Granskning av kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. KPMG AB Antal sidor: 11

Transkript

1 Granskning av kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga Revisionsrapport Företagsn Ärenderu Underru KPMG AB Antal sidor: 11 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

2 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 1 5. Ansvarig nämnd 1 6. Metod 1 7. Den nationella handlingsplanen Reglemente och styrdokument Reglementen och ägardirektiv Styrdokument Kommunens organisation av arbetet med den nationella handlingsplanen Allmänna platser (utemiljö) Publika lokaler Handikapprådet 8 8. Sammanfattande rekommendationer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the

3 1. Bakgrund 2. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Riksdagen antog den 31 maj 2000 regeringens proposition Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I handlingsplanen finns två tydliga mål för tillgängligheten som bör vara uppfyllda till och med år 2010; dels kollektivtrafiken, dels att enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser bör vara undanröjda. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunen klarar de nationella krav som ställs på lokaler och allmänna platser för att öka tillgängligheten för de personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Vi kommer särskilt att granska huruvida: planer finns som anger hur den nationella handlingsplanen skall uppnås, kommunen kontrollerar att de uppnår de krav som ställs. 3. Avgränsning Granskningen har endast inriktats mot att undersöka vilka planer som finns för att uppnå den nationella handlingsplanen och hur detta kontrolleras. Övriga åtgärder inom ramen för den nationella handlingsplanen för handikappolitiken omfattas således inte av granskningen. 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om vidtagna åtgärder motsvarar: Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14) Interna beslut och planer fastställda av kommunfullmäktige. 5. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, handikapprådet, Eksjö Energi AB och Eksjö Kommunfastigheter AB. Rapporten är saklighetsgranskad av ordförande för handikapprådet, samhällsbyggnadschef, gatuchef och VD för Eksjö Kommunfastigheter AB. 6. Metod Granskningen har skett genom dokumentstudie av relevanta dokument exempelvis planer och protokollförda beslut i ärendet samt kontakter med berörda tjänstemän. Kontakter har exempelvis 1

4 tagits med ordförande för Handikapprådet, samhällsbyggnadschef, gatuchef och VD för Eksjö Kommunfastigheter AB. Granskningen har utförts av Lina Olsson. 7. Den nationella handlingsplanen Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de nationella målen och vad det handikappolitiska arbetet särskilt skall inriktas på enligt den nationella handlingsplanen. De nationella målen för handikappolitiken är följande: - en samhällsgemenskap med mångfald som grund, - att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, - jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Enligt handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på - att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, - att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, - att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I handlingsplanen framgår under rubriken Ett tillgängligare Sverige Offentlig miljö att Enkelt avhjälpta hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Kravet på enkelt avhjälpta hinder finns i 8 kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket PBL. Där anges det att när det gäller kravet i 1 3 (en byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga) ska hinder mot tillgänglighet eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Det som gäller i fråga om tomter enligt 9 11 ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. I 12 anges att ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335). 2

5 Boverkets har tagit fram tillämpningsföreskrifter, om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2011:13 HIN 2). Dessa föreskrifter beslutades den 19 april år Av Boverkets föreskrifter, 5, anges att hinder (enligt ) ska avhjälpas så snart det inte är orimligt med hänsyn till de pratiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Kraven avser enkelt avhjälpta hinder vilket innebär att en bedömning måste ske om huruvida det är rimligt att åtgärda hindren med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli onödigt betungande. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) och på befintliga allmänna platser. Föreskrifterna anger således vilka brister som omfattas såväl inomhus som utomhus. Publika lokaler är exempelvis receptioner och mottagningar hos myndigheter, på sjukhus och vårdcentraler. Andra exempel är idrottsanläggningar, bibliotek, kiosker och restauranger. En allmän plats är en gata, en väg, en park eller annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Vem som är ansvarig avgörs av vem som rättsligt råder över hindret och att det åtgärdas. Ofta är detta byggnadens ägare, men det kan även vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal. Till föreskrifterna finns allmänna råd som beskriver hur brister kan åtgärdas, vilka omfattar mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd, ljudmiljö, fast inredning, parkeringsplatser för handikappfordon och lekplatser. Det är kommunen som ska övervaka att reglerna följs. Sanktioner kan beslutas av byggnadsnämnden mot den ägare som inte följer reglerna. 7.1 Reglemente och styrdokument Reglementen och ägardirektiv Enligt kommunstyrelsens reglemente, senast reviderat , har samhällsbyggnadsutskottet ansvar för exempelvis kommunaltekniska frågor, kulturverksamhet, kulturskola, idrottsoch föreningsverksamhet, turism och besöksnäring, miljö- och planeringsfrågor, naturvårds- och vattenvårdsärenden, Agenda 21, kommunikationer samt räddningstjänst och skydd. Det är till samhällsbyggnadsutskottet som rapportering avseende tillgänglighet på allmänna platser sker liksom uppföljning av budget och genomförda åtgärder. Enligt ägardirektiv för Eksjö Kommunfastigheter AB, har bolaget till föremål för sin verksamhet att inom förvärva, avyttra, bebygga, äga och förvalta fastigheter avsedda för kommunal eller därmed jämförlig verksamhet samt med hyresrätt upplåta lokaler för sådan verksamhet samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. All strategisk lokalplanering för 1 Dessa föreskrifter specificerar olika typer av hinder såsom nivåskillnader, kontrastmarkering mm. 3

6 kommunkoncernen samordnas via bolaget. Bolaget ska även bl.a. tillgodose att verksamhetslokaler finns att tillgå för de behov och med den kvalitet som kommunens verksamheter efterfrågar. Enligt reglemente för det kommunala handikapprådet fastställt av kommunfullmäktige och reviderat , är rådet ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för handikapporganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Rådets syfte är att: - förstärka inflytandet i alla frågor som gäller funktionshindrade, - verka för att de funktionshindrades frågor beaktas i styrelser, nämnder och förvaltningar, - verka för att funktionshindrades synpunkter beaktas i nämndernas verksamhetsplanering, - det kan initiera nya frågor i nämnder och förvaltningar, - vara referensorgan i frågor som berör funktionshindrade, - vara ett forum för avstämning av kvalitén i det kommunala serviceutbudet och kunskapsspridning. Det anges vidare att kommunens företrädare ska informera rådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation som berör funktionshindrade och därmed inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd och styrelse. De funktionshindrades representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av det serviceutbud som berör funktionshindrades möjligheter till en god livskvalitet. Handikapprådet skall årligen utvärdera hur kommunen uppfyller målsättningar enligt det handikappolitiska programmet. Det anges även att handikapprådet är organisatoriskt knutet till socialnämnden, vilket inte är korrekt enligt nuvarande organisationsstruktur Styrdokument Kommunen har inte upprättat en handlingsplan som anger hur den nationella handlingsplanen ska uppnås. Kommunen har dock ett politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning som kommunfullmäktige fastställt Utvärdering av hur kommunen uppfyller de funktionsnedsattas behov anges genomföras årligen och redovisas i kommunens årsredovisning. Avseende år 2010 kan vi dock inte finna denna redovisning. Det anges vidare i programmet att utvärderingen bör innehålla en redovisning av de åtgärder som gjorts för att minska hinder för funktionsnedsatta inom de verksamheter där kommunen har direkt eller indirekt ansvar. Utvärderingen bör även innehålla information om status för de funktioner som kräver kontinuerligt underhåll, exempelvis hörslingor, samt de utbildnings- och informationsinsatser av större omfatt- 4

7 ning som genomförts. Orsaken till att det inte skett någon utvärdering hittills uppges vara att det inte finns något upprättat handlingsprogram. Enligt det politiska programmet har kartläggning av brister skett och kommunen har årligen avsatt resurser för att successivt bygga bort enkelt avhjälpta hinder. Mycket arbete anges dock återstå för såväl stat, kommun och privata. Kommunen har i programmet satt upp ett antal strategiska mål såsom hög grad av autonomi, personliga integriteten, icke-diskriminering och deltagande i samhället. Vad gäller framgångsfaktorer nämns tillgänglighet. Funktionshindrade ska ha tillgång till de offentliga miljöer, för vilka kommunen har ansvar. Där ska de utan svårigheter kunna tillgodogöra sig samhällsutbudet. Alla ska även ha tillgång till kommunens samhällsinformation oavsett funktionsnedsättning. Kommunen ska verka för att handel, näringsliv och ideella föreningar utformar sina offentliga miljöer så att funktionshindrade utan svårighet har tullgång till dess utbud. Det har uppgivits att handikapprådet följer arbetet kontinuerligt och är uppmärksam på de behov som finns. Det finns inte några konkreta åtgärder eller mål avseende tillgänglighet i det handikappolitiska programmet eller information om hur man ska arbeta med tillgänglighet i kommunen, vad som ska vara uppnått och under vilken tidsperiod. 7.2 Kommunens organisation av arbetet med den nationella handlingsplanen Samhällsbyggnadsutskottet beslutar i de frågor som rör tillgänglighet på allmänna platser. Handikapprådets ordförande är även ordförande för samhällsbyggnadsutskottet. Åtgärder avseende tillgänglighet på allmänna platser beslutas och genomförs i samarbete med Handikapprådet. Samhällsbyggnadssektorn beställer tjänster från Eksjö Energi AB som genomför åtgärder på allmänna platser. Eksjö Kommunfastigheter AB genomför åtgärder i publika lokaler. Något samarbete mellan ansvarig för allmänna platser samt publika lokaler i projektform sker inte, dock förekommer det att frågorna i korthet berörs vid fastighetsgruppens möten. Det fanns tidigare en projektgrupp med olika representanter (även från handikapporganisationerna), som stämde av arbetet. År i samband med Christer Hagströms inventering upphörde dock detta samarbete och det beslutades att var och en skulle åtgärda sina respektive åtgärder i enlighet med påpekanden i inventeringen. Det sker kontinuerliga uppföljningar vad gäller tillgänglighet på allmänna platser av samhällsbyggnadschefen som medverkar vid samtliga av samhällsbyggnadsutskottets möten. Samhällsbyggnadschefen rapporterar vid varje tillfälle hur budgeterade medel avsatta till enkelt avhjälpta hinder har använts liksom dess kostnader. Vad gäller publika lokaler sker inte någon uppföljning till styrelse Allmänna platser (utemiljö) Samhällsbyggnadschefen ansvarar för åtgärder på allmänna platser. Det är gatuchefen som genom uppdrag från samhällsbyggnadssektorn genomför åtgärder inom området. Enkelt avhjälpta hinder utreds efter hand utifrån initiativ från handikapprådet eller politiskt. Det sker en kontinuerlig dia- 5

8 log med handikapprådet avseende åtgärder och vilka åtgärder som rådet vill prioritera, vilka gatuavdelningen försöker åtgärda så snart som möjligt. De riktlinjer som uppges finnas avseende tillgänglighet är det handikappolitiska programmet. Gatuchefen har främst arbetat utifrån den inventering som skett av utemiljön år 2006 av Christer Hagström. Kommunen har de senaste åren huvudsakligen arbetat med att förbättra tillgängligheten i Eksjös och Mariannelunds centrala delar. Utgångspunkten för arbetet har varit den inventering av enkelt avhjälpta hinder som genomfördes år Vid sammanträde informerade samhällsbyggnadschef samt gatuchef om vilka åtgärder som slutförts samt vilka som planeras. I Eksjö har enkelt avhjälpta hinder åtgärdats i Centrumringen och längs med Breviksvägen. I Mariannelund har enkelt avhjälpta hinder i de centrala delarna åtgärdats. Under år har gatuchefen arbetat med att åtgärda de hinder som angavs i inventeringen. Enligt gatuchef samt samhällsbyggnadschef var i princip samtliga åtgärdade år Sedan dess har ytterligare hinder påpekats såsom att förbättra tillgängligheten vid busshållsplatser i Eksjö tätort, vilket åtgärdades år Under senhösten 2010 genomfördes en inventering av enkelt avhjälpta hinder av SKL. Inventeringen visar att ligger bra till i förhållande till andra kommuner i arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Inventeringen angav dock att åtgärder avseende skyltning, ledstråk, kontrastmarkering, handikapptoaletter, handikapparkeringsplatser samt att hjälpmedel för hörselskadade bör åtgärdas. Ledstråk har åtgärdats, vad gäller kontrastmarkeringar har åtgärder vidtagits men det kan återstå vissa. Vad gäller handikapparkeringsplatser har åtgärder vidtagits, vissa kan dock behöva bättre utformning. Vad gäller hjälpmedel för personer med hörselnedsättning har en inventering skett och ett förslag presenterats, vid tiden för granskningen, till samhällsbyggnadsutskottet. Där beslutades att kronor ska anslås för nyinvestering och förbättring av hörselslingor. Handikapprådet har även angett att Mariannelunds gångbanor behöver förbättras, men detta har ännu inte hunnits åtgärdas. Då kommunen fokuserat på åtgärder i Eksjö och Mariannelund kvarstår dessutom arbete i de mindre orterna. Det har även påtalats att kommunen är dåliga på att utöva påtryckningar på fastighetsägare att åtgärda enkelt avhjälpta hinder och att det är svårt för funktionsnedsatta att ta sig in i vissa offentliga lokaler. 2 En av Handikapprådets representanter har tillfrågat samhällsbyggnadschefen om man från kommunen sida utövat några påtryckningar på privata fastighetsägare och EKFAB att åtgärda enkelt avhjälpta hinder, som uppger att man inte har gått ut med några förelägganden. Däremot gör kommunen påpekanden i enskilda bygglovsärenden. 3 Resurser avsatta till tillgänglighetsfrågor År 2010 avsattes kronor för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder. Kostnaderna för genomförda åtgärder och pågående arbeten under beräknades uppgå till vid sammanträdet Det blir således ett överskott motsvarande drygt 2 miljoner kronor. 2 Handikapprådets protokoll Hr 7, Handikapprådets protokoll Hr 17,

9 Det har under granskningen framkommit att åtgärderna inte har kostat som mycket som beräknat och att det är med anledning av detta som medel återstår. För närvarande diskuteras hur återstående medel ska användas. Exempel på åtgärder är släta hällar på Norra storgatan, handikappanpassade lekplatser, hörselslingor samt smärre åtgärder på de mindre orterna såsom trottoarkanter Publika lokaler Eksjö Kommunfastigheter ansvarar, som ägare till samtliga fastigheter med byggnader på där det bedrivs kommunal verksamhet, för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i kommunens fastigheter. Bolaget uppges utgå från den nationella handlingsplanen i sitt arbete. Några riktlinjer för arbetet har dock inte dokumenterats. Kommunfastigheter har år 2008 genomfört en inventering avseende enkelt avhjälpta hinder. Inför denna inventering tillfrågades även hyresgästerna om behov av exempelvis automatiska dörröppnare, ramper och markeringar av trappor. Den inventering som sedermera genomfördes visade att vissa enkelt avhjälpta hinder behövde åtgärdas såsom dörröppnare och ramp samt markeringar i olika lokaler exempelvis skolor, bibliotek och simhall. De enda åtgärderna som återstår avser Furulundsskolan och dessa kommer åtgärdas under sommaren år Visst arbete återstår avseende automatiska dörrar samt kontrastmarkeringar, vilket bolaget arbetar med. Förutom inventeringen kommer även synpunkter på enkelt avhjälpta hinder från verksamhetschefer och rektorer. Främst skolor samt äldreboenden behöver hjälp med åtgärdade av hinder såsom kontrastmarkering och ramper. Eksjö Kommunfastigheter ordnar med tillgänglighet för överskådlig tid i samband med renoveringar och nyproduktion. Bolaget renoverar cirka 10 fastigheter av totalt 45 årligen. Utöver renoveringar sker dessutom punktinsatser avseende enkelt avhjälpta hinder. Bolaget uppges ta stor hänsyn till tillgänglighet vid byggnad av nya fastigheter. Det är även vid dessa tillfällen som bolaget medverkar vid handikapprådets möten. Resurser avsatta till tillgänglighetsfrågor Enligt uppgift har styrelsen de senaste åren avsatt kronor per år till arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Det har dock inte dokumenterats att dessa medel avsatts till specifikt enkelt avhjälpta hinder i budget, protokoll eller liknande. Om ett år kommer en ny affärsplan att beslutas, i vilken avsikten är att presentera information om även tillgänglighet och vad som behöver ske på området. Med hänvisning till att tillgänglighet inte motsvarar särskilt stor budgetandel sker ingen rapportering till styrelsen i dessa frågor. 7

10 7.2.3 Handikapprådet (Kommunala Funktionshinder rådet sedan beslut ) 4 Under hösten tillsattes en arbetsgrupp för att ta fram en handlingsplan till det politiska programmet med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Gruppen består av totalt åtta personer, varav fyra representanter 5 från Handikapprådet. Enligt handikapprådets protokoll förefaller det finnas svårigheter att skapa en handlingsplan utifrån det politiska programmet då detta dokument inte godkänts av handikapprådet. Det anges även att det politiska programmet antogs innan Handikapprådet hade möjlighet att komma med synpunkter. 6 Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag till justering av programmet, vilket har lämnats till välfärdsberedningen enligt KFR 11, Handikapprådet har med anledning av denna uppdatering avvaktat med att upprätta en handlingsplan. Åtgärder som diskuteras inom handikapprådet är att förbättra tillgängligheten på lekplatser och på offentliga toaletter. Tillgänglighet till butiker i Eksjö diskuteras och anses i vissa områden vara problematisk. Vid utvärdering av föregående handikappolitiska program, framkommer att budget saknats under större delen av åren som programmet gällde. Därför ansåg handikapprådets arbetsutskott, enligt Hr , att det i budget måste avsättas medel för att åtgärder i handlingsplanen till det politiska programmet med åtgärder för personer med funktionsnedsättning, ska kunna genomföras. Enligt Handikapprådets protokoll för år 2010 och 2011 har samhällsbyggnadschef och gatuchef vid ett flertal tillfällen medverkat vid rådets möten och informerat om åtgärder. Vi kan dock inte finna information i protokollen, för motsvarande tidsperiod, om att representant för Eksjö Kommunfastigheter AB medverkat vid Handikapprådets möten vid något tillfälle för avstämning av tillgänglighetsåtgärder. 8. Sammanfattande synpunkter och rekommendationer Det handikappolitiska programmet antogs av fullmäktige Handikapprådet har dock inte börjat arbeta efter detta utan istället arbetat med att justera dokumentet (ett förslag har lämnats till välfärdsberedningen). En handlingsplan skulle upprättas av representanter från bl.a. handikapprådet, men det har dock inte skett. Anledningen till detta är att man avvaktat med en handlingsplan tills det nya handkappolitiska programmet beslutats, vilket beräknas ske under innevarande år. Det finns inte några ytterligare styrdokument avseende tillgänglighet och de delar som avser detta i programmet är begränsade. Det finns således inte någon klar styrning vad gäller dessa frågor. Vi rekommenderar att det snarast fastställs ett handikappolitiskt program att arbeta efter liksom att en handlingsplan upprättas, för det fortsatta arbetet med tillgänglighetsfrågor. 4 Rådet består av representanter från SBU (samhällsbyggnadsutskottet, ordförande), Bus (barn- och ungdomsutskottet), Socu (socialutskottet), Luu (ledningsutskottet), HRH (Hörselskadades riksförbund), Reumatikerförbundet, NHR (Neurologiskt handikappades riksförbund), HLR (hjärt- och lungsjukas riksförbund), IFS (intresseföringen för schizofreni, DHR (de handikappades riksförbund), SRF (Synskadades riksförbund), FUB (föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar), HCK (handikapporganisationer). 5 Dessa representanter är; utredningssekreterare inom sociala sektorn, chef för elevhälsan, samhällsbyggnadschef, SPF Hult - Höreda samt representant för respektive HRH, SRF, IFS och DHR. 6 Handikapprådets protokoll Hr 18,

11 Vi bedömer att en av kommunstyrelsen antagen handlingsplan hade förbättrat möjligheterna att uppnå den nationella handlingsplanen. En sådan plan är även ett bra underlag för ledningens uppföljning av att arbetet bedrivs på ett sådant sätt att de nationella målen och bestämmelser enligt PBL uppnås. Kontroller av tillgänglighet har genomförts. Det har under granskningen framkommit att åtgärder vid såväl allmänna platser som i publika lokaler återstår. Vi anser det positivt att det sker en kontinuerlig avstämning med samhällsbyggnadsutskottet avseende budgeterade medel och till vad dessa använts eller planeras att användas till. Tidigare (fram till år 2007) har arbetet avseende tillgänglighet skett i projektgrupp och spänt över såväl allmänna platser som publika lokaler. De senaste åren har var och en arbetat med sitt ansvarsområde. Detta tydliggörs genom de skillnader som finns i budget liksom uppföljning avseende tillgänglighet från såväl utskott, styrelse och handikappråd. Vi vill påpeka vikten av att även följa upp arbetet i publika lokaler. Det bör ske en kontinuerlig rapportering av genomförda åtgärder till styrelse och/eller handikapprådet inklusive information om hur budgeterade medel använts. KPMG, dag som ovan Lina Olsson Revisor 9