Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Transkript

1 Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

2 God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer med nedsatt rörelseförmåga att ta sig fram är en tillgänglighetsaspekt. God tillgänglighet handlar också om god belysning, en bra ljudmiljö, tillgång till information även för den som inte kan se eller läsa skriven text, möjlighet att med hjälp av olika hjälpmedel kunna kommunicera även om man saknar talförmåga och mycket annat. I Arvika kommun arbetar vi kontinuerligt för att identifiera och undanröja hinder, bland annat genom skyddsronder och tillgänglighetsronder på offentliga platser samt planer för gång- och cykelvägar. Lokaler, byggnader, parker, gator, information och service ska utformas så att alla kan ta del av dem. Insatser och anpassningar som underlättar för personer med funktionsnedsättning, gynnar alla kommuninvånare och besökare. Under 2010 togs beslut att ingå i satsningen Enkelt Avhjälpta hinder med syfte att förbättra tillgängligheten inom Arvika kommun. En konsult anlitades för att hjälpa kommunen med frågan och göra en inventering av hur långt kommunen kommit i tillgänglighetsarbetet. I samband med detta gick man vandringar och noterade de brister man hittade. Fokus låg på fastighetssidan. Bristerna sammanställdes, redovisades och åtgärdades. Efter avslutat projekt ingår översyn av enkelt avhjälpta hinder som ett driftansvar i de kommunala bolagen.

3 En policy, Riktlinjer för offentlig miljö, har tagits fram och är nu politiskt antagen. Syftet är att skapa en säker framkomlighet och bevara en trivsam miljö kring stadens gator. Fokus har framförallt varit på funktionsnedsattas behov när det gäller framkomlighet. Med den här broschyren vill vi visa en del av det vi gör ute i våra verksamheter.

4 Information Webbplatsen Tillgänglighetsaspekterna har funnits med som en grundläggande byggsten från att den första specifikationen för nuvarande webbplatsen togs fram. E-delegationens Vägledning för webbutveckling finns i fokus under allt utvecklingsarbete av webbplatsen. Tillgänglighet på innebär bland annat: Responsiv design - sidan anpassar sig efter mobil och läsplatta. Talsyntes som kan läsa upp texter. Väl genomtänkt struktur (Funkas standardstruktur). Bra sökfunktion. Mycket luft, beskrivande rubriker och underrubriker. Lättförståeliga texter på enkel svenska (undvika förkortningar, förklara fackuttryck, följa svensk standard). Beskrivning för alla bilder och länkar (text som syns när muspekaren läggs över bilden/länken). Underlättar för talsyntes. Aldrig bilder istället för text (förhindrar talsyntesfunktioner). Bra färgkontraster mellan texter och bakgrundsfärger. Behov av insticksprogram eller kommersiella program för att se innehåll eller öppna filer undviks. Enbart pdf-format utöver de vanliga webbsidorna. Tillgänglighetsanpassade pdf:filer. Funktion för att anpassa textstorlekar och radavstånd direkt på webbplatsen. Under rubriken Omsorg och hjälp finns bland annat en sökbar Tillgänglighetsguide som innehåller uppgifter om offentliga lokalers tillgänglighet (hörselslingor, rullstolsramper, handikapptoaletter etc). Vissa sidor inom avsnittet finns även som Lättläst.

5 Vård och omsorg Vård- och omsorg har, liksom övriga verksamheter inom kommunen fått ett tvärsektoriellt uppdrag att arbeta med hur vi kan öka tillgängligheten i ordinära bostäder. Några av uppdragen i närtid är: Ta fram en plan för hur koncernen ska samarbeta tvärsektoriellt när ordinära bostäder behöver renoveras alternativt vid nybyggnation av bostäder. Ta fram ett informationsmaterial om vad som är viktigt att tänka på för att öka tillgängligheten vid ansökan om bygglov. Ta fram ett informationsmaterial till privata fastighetsägare om vad som är viktigt att tänka på för att öka tillgängligheten vid nybyggnation alternativt vid renovering av bostäder. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Det är till för att göra de anpassningar som är nödvändiga för att man ska kunna fungera i sin bostad. Till exempel att ta bort trösklar, byta bort badkaret mot en dusch eller ordna en ramp vid entrén. Ansökan om bostadsanpassningsbidrag sker hos kommunen. Man avgör själv vilka åtgärder man vill ansöka om bidrag för. Funktionsnedsättningen ska vara bestående eller långvarig och det måste finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Bidrag lämnas endast för anpassningar i permanentbostad.

6

7 LSS LSS-verksamheten arbetar dagligen med tillgänglighet och arbetet genomsyrar den dagliga verksamheten. Att tillgänglighetsanpassa verksamheten är ett ständigt pågående arbete. Allra viktigast är bemötandet. Att möta brukaren på brukarens egna villkor är en förutsättning för att kunna göra ett bra arbete. LSS-verksamheten har ombud inom flertalet olika områden där stöd kan behövas. Ett område som man arbetar med för tillfället är läsning. Tidningen 8 Sidor används i verksamheten för att ge brukarna tillgång till nyheter på ett lättbegripligt sätt. Man har också ett samarbete med biblioteket för att brukarna ska få information om och tillgång till det material som finns där. Det finns även läsombud som har till uppdrag att hjälpa brukaren att finna rätt material eller men även för att hjälpa brukaren läsa. Utgångspunkten är vad brukaren vill och behöver. LSS-verksamheten har också kostombud. Dessa har till uppgift att bland annat vara ett stöd när det gäller matlagning. Här har man inlett ett samarbete med kostenheten för att till exempel få hjälp med att utforma recept efter behov genom enkla texter eller bilder. Lokaler Behov av ändringar eller eventuella brister i de lokaler LSS-verksamheten använder påtalas till Arvika fastighetsägaren för åtgärd. Information En del av verksamhetens egna sidor på hemsidan har anpassats till lättläst. LSS-verksamheten försöker att så mycket så möjligt av informationen skrivs på lättläst svenska.

8 Lärande och stöd Skolhälsovården/elevhälsan Skolhälsovårdens och Elevhälsans arbete är till största delen inriktat mot den enskilde och hans eller hennes specifika behov. Det kan handla om att samordna och ha kontakt med andra instanser såsom habiliteringen, hörselvården, specialpedagogiska myndigheten eller allergikonsult. Inom Elevhälsan finns en hörselpedagog och synkontaktperson som arbetar med anpassningar som rör syn och hörsel. Det finns även specialpedagoger med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter samt tal, språk och kommunikation. Inom Elevhälsan finns Skoldatateket som arbetar med digitala hjälpmedel som rör läs- och skrivsvårigheter, dyslexi samt koncentrationssvårigheter. Man arbetar också med fortbildning och ger stöd till både elever, pedagoger och föräldrar. Elevhälsan är även med och bevakar allmänna utrymmen, dess tillgänglighet och anpassning. Personalen påtalar eventuella brister som behöver åtgärdas. Mindre brister åtgärdas omgående av vaktmästare. Vid behov av större åtgärder tas beslut av rektor.

9 Myndighetsstaben Bygglov I PBL (Plan- och bygglagen) finns tydliga regler för vad som gäller vid beviljande av bygglov. För att bygglov ska kunna lämnas enligt 9 kap 30, måste kraven i 8 kap 1-3 vara uppfyllda. Detta innebär bland annat att byggnationen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Befintliga byggnader råd från Boverket Det finns också föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen (2010:900) som gäller vid befintliga byggnader. Föreskrifterna gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De omfattar lokaler dit allmänheter har tillträde publika lokaler och allmänna platser. Här finns även riktlinjer för vad som gäller för Enkelt avhjälpta hinder. 5 säger att hinder enligt 6-18 ska avhjälpas, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. 6 reglerar vad som gäller för enkelt avhjälpta hinder i Publika lokaler.

10 Arvika Fastighets AB Arvika Fastighets AB arbetar kontinuerligt med att anpassa och göra lokaler och lägenheter mer tillgängliga. Vid ny- och ombyggnation följs BBR (Boverkets byggregler) där kraven för tillgänglighets finns ställda. Man har även nära kontakt med ansvariga för kommunens bostadsanpassning för säkerställa behovet av tillgänglighet. Nedan följer en lista på de åtgärder som gjorts på senare tid. ANC (före detta Tobaken) Fasad tröskel vid huvudentré Kontrastverkan och info vid dörröppnare Ny skyltbelysning i entré Textskyltning på receptionen Lösa mikrofoner i reception för personer med nedsatt hörsel Sänkning av armstöd och övriga inventarier på toaletter Kontrastverkan på vissa dörrar,kontrastmarkering på trappsteg Belysning på vissa skyltar Biblioteket Liknande arbeten vad gäller kontrast och belysning Mattbyte med kontrastverkan från entrén till reception Liknade arbete vad gäller höjder på toaletter Mikrofoner i reception för personer med nedsatt hörsel Målning av pelare på utsidan för kontrastverkan Tröskelfasningar för lätt tillgänglighet Vårdcentralen Verkstadens entré Ny ramp med rätt lutning för rullstolar och rullatorer Karusell för lätt passage in Mattbyte med kontrastverkan Förbättrad belysning Tydligare skyltar Kontrastmålningar

11 Arvika Teknik AB Gator och vägar Arvika Teknik AB Gator och vägar, arbetar på uppdrag av kommunen. De åtgärder som görs inom ansvarsområdet görs i samråd med gatu- och trafikansvarig inom kommunen. Mindre åtgärder som behöver utföras, till exempel hålor i gator och vägar och lösa plattor i plattsättningar åtgärdas så snart man får kännedom om dessa brister. Större brister som upptäcks rapporteras in till kommunen och gatu- och trafikansvarig. Sedan fattas beslut om vad som behöver göras för att åtgärda bristerna. Arvika Teknik AB välkomnar en öppen dialog för att på så sätt få kännedom om eventuella brister i gatu- och väghållningen, få ta del av åsikter och önskemål men även för att få förståelse om vad som kan upplevas som problem.

12 Arvika kommun, Arvika, telefon Producerad av Kommunledningsstaben/Information, Arvika kommun, september 2014