EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm

Transkript

1 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare och nyttjare Varsamhet med befintlig miljö gör att det kan anses rimligt att hindret avlägsnas Vad är allmänna platser? I PBL finns inte någon uttömmande definition av begreppet allmän plats, utan endast exemplifiering i 5 kap 3. Där anges att gator, vägar, torg och parker kan vara allmänna platser, under förutsättning att marken har redovisats som sådan i detaljplan eller områdesbestämmelser. Kännetecknande för allmänna platser är att de är allmänt tillgängliga och avsedda för ett gemensamt behov. Om de istället för allmän plats benämns kvartersmark i detaljplan är de inte allmän plats i HINs mening. Vad är publika lokaler? Alla lokaler som erbjuder allmänheten varor och tjänster och mötesplatser som kulturlokaler, lokaler för social service, förvaltningsbyggnader, matställen, idrottsplatser- och lokaler, butiker etc och i skolor rektorsexpedition och vaktmästare samt utlåningsbara lokaler som aula, matsal, gymnastik.

2 Allmän platsmark Exempel på hinder som ofta är enkelt avhjälpta Det saknas p-platser för rörelsehindrade för små, för lutande, otydligt markerade p-platser för stort avstånd mellan p-platsen och den allmänna plats/lokal som ska besökas Svårforcerad markbeläggning och mindre nivåskillnader i kommunikationsvägar För höga kantstenar Ojämn eller svårforcerad markbeläggning Ränndalar där hjul kan fastna 2-3 trappsteg utan rampalternativ Obefintliga eller otydliga ledstråk mellan start- och målpunkter Svårupptäckta målpunkter som busshållplatser, entréer, informationsställen etc Fasta hinder och utstickande byggnadsdelar i gångstråk Dålig skyltning Dålig hörbarhet, eko Otillräcklig, ojämn eller bländande belysning Trappor utan kontrastmarkering av översta och nedersta steg Ramper utan kontrastmarkering upptill och nertill Trappor och ramper utan ledstänger eller bara på ena sidan För korta ledstänger Svårgripbara ledstänger Brister i lekplatsers utformning eller utrustning som gör det svårt för barn med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att alls använda lekplatsen, samt för föräldrar att vistas på lekplatsen

3 Exempel på åtgärder på allmän platsmark Bilplatser p-platser förstoras, planas ut och markeras ny p-plats anläggs om det finns plats Markbeläggning, mindre nivåskillnader Ledstråk anläggs/förtydligas För höga kantstenar försänks, försänkningen kontrastmarkeras Övergångsställen och passager markeras visuellt och taktilt Ojämn markbeläggning byts ut, stråk med jämnare markbeläggning läggs in Ränndalar täcks över, eller byts 2-3 trappsteg överbryggas av ramp Trappors översta och nedersta steg kontrastmarkeras Ramper kontrastmarkeras upptill och nertill Ledstråk anläggs och målpunkter markeras med ljushetskontrast och avvikande material. Fasta hinder och utstickande byggnadsdelar i gångstråk tas bort, flyttas eller varningsmarkeras och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp Bättre skyltning Bättre belysning Dämpning av eko Trappor och ramper kompletteras med ledstänger på båda sidor För korta ledstänger förlängs Svårgripbara ledstänger byts ut Brister i lekplatsers utformning eller utrustning Se ovan Markbeläggning Välj utrustning och redskap som i någon utsträckning kan användas av elever med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, med tydliga färger och ljuskontrast, elastiskt underlag. Byt till tillgängliga bänkbord (fritt under vid gavel) sittbänkar med arm- och ryggstöd. Tydlig avgränsning av platser för bollspel, rörliga lekredskap (t ex gungor) o d

4 Publika lokaler Exempel på hinder som ofta är enkelt avhjälpta Obefintliga eller otydliga ledstråk Svårupptäckta målpunkter som reception, hiss, dörrar etc Oskyddade glaspartier, stora fönsterglas mot det fria och fönster i slutet av korridorer Dålig skyltning Dålig hörbarhet, eko Otillräcklig, ojämn eller bländande belysning Trappor utan kontrastmarkering av översta och nedersta steg Ramper utan kontrastmarkering upptill och nertill Trappor och ramper utan ledstänger eller bara på ena sidan För korta ledstänger Svårgripbara ledstänger Tunga dörrar, höga trösklar, felaktigt placerade/utformade manöverdon, otyliga rum För höga trösklar till lokaler Tröga dörrstängare och tunga dörrar Svårforcerade dörrmattor och skrapgaller Svåråtkomligt placerade porttelefoner, manöverdon, dörröppnare, ringklockor mm Svårupptäckta eller otydliga manöverknappar Svårhanterade handtag och lås Felaktig utformning och placering av fast inredning För högt placerade telefoner, kölappsautomater mm Telefoner utan hörförstärkning Olämpligt placerad, dåligt fungerande och svårupptäckt inredning i toaletter Bara akustiskt brandlarm i toaletter och andra utrymmen där man vistas ensam

5 Exempel på åtgärder i publika lokaler Ledstråk anläggs och målpunkter markeras med ljushetskontrast och avvikande material. Oskyddade glasytor varningsmarkeras, stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer avskärmas Bättre skyltning Bättre belysning Dämpning av eko Trappors översta och nedersta steg kontrastmarkeras Ramper kontrastmarkeras upptill och nertill Trappor och ramper kompletteras med ledstänger på båda sidor För korta ledstänger förlängs Svårgripbara ledstänger byts ut Tunga dörrar och felaktigt placerade eller utformade manöverdon För höga trösklar tas bort, sänks eller kompletteras med tröskelramp Tunga dörrar kompletteras med automatisk dörröppnare Svårforcerade dörrmattor och skrapgaller byts ut Porttelefoner, manöverdon, dörröppnare, ringklockor mm flyttas ner och bort från innerhörn Svårupptäckta eller otydliga manöverknappar byts ut Svårhanterade handtag och lås byts ut Bristande utformning och placering av fast inredning Telefoner, kölappsautomater mm flyttas ned Telefoner förbättras med förstärkare, system med talförbindelse och optisk anordning för hörselskadade och döva. Inredningsdetaljer i toaletter flyttas eller byts ut Inredning kontrastmarkeras Optiskt brandlarm t ex i toaletter och andra utrymmen där man vistas ensam Oskyddade glasytor varningsmarkeras, stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer avskärmas

6 Ansvar för att hindren undanröjs Det är fastighetsägarna de som äger byggnaderna och de som äger marken - som har ansvaret för att de enkelt avhjälpta hindren undanröjs. När det gäller byggnader i stadsmiljö är det ofta kommunen som äger marken, dvs gator, torg och parker. För att ett hinder vid entrén till byggnader ska kunna undanröjas behövs ofta att både husägaren och markägaren medverkar. Om detta inte kan ske omedelbart måste de upprätta en åtgärdsplan där det finns angivet varför hindren inte går att undanröja omedelbart. Alla hinder bör vara åtgärdade innan år Hur kan man gå tillväga för att upptäcka enkelt avhjälpta hinder? Inventeringen består av två steg Steg 1 är att inventerar på plats, mäta, anteckna och fotografera. Steg 2 är att fylla i inventeringsprotokollet, hemma vid skrivbordet. Ritningar gör det enklare Innan du beger dig till lokalen för att inventera bör du försöka få tag i en situationsplan över området/kvarteret/tomten i skala 1:400 eller 1:500, där du kan notera förhållanden på gångvägar, uteplatser, angöring och parkering mm ritningar på lokalen skala 1:100 eller 1:200, där du kan anteckna de hinder du upptäcker Viss utrustning behövs Kamera, tumstock/lasermätare, lutningsmätare, tröskelmätare Lutningsmätare och tröskelmätare är ganska lätt att tillverka, se bilaga. Gå/rulla fram till entrén, in i lokalen, runt i lokalen, mät och fotografera, anteckna i protokollet, markera gärna på ritningen. Fyll i och renskriv inventeringsprotokollet