgärderna, t.ex. i form av utbildad personal. Exempel på metoder för projektering av utrymningssäkerhet finns i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering

8 BBR 5:3 Utrymning vid brand 5:35 Utrustning 5:351 Vägledande markering Vägledande markeringar för utrymning ska finnas om berörda personer förväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom i hotell, vårdanläggning (utom förskola och liknande) och samlingslokaler. Kravet gäller även lokaler inom vilka det är svårt att orientera sig eller som saknar dagsljusinsläpp. Vägledande markeringar ska finnas i sådan omfattning och vara så placerade att utrymning inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden. Skyltar ska placeras i anslutning till utgångsdörrar till och i utrymningsvägar. Skyltar ska utgöras av belysta eller genomlysta gröna skivor med tydliga, vita symboler. Allmänt råd Skyltar bör ha sådan storlek och luminans att de syns tydligt och ha vägledande markeringar. Regler om utformning av varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser finns hos Arbetsmiljöverket. (BFS 2006:12).

9 ur Utrymningsdimensionering Boverket juni 2006 Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande inom egen brandcell, i direkt anslutning till respektive trappa. De som har svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med förflyttning till annan våning anländer. Denna strategi är vanligt förekommande på vissa vårdanläggningar där utrymning till en intilliggande vårdavdelning kan ske. Liknande strategi kan med fördel användas även i andra verksamheter. Den intilliggande brandcellen kan vanligen inte betraktas som en så kallad säker flyktplats, se avsnitt 3.2, utan utgör en tillfällig utrymningsplats varifrån utrymningen sedan kan fortsätta till det fria. Det viktiga i sammanhanget är att vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet. För att personer med funktionshinder ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer förutsätts att byggnaden är utformad så att det kan underlättas till exempel genom att:

10 forst ur Utrymningsdimensionering utrymningsvägen är utan trappor, trappsteg, höga trösklar och dylikt, öppningsanordning till dörr i utrymningsväg sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol och är lätt att förstå och hantera, larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol, personer med funktionshinder kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning. För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvikas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare om utrymning

11 Från en Brandskyddsbeskrivning: Fullständig utrymning kan ske utan hjälp av räddningstjänsten, förutom personer med funktionshinder, se nästa stycke. Utrymning för personer med funktionshinder. Utrymning för personer med funktionshinder kan på övre plan ske till tillfällig flyktplats (NNNN) eller till trapphus där personer i fråga kan invänta hjälp. Vägen till dessa skall vara fri från trappor och höga trösklar och liknande. Dörrar och öppningsbeslag skall vara utformade så att de kan manövreras av personer md funktionshinder. På bottenplan kan utrymning ske direkt till det fria, dörrar och öppningsbeslag ska utformas så att de kan manövreras av personer med funktionshinder. Exempel på andra åtgärder som vidtas är: Vissa dörrar förses med automatiska dörröppnare Utrymningslarm kompletteras med optisk signal för vissa utrymmen Dörrar färgsätts för att ge hög kontrast Rekommendrad väg för rullstolsurna markeras på utrymningsplaner. Tillfällig utrymningsplats: Passage (NNNN) utförs som en tillfällig utrymningsplats. Detta innebär att rummet utförs som en egen brandcell. Rummet skall även förses med tryckknapp som signalerar för räddningstjänsten att personer befinner sig i utrymmet och var rummet är beläget i byggnaden. Sådan indikering ska ske vid brandförsvarstablå. Möjlighet till kommunikation genom larmtelefon som även placeras vid brandförsvarstablå bör också finnas.

12 Från den 1 oktober 2008 gäller nya skyltar för utrymnings av personer med rörelsenedsättning AFS 2008:13.

13 Utrymnings-skyltar BBR 5:35 8 HIN 1

14 Utrymningsskyltning nära golvnivå syns även om det blivit mycket rök.

15 För personer med synnedsättning kan man genom taktila skyltar på ledstänger markera utrymningsväg och riktning. Dessa skyltar kan även sitta på bak-/undersida av ledstången så placerade att man känner dem och kan tyda dem när man håller i ledstången.

16 Efterlysande lister

17 Utrymningslarm för döva 11 HIN 1 Den lilla konen i mitten på taket i det här rummet är ett visuellt utrymningslarm för döva. Det finns många olika varianter ytterligare en syns på lilla bilden uppe till vänster. Utrymningslarm skall på toaletterna placeras så att de är i blickfånget när man sitter på toalettstolen. Denna brandvarnare sitter rätt placerad i förhållande till toalettstolen men den är alldeles för svag när den blinkar. Om man inte tittar rakt på den ser man inte när den blinkar.

18 Lågfrekventa larm. Många döva och hörselskadade kan uppfatta ett lågfrekvent larm. Klockan innehåller vanlig högtalare, talande brandlarm på svenska och engelska samt lågfrekvent ljud.

19 Taktil utrymningsplan

20 Här kan personer med rörelsenedsättning inte utrymma och försöker man så blockerar man vägen för alla andra.

21 Utrymningstrappan i detta objekt byggdes till med yta för att person i rullstol eller med rollator där skall kunna invänta räddningstjänsten. Överst och nedersta stegframkanterna i varje trapplopp i utrymningstrappan kontrastmarkerades.

22 Det behövs användbara vertikala panikreglar som man kan köra på med rullstolens fotstöd eller med rollartorn så att dörren öppnas. Den vertikala panikregel som används idag i bl a ställverk (nedan) sticker ut ca 15 cm vilket gör att man kan skada sig på den om den sitter i offentliga lokaler. Den skulle behöva sitta tätt på dörren liksom den horisontella gör (till vänster).

23 När skall panikregeln användas? Som vanligt öppningshandtag också eller..? Hur vet en person med synnedsättning vad som gäller? Eller en person med kognitiva funktionsnedsättningar?

24 Dörröppnares funktion Dörröppnare måste fungera också när brandlarmet har utlösts. Strömförsörjningen skall vara förlagd på separat grupp.

25 Ur: Enklare Utan Hinder, Boverket: Branddörr med släplist i borst. Tröskeln är borttagen. Borstlister kan användas både på befintliga plåtdörrar och trädörrar. Åtgärden måste anpassas till den brandklass som dörren har. Boverket, Karlskrona

26 Förvaring av rollatorer samt väntplats för färdtjänst: Förvaring av brännbart material får inte förekomma i utrymningsvägarna.

27 Brandsläckarna skall sitta så att även en person i rullstol skall kunna ta ner och använda dem.

28 Rökgardiner

29 Är trapporna möjliga att bära en bår i?

30 Hur garanterar man utrymningsmöjligheterna på ett boende för dementa personer? Förskola??

31 Kortläsare och kodlås BBR 3 :143 Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kortläsare och kodlås måste sitta utvinklade - som dessa två exempel - eftersom de behöver sitta lågt. Då kan rörelsehindrade nå knapparna och synskadade och andra kan se knapparna utan att behöva sätta sig på huk. Läsbarheten är dock dålig på dessa exemplar men marknaden uppvisar fortfarande inga produkter som fungerar enligt lagstiftningen alltså för alla personer med olika funktionsnedsättningar. Om kort skall användas skall kortläsarna vara beröringsfria. Kortläsare/lås/dörröppnarreglage måste sitta intill varandra för att kunna hanteras samtidigt.

32 Kontrastmarkering BBR 8:232, 7 HIN 1, 11 ALM 1 Kontrastmarkering av trappnos på trapplöp med ett, två resp tre trappsteg. Att föredra är om möjligt ljus kontrastmarkering eftersom den syns bättre vid belysning i mörker

33 Kontrastmarkering BBR 8:232, 7 HIN 1, 11 ALM 1 Olika sätt att i ljushet kontrastmarkera översta och nedersta stegframkanten i varje trapplopp. Ljushetskontrasterna skall vara minst 0,4 enligt NCS. Vid nybyggnation skall helst hela nedersta plansteget samt främre delen på övre vilplanet markeras allra helst med ljus markering (bilden nere längst till höger).

34 Tack för att ni lyssnade! arkitekt, MSA sakkunnig enligt Plan- och bygglagen i tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar Hedersmedlem i FSA Hinderfri Design AB Mobil: almen@hinderfridesign.se