Säker utrymning allmänt... 2

Transkript

1 Säker utrymning vid brand och andra nödsituationer Här presenteras mer detaljerad information om vad man ska tänka på för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att sätta sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer. Det är en fördjupning av riktlinjerna på området som finns i vår publikation Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet. Riktlinjerna avser publika lokaler och arbetslokaler och har tagits fram för statliga myndigheter men kan även användas inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Utrymning av bostäder och vårdinrättningar behandlas inte. Innehåll Sidan Säker utrymning allmänt... 2 Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete... 6 Plan för utrymning... 6 Utrymningsövningar... 7 Tillfällig utrymningsplats... 8 Utrymningsvägar Utrymningshiss Utrymningskyltar Nödbelysning Utrymningslarm Utrymningsstol Brandsläckare och larmknappars placering Om du vill läsa mer eller ta kontakt... 15

2 Säker utrymning allmänt Personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer. Att sätta sig i säkerhet innebär att själv kunna ta sig till en säker plats eller till en utrymningsplats. En säker plats är en plats i det fria där brand eller brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. En utrymningsplats är ett utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. Förutsättningar för att sätta sig i säkerhet är bland annat att det i lokalen finns minst två förflyttningsvägar som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga och som antingen går till utrymningsplats eller ut till säker plats. I vissa lokaler accepteras enbart en utrymningsväg och utrymningsplats (där detta accepteras av Boverket.) Om det finns automatiskt släcksystem bör en utrymningsplats finnas, (enligt Boverket behövs i detta fall ingen utrymningsplats) att förflyttningsväg som är tänkt att kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga är utan trappor, trappsteg eller branta lutningar (alltså horisontell eller med utrymningshiss) samt utan höga trösklar, tunga dörrar och svåråtkomliga öppningsanordningar att varje utrymningsplats dimensioneras så att den rymmer det antal personer som bedöms kunna vara i behov av en utrymningsplats (med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand) att utrymningsplats är väl skyddad mot rök och värme, åtkomlig utan nyckel eller motsvarande och att den har anordning för tvåvägskommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till talad kommunikation att dörrar i utrymningsvägar är lätta att öppna att passera, t ex att öppningsanordningar är lätta att förstå och hantera och sitter inom räckhåll för personer i rullstol, barn och personer som är kortväxta samt att tunga dörrar kan öppnas automatiskt 2

3 att larmknapp för att aktivera brandlarm och utrymningslarm samt brandsläckare sitter inom räckhåll för bl. a personer som använder rullstol att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning att det finns utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla kommer ut vid utrymning att det är tydligt skyltat vilka utrymningsvägar personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda för att ta sig till säker plats, utrymningshiss eller utrymningsplats. VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? Enligt BBR kap 5:31 ska byggnader utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Enligt BBR 5:336 ska publika lokaler förses med minst två oberoende utrymningsplatser. I lokaler med flera plan ska det finnas minst en utrymningsplats på varje plan. Utrymningsväg som leder horisontellt till säker plats behöver inte utrymningsplats. Utrymningsplats behövs inte heller om det finns automatiskt släcksystem. I lokaler där en det enbart finns en utrymningsväg (accepteras i vissa fall) får lokalen utformas med endast en utrymningsplats. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan rymma de personer som är i behov av en utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand. (Enligt BBR 5:32). Den ska rymma minst en mindre utomhusrullstol som upptar ytan 1,3 m x 0,7 m. Vid dimensioneringen av utrymningsplatser i lokaler av verksamhetstyp 2B och C (t ex skolor, restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer, se BBR 5:212) bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Utrymningsplatsen ska vara åtkomlig utan nyckel eller motsvarande. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation (BBR 5:248). Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från golvet. Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i 3

4 anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande. Enligt 75 i AFS 2009:02 ska det på arbetsplatser finnas sådana möjligheter till utrymning som är betingade av byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art. I regel ska det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. För att underlätta för arbetstagare med funktionsnedsättning att utrymma arbetsplatserna (egenutrymning) bör utrymningsvägarna utformas utan trappor eller andra hinder för rullstolsburna och synskadade och förses med lätthanterliga öppningsanordningar till dörrar i utrymningsvägen. Om egenutrymning för en rörelsehindrad inte är möjlig är en tillfällig utrymningsplats, inom egen brandcell, där man kan invänta hjälp i anslutning till trappan en lösning. Krav på utrymningslarm se BBR 5:2512. Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Exempel på utrymmen i publika lokaler som bör förses med kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana. Enligt 84 i AFS 2009:02 ska larmanordningar i arbetslokaler avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran. Larmsignal kan utgöras av ljud eller ljussignal eller vid behov av bådadera exempelvis då det finns personer med nedsatt syn eller hörsel på arbetsplatsen. I befintliga hygienrum i publika lokaler bör bristfällig larmutrustning kompletteras, så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. (Enligt HIN 2.) Enligt BBR 5:12 ska brandskyddet dokumenteras. Vid ändring av byggnad ska byggnader utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (enligt BBR 4

5 5:831). Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vid nybyggnad. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar men avstegen får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. Se vidare BBR 5:8. * se referenslista sidan 12. 5

6 Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete För att uppnå en säker utrymning för personer med funktionsnedsättning bör frågan om utrymning tas upp i ett tidigt skede vid nyoch ombyggnad och sedan följas upp under projekteringen. Enligt Boverkets byggregler ska dokumentation av brandskyddet upprättas. Dokumentationen ska beskriva förutsättningar för brandskyddets utförande och brandskyddets utformning samt verifiera att brandskyddet uppfyller kraven. Exempelvis om brandskyddet anpassats efter räddningstjänstens förmåga bör detta redovisas. Begränsningar för hur byggnaden ska användas, t ex antal personer som lokalerna är dimensionerade för, bör framgå. Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där det yttersta ansvaret för brandskyddet. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Man bör bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete som omfattar såväl byggnadstekniska som organisatoriska aspekter. Organisatoriska aspekter kan handla om ansvar, utbildning och information, regelbundna utrymningsövningar m.m. Det kan också handla om rutiner för hur man informerar om utrymningsfrågor t ex då samlingslokaler hyrs ut eller vid större sammankomster. Vidare kan det handla om regler/rutiner för att undvika att hindrande inredning och utrustning placeras t ex i utrymningsvägar och utrymningsplatser. Regler om det systematiska brandskyddsarbetet ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Plan för utrymning Det systematiska brandskyddsarbetet bör resultera i en utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla även personer med funktionsnedsättning kan sätta sig i säkerhet vid brand eller annan nödsituation. Det gäller såväl publika lokaler som arbetsplatser och givetvis även arbetsplatser där det för tillfället inte finns någon person med funktionsnedsättning anställd; en anställd kan ha en tillfällig funktionsnedsättning som gör att han eller hon just då inte kan gå i trappor eller en person med funktionsnedsättning kan vara på besök i lokalerna. (Undantag är arbetsplatser där 6

7 tillgänglighetskrav är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet som lokalerna är avsedda för). När utrymningsplanen tas fram bör man därför se över följande: Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utrymma lokalerna och om eventuella förbättringar behövs för en säker utrymning. Om någon särskild typ av utrustning behövs. Om en särskilt ansvarig person behöver utses för utrymning av personer med funktionsnedsättning. Om personalen behöver informeras och/eller utbildas för att kunna genomföra en säker utrymning. Det är viktigt att alla som normalt befinner sig i byggnaden informeras och utbildas så att alla vet hur personer med nedsatt rörelseförmåga ska utrymma byggnaden. De bör veta vilka utrymningsvägar som kan användas, var det finns en tillfällig utrymningsplats och hur man hjälper personer med nedsatt rörelseförmåga. Om personer behöver bäras ut bör man utgå från att det görs av utbildade personer, alltså räddningstjänst eller motsvarande. Om det finns särskild utrustning, till exempel en utrymningsstol, kan även andra hjälpa en person med rörelsehinder att komma ut. Men det förutsätter att den som ska manövrera stolen haft tillfälle att träna på hur stolen fungerar. Utrymningsplanen bör anslås på lämpliga platser i byggnaden. Planen bör bland annat informera om var utrymningsvägar och larmutlösningsdon finns samt var återsamlingsplatsen ligger. Dessutom bör det klart framgå var utrymningsvägar och utrymningsplatser som kan användas av personer i rullstol finns och om någon hiss kan användas vid brand. Utrymningsövningar Att öva utrymning är bästa sättet för alla att lära hur en utrymning ska organiseras och genomföras. Det är därför viktigt att alla deltar i övningen, det vill säga även personer med funktionsnedsättning. Det ger automatiskt värdefulla och konkreta erfarenheter för att utforma utrymningsrutiner för alla. 7

8 Utrymningsplats Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta sig till en säker plats i det fria bör det finnas utrymningsplats dvs utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. En utrymningsplats bör uppfylla följande villkor: Räddningstjänsten ska enkelt kunna ta sig fram till utrymningsplatsen. Ett trapphus som ligger i en separat brandcell kan exempelvis användas som utrymningsplats (om det är tillräckligt stort för att person i rullstol ska kunna vänta utan att stå i vägen för andra personer som utrymmer.) I annat fall bör utrymningsplatsen ligga i direkt anslutning till trapphuset. För att skyddet ska vara så bra som möjligt måste dels räddningstjänsten informeras om att det finns en utrymningsplats, dels var den ligger i byggnaden. Platsen bör vara utmärkt på utrymningsplanen. Bild 1. Bilden visar ett exempel på skylt som talar om att utrymmet är säkert vid brand. (Statens fastighetsverk har tagit fram skylten.) Utrymningsplatsen ska vara så stor att personer som använder rullstol och rollator där kan invänta hjälp utan att stå i vägen när andra utrymmer. Hur många rullstolar som en utrymningsplats bör dimensioneras för beror på typ av lokal. T ex i lokaler som skolor, restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer bör enligt BBR 5:212 minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Man måste beakta att vägen till en av utrymningsplatserna kan vara spärrad av brand. Man kan utgå från att en rullstol oftast har måtten max 0,7x1,3 m. Ytan som behövs för en stillastående rullstol är något större förslagsvis minst 0,90 x1,40 meter. Det behövs även utrymme för manövrering av rullstolen. Möjlighet till tvåvägs kommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till talad kommunikation ska finnas. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från golvet (enligt BBR) samt minst 0,7 m från hörn 8

9 eller annat hinder. Utrustningen ska lätt kunna hanteras genom att till exempel enkelt trycka på en knapp eller ett reglage, det vill säga man ska inte behöva ha nypgrepp i handen. Det är viktigt att utrymningsplatsens dörrar är täta och ventilationen är bra, till exempel genom brand-/brandgasspjäll som skydd för rök och värme. Om utrymningsplatsen är ett mindre rum kan brandglas i brandcellsgränsen (väggar och dörrar) vara olämpligt då glas släpper igenom för mycket värme. 9

10 Utrymningsvägar Fungerande utrymningsvägar förutsätter följande: Det ska vara möjligt att snabbt se, överblicka och förstå hur man ska förflytta sig för att ta sig ut ur lokalen. Det ska framför allt vara lätt att hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen. Utrymningsvägar ska alltid hållas fria från inredning, utrustning och andra hinder tillfälliga såväl som permanenta. Föremål får aldrig placeras framför eller bakom dörrar så att de inte kan öppnas eller så att det blir svårt att nå dörrhandtaget. Varningsmarkeringar ska bland annat finnas där trappor börjar och slutar samt vid stora glasytor som man kan missta för öppningar. Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt funktion i händerna. Dörren ska kunna öppnas med ett handgrepp, oavsett om den är låst eller olåst. Se exempel på öppningsbeslag, bild 2 och 3. Inga vred som kräver att man har nygrepp i handen bör förekomma. Om vred ändå används bör det inte ha en skyddskåpa. Tunga dörrar bör kunna öppnas automatiskt. Det ska vara lätt att förstå hur dörrar i utrymningsvägen öppnas. Även personer som har nedsatt syn och personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska snabbt kunna öppna dörrarna. Låsta dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma. Öppningsbeslag (dörrtrycke, handtag eller liknande) får inte placeras högre än att exempelvis en person som är kortväxt kan nå det, vill säga högst cirka 1 meter över golvet. För att utrymningsvägen ska kunna användas av en person i rullstol tillkommer: Att det inte finns några trappor, trappsteg eller höga kanter. Att dörrar så långt möjligt saknar tröskel. Även brandklassade dörrar kan vara utan tröskel. En brandcellsskiljande dörr mot ett trapphus och mot en utrymningsplats bör vara extra tät. Helst bör man använda automatiska tätningströsklar som faller ner när dörren stängs, borstlist eller släplist. Om det finns trösklar får de vara högst 25 millimeter helst inte högre än 20 millimeter. De ska även vara avfasade. 10

11 Att dörrar som ska passeras är tillräckligt breda, minst 80 centimeter men helst minst 84 centimeter. Öppningsanordningen (dörrhandtaget eller manöverdon dörröppnare) nåbart från rullstol, det vill säga minst 70 centimeter från hörn och på höjden högst 1 meter, helst lägre. Att tunga dörrar kan öppnas automatiskt. Utrymningsvägar i entréplanet bör vara utan hinder så att personer som använder rullstol själva kan ta sig ut. I övriga våningsplan är oftast den enda lösningen att det finns utrymningsplatser dit alla som inte kan gå i trappor kan ta sig för att vänta på hjälp. En hiss som kan användas vid brand är en annan och bättre lösning. Se vidare under rubriken Utrymningshiss. Bild 2. Bilden visar ett öppningsbeslag för utrymning. Det är ett speciellt dörrtrycke som sitter ovanför dörrhandtaget. Plomberingen ska brytas innan det trycks ner. Bild 3. Bilden visar ett annat öppningsbeslag för utrymning. Det har form av en horisontell stång. Här trycker man på stången för att öppna dörren. 11

12 Utrymningshiss I normala fall får hissar inte användas vid brand. Under senare år har försök gjorts med hissar som kan användas självständigt vid brand, så kallade utrymningshissar. Följande punkter är viktiga när det gäller utrymningshissar: Hissen bör mynna på ett sätt som gör det lätt att därifrån ta sig ut i det fria. Hissen ska ha separat strömförsörjning, trycksättning av schakt och sluss samt särskilda styr- och larmfunktioner. Larmtelefonen bör finnas både i hisskorg och i sluss. Se vidare i referenslistan sidan 12: Tillgänglighet och kulturarv, Statens fastighetsverk. Där beskrivs ett pilotprojekt med utrymningshiss. Utrymningsskyltar Utrymningsskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i lokalen man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, exempelvis hängande armaturer. Även personer som sitter i rullstol med en ögonhöjd från cirka 1 meter över golv ska tydligt kunna se skyltarna. Det ska också finnas information/skyltar som visar hur man kommer till hinderfria utrymningsvägar, en tillfällig utrymningsplats och eventuell utrymningshiss. Skyltarna bör placeras där man förväntar sig att de ska sitta, till exempel över branddörrar. De kan eventuellt kompletteras med lägre sittande skyltar. I en lokal som börjar rökfyllas kan det vara svårt att se skyltar som sitter högt eftersom röken stiger uppåt. Bild 4. Bilden visar en dörr som kompletterats med ytterligare en skylt för att visa utrymningsvägen. Skylten sitter i handtagshöjd. 12

13 Utrymningsskyltar ska alltid vara väl belysta eller genomlysta, det vill säga ljuskällan sitter inne i skylten. Belysningsnivån anpassas sedan efter belysningen i lokalen. Utrymningsskyltar och andra skyltar för varselmärkning ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Skyltar och signaler. AFS 2008:13. De färgkombinationer som anges där ska alltid följas, exempelvis grönt/vitt för utrymning och röd/vit för brandbekämpningsutrustning. Bild 5 a. Utrymningsväg för funktionshindrade. ( Från AFS 2008:13). Bild 5 b. Utrymningsväg via säker hiss. (Från AFS 2008:13). Nödbelysning För att hitta vägen ut vid strömavbrott krävs nödbelysning och vägledande markeringar för utrymning i vissa typer av lokaler och i vissa trapphus. Se vidare BBR 5:343. Bild 6. Bilden visar väggar med bårder längs golvet. Om ljuset slocknar lyser bårderna och visar vägen ut. Utrymningslarm För att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta varningar om brand och andra allvarliga risker måste olika typer av larm användas, till exempel: 13

14 Ljudsignaler sirener och ringklockor och helst talad information i högtalare som meddelar att alla som befinner sig i byggnaden ska utrymma och hur man gör det. Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av personer med hörselnedsättningar mycket lättare än ett vanligt larm. Ett talat meddelande om att lokalerna måste utrymmas och hur man bäst tar sig ut innebär oftast en snabbare utrymning. En nackdel är att det kan vara svårt att uppfatta meddelanden om det finns störande bakgrundsljud. Särskilt personer med nedsatt hörsel har svårt att uppfatta ett sådant meddelande. Språket kan också vara ett problem alla kanske inte förstår svenska. Att informationen både kan höras och förstås är viktigt. Ljussignaler optiska signaler i form av blinkande eller roterande ljus är särskilt viktigt i utrymmen där det finns risk att någon person befinner sig ensam. Utrymningsstol En utrymningsstol är en specialkonstruerad stol med hjul och medar som smidigt kan manövreras både nedför trappor och på plant golv. En person som inte själv kan gå i trappor kan föras i säkerhet med stolens hjälp. Stolen är relativt lätt att använda, man behöver exempelvis inte vara extra stark, men man bör åtminstone någon gång ha tränat att använda den. Bild 7. Bilden visar en skylt om att det finns det en utrymningsstol. (Statens fastighetsverk har tagit fram skylten.) Brandsläckare och larmknappars placering Brandsläckare, larmknapp och annat som är viktigt vid utrymning ska placeras så att de är inom räckhåll från en rullstol, det vill säga inte högre än 1,1 meter över golvet och minst 70 centimeter från hörn. Den bästa placeringen är på maxhöjden 1 meter över golvet och minst 1 meter från hörn. 14

15 Om du vill läsa mer Enklare utan hinder. Boverket Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/. Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. (Statens räddningsverk) SRVFS 2004:3). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. H IN 2.( BFS 2011:13). Tillgänglighet och kulturarv (Statens Fastighetsverk). Utrymning för alla byggnader med kulturvärden. Elena Siré. (Svensk Byggtjänst) Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778). Skyltar och signaler. (Arbetsmiljöverket) Författningssamling AFS 2008:13. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet (Handisam 2012) 15

16 eller ta kontakt Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. Skicka synpunkterna till Bild och text får användas fritt om källa och fotograf anges. Text: Elena Siré Arkitekt AB har tagit fram underlag till fördjupningsbladet. Elisabet Svensson, Handisam har bearbetat och uppdaterat texten. Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna synpunkter på innehållet. Foto: Mai Almen, Hinderfri Design AB (bild 3, 4 och 6) Elena Siré Arkitekt AB (bild 5) Elisabet Svensson, Handisam (bild 1, 2 och 7) 16