Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol

Transkript

1 Örebro universitet, Hälsoakademin Arbetsterapi C Vårterminen 2011 Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol - En observationsstudie Accessibility in hamburger restaurants for people using a wheelchair - An observational study Författare: Mattias Ovat Tora Sörgärde Handledare: Nina Buer 1

2 Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Tillgänglighet på hamburgerrestauranger för personer i rullstol - En observationsstudie Engelsk titel: Accessibility in hamburger restaurants for people using a wheelchair - An observational study Författare: Mattias Ovat, Tora Sörgärde Handledare: Nina Buer, universitetslektor, Hälsoakademin, Örebro universitet Datum: Antal ord: 8647 Sammanfattning: Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning. Checklistan bearbetades fram från en redan existerande från myndigheten Handisam och riktlinjer från Boverket. Checklistan kom att bestå av totalt 104 bedömningspunkter. För att få tydligare översikt över olika typer av hinder samt se huruvida regeringens och riksdagens mål uppnåtts urskiljdes enkelt avhjälpta hinder från de övriga hindren. Resultatet visar på att målet för att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder innan slutet på 2010 inte uppfyllts samt att andra brister i tillgängligheten fortfarande existerar. Totalt identifierades 145 hinder i samtliga lokaler varav 27 var enkelt avhjälpta hinder och 113 var övriga hinder. De bedömningsområden som hade flest hinder var Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk och Entré. Samtliga restauranger hade hinder inom nästintill alla bedömningsområden. Slutsatsen i studien är att tillgänglighetsarbetet måste fortsätta och att en enklare och mer lättförståelig mall för inventering av publika lokaler kan hjälpa ägare att tillgängliggöra sina lokaler. Sökord: arbetsterapi, tillgänglighet, fysisk miljö, rullstolsburna, restauranger 2

3 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION s BAKGRUND s Tillgänglighet s Myndigheter, deras riktlinjer och publika lokaler s Teori och forskning s PROBLEMOMRÅDE s SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR s METOD s Design s Urval s Mätinstrument s Datainsamling s Dataanalys s Validitet och Reliabilitet s Etiska överväganden s RESULTAT s Entré s Toalett användbar för personer i rullstol s Rum och utrymme s Beställningsdisk s Skyltning s Inredning i lokal s Vertikal förflyttning trappa/ramp s Sammanfattning av resultatet s DISKUSSION s Metoddiskussion s Resultatdiskussion s SLUTSATS s. 25 Referenser s. 26 Bilaga 1: Checklista för lokaler 3

4 1. Introduktion Arbetsterapi är den vetenskap som studerar människans aktivitetsförmåga vid skada, sjukdom eller funktionsnedsättning. Den vetenskapen syftar främst till att främja människans delaktighet i dagliga aktiviteter. Ofta rör det sig om anpassningar och stöd för den specifike individen, inom dennes egen hemmiljö, för att på så sätt göra aktiviteter av intresse tillgängliga (1). Arbetsterapeuter uppmanas att engagera sig i arbete för ökad tillgänglighet i samhället, men deras okunskap är fortfarande stor. Detta handlar bland annat om svårigheter om hur man bäst kan influera sociala förhållanden och fysiska miljöer för att garantera full delaktighet för alla medborgare (2). 2. Bakgrund I de Förenta Nationernas allmänna deklaration (1948) och FN:s standardregler (1993) vad gäller människors rättigheter talar om rätten för människor med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhället och att behandlas jämbördigt. Dessutom ska de försäkras rätten till att ha kontroll över sina egna liv och autonomi i den egna vardagen (3). Sveriges regering har som syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (4) och utgår från elva övergripande målområden i deras arbete att främja folkhälsan i Sverige. Ett av dessa mål rör människors rätt till delaktighet och inflytande i samhället (4). Att som individ kunna uppleva sig delaktig samt ha inflytande och tillgång till samhällets alla områden är en av de mest fundamentala utgångspunkterna för en god folkhälsa. Vid brist på delaktighet och möjlighet att påverkan den egna livssituationen kan en känsla av maktlöshet uppkomma. I ett idealt och demokratiskt samhälle är alla människor, oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, av lika värde och med jämbördiga möjligheter att känna delaktighet och ha betydelse (5). Samhället måste planeras och fastställas på ett sådant sätt att det främjar delaktighet i ett brett spektrum av aktiviteter i verkliga miljöer. Valet och utövandet av aktiviteter, tillsammans med intressen, varierar under livets gång men är samtidigt avgörande för att individen ska skapa sig en identitet samt utveckla de personliga funktionerna och förmågorna. Trots detta finns flera fysiska hinder i miljön som begränsar deltagandet för vissa grupper i samhället, där de utsatta även sätts i en beroendeposition (6) Tillgänglighet Ordet tillgänglighet har en vardaglig innebörd men också en mer specifik betydelse beroende på sammanhang. Enligt Oxfords ord- och synonymbok är tillgänglighet" ett adjektiv synonymt med andra ord som lättillgänglig, till hands, uppnåeliga, nära, bekväm, praktisk och inom räckhåll (7). Enligt Nationalencyklopedin definieras begreppet tillgänglighet som möjligheten att ta del av något önskvärt, att denna möjlighet för den specifike individen bland annat beror på den fysiska rörelseförmågan och den geografiska utformningen av miljön (8). Att kunna välja aktiviteter att utföra utanför hemmet, utifrån sina intressen och inte efter graden av tillgänglighet, är av betydelse för livstillfredsställelse. Det finns trots detta begränsningar i publika lokaler som inskränker tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar. Aktivitetsbegränsning uppstår när de krav miljön ställer på den 4

5 specifike personen är större än dennes kapacitet. Tillgänglighet är alltså beroende av relationen mellan individens kapacitet och miljöns krav (6). Tillgänglighet handlar om rätten att kunna röra sig fritt i samhället, att miljön är byggd så att den kan användas av alla personer, med eller utan funktionsnedsättning. När det byggs nya byggnader eller utförs ombyggnationer, såsom i publika lokaler, bostäder och butiker, ska dessa vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och på så sätt bidra till ett jämbördigt deltagande i samhället på lika villkor (9). Förutom det tidigare nämnda innebär tillgänglighet också att utrymmen bör vara tillräckligt rymliga så att det går att ta sig fram med rullstol samt finnas utrymme att med rullstol kunna sitta vid bord eller arbetsbänkar. Toaletter ska även de vara tillräckligt stora. Utrustning och inredning ska vara utformad på så sätt att det placeras så att de blir användbart för alla personer. Detta kan handla om höjd på receptionsdiskar, montrar, hyllor, skyltar och displayer (10). Hädanefter väljer författarna att utgå från den fysiska tillgängligheten och de fysiska hindren i publika byggnader, att definiera begreppet utifrån allas möjlighet att kunna delta i samhället på ett jämbördigt sätt. Dock kommer begreppet tillgänglighet att sättas emot eventuella hinder i miljön och genom detta framhäva och bedöma tillgängligheten Myndigheter, deras riktlinjer och publika lokaler Två myndigheter är centrala när det gäller tillgänglighet. Myndigheten Handisam är en stabmyndighet som arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige och rapporterar direkt till regeringen. Deras syfte är att främja utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Myndighetens arbete leds av riksdagens mål och uppdrag inom handikappolitiken (11). Boverket är en förvaltningsmyndighet som bland annat har hand om boende frågor, frågor om byggd miljö, hushållning med mark, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse (12). Det finns ingen klar definition av vad begreppet publika lokaler egentligen innebär, men enligt Boverket handlar det om lokaler hos främst en statlig eller kommunal myndighet som riktar sig till eller används av allmänheten. Exempel på detta kan vara sjukhus, vårdcentraler och skolor, det vill säga, lokaler dit allmänheten i princip alltid har tillträde. Begreppet omfattar bland annat även bibliotek, biografer, samlingslokaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler (13). Handisams definition av begreppet tillgänglighet av lokaler i samband med personer med nedsatt rörelseförmåga, handlar om att det ska vara möjligt för dessa att både säkert och självständigt kunna förflytta sig i lokaler. Handisam menar att uppfyllelsen av de krav som krävs för en god grad av tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga bland annat rör sig om att: underlaget är jämt och fast att det går att ta sig fram utan att passera branta lutningar, trappor, höga trösklar, trånga passager och tunga dörrar ingen ska tvingas till långa omvägar 5

6 handtag och reglage är lätthanterliga och sitter inom räckhåll även för dem som använder rullstol och kanske också har nedsatt arm- och handfunktion det finns räcken att hålla vid trappor och ramper (10) År 2000 beslutade Riksdagen om en nationell handlingsplan vad gäller handikappspolitiken. Enligt denna plan var åtgärder för att förbättra tillgängligheten i samhället högt prioriterade då de ansett att arbetet tidigare skett allt för långsamt. Regeringen, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har därför påbörjat ett samarbete för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i samhället. Att undanröja de så kallade enkelt avhjälpta hindren är en av de viktiga delarna i tillgänglighetsarbetet. Dessa hinder ska enligt målsättningen i den nationella handlingsplanen vara borttagna senast vid utgången av år 2010 (14). Enkelt avhjälpta hinder gäller de hinder som ska vara möjliga att avhjälpa med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningen på den aktuella platsen. Det som också avgör om det är ett enkelt avhjälpt hinder är den ekonomiska faktorn, kostnaderna får inte bli allt för orimliga. Det är även ägaren till lokalen som har ansvaret till att kraven uppfylls kring enkelt avhjälpa hinder (15). Exempel på enkla avhjälpa hinder kan vara nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade/ utformade manöverdon Teori och forskning Enligt Kielhofners The Model of Human Occupation (1) beskrivs delaktighet samt aktivitetsdeltagande som en viktig komponent av begreppet aktivitet och innebär att man engagerar sig i aktiviteter i det dagliga livet. Det är en önskad och nödvändig del av den sociokulturella kontexten och bidrar till en god hälsa. När människor inte längre har möjlighet att genomföra aktiviteter som stämmer överens med den egna identiteten eller när det blir svårigheter med detta blir vår aktivitetsförmåga hotad. Huruvida man kan utföra aktiviteter förklaras i denna modell genom aspekter såsom vilja, vanor, kapacitet och miljömässiga faktorer. På så sätt kan både fysisk och social miljö komma att bli stora hinder för aktivitetsförmåga och kan till exempel röra sig om arkitektoniska hinder såväl som sociala orättvisor som begränsar deltagande och placerar negativa krav på personer med funktionsnedsättning. En typ av intervention för detta är att bland annat göra anpassningar och förändringar i miljön för att kompensera för permanenta funktionsnedsättningar och på så sätt öka deltagande/delaktighet i aktiviteter av intresse (1). I en artikelsökning om tillgänglighet i publika lokaler för rullstolsburna personer/ personer med fysisk funktionsnedsättning hittades inte många studier. Enligt Iwarsson (2) framkom det att studier ofta fokuserats på tillgänglighet i hemmiljö, dock att få empiriska studier gjorts på tillgänglighet i publika miljöer. Det fanns artiklar från utländsk forskning kring rullstolsburna i publika lokaler till exempel från Zimbabwe, Istanbul och Al Ain (UAE) (16, 17, 18) men de har ingen bestående relevans för denna studie. Detta på grund av dessa nationers allt för skiljande statliga regler och riktlinjer för tillgänglighet och tillgänglighetsarbete i publika lokaler gentemot Sverige och går därför inte att jämföra. I en artikel avser Iwarsson och Ståhl (7) att beskriva olika begrepp där bland annat person och miljö relationen i samband med tillgänglighet tas upp. Iwarsson och Ståhl menar att tillgänglighet är ett relativt begrepp som rör mötet mellan personens eller gruppens funktionsförmåga och utformning av den fysiska miljön och de krav den ställer. Vid 6

7 användning av konceptet tillgänglighet måste påståenden baseras på relevant och tillförlitlig information som samlats in i tre steg och innefattar: 1. Den personliga komponenten som beskriver den individuella eller gruppens funktionsförmåga, baserad på kunskap om människans funktioner 2. Miljöaspekten, som beskriver hinder i miljön i relation till normer och standarder 3. En analys av sammanställningen av person och miljörelationen, vilket då beskriver tillgänglighetsproblemet (7). Forskning inom området har även gjorts i USA baserat på myndigheten Americans with Disabilities Act (ADA) lag mot diskriminering av människor med funktionshinder och kan ses som föregångsland för Sverige vad gäller handikappolitik och tillgänglighetsarbete. Lagen innebär bland annat att förbjuda offentliga myndigheter att exkludera personer med funktionsnedsättning på allmänna platser. Exempelvis får företag, såsom restauranger eller biografer, inte vägra en person med funktionsnedsättning till olika tjänster, utrymmen eller förmåner (19). I en av dessa amerikanska studier som utgått från föreskrifter och riktlinjer från ADA (20), beskrivs hur ett instrument utarbetats och kan användas av bland annat arbetsterapeuter för att undersöka tillgänglighet i miljön på gallerior. ADA:s checklista tittar på vilka hinder som existerar för personer med funktionsnedsättning på publika platser och utgår från ett perspektiv utifrån the ADA Rules and Regulations (20). 3. Problemområde Idag finns få svenska studier (2) angående området tillgänglighet vad gäller publika lokaler för rullstolsburna personer vilket därmed väckt ett intresse att vidare undersöka området. Regeringen har samtidigt satt upp målet att alla enkelt avhjälpta hinder för bland annat personer med nedsatt rörelseförmåga senast vid utgången av 2010 ska undanröjas (14). Detta innebär att dessa hinder ska åtgärdas i byggnader och lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser har nu passerat och frågan gäller om dessa mål verkligen har uppfyllts samt vilka övriga hinder som finns i miljön. För att avgränsa problemområdet bestämdes att studien skulle ske på restauranger med fokus på målgruppen rullstolsburna personer. Dessa personer har rätt att välja där de vill äta i samhället precis som personer utan funktionsnedsättning. Restauranger avgränsades vidare till hamburgerrestauranger då det gjorde det möjligt att utföra en totalundersökning i en kommun. Genom observationer kan existerande hinder i hamburgerrestauranger identifieras och på så sätt beskriva tillgängligheten. Uppsatsen kan av den anledningen tillföra en del kunskap om graden av tillgänglighet för den aktuella målgruppen och ge underlag för fortsatt arbete för andra arbetsterapeuter, politiker och tillgänglighetsfrämjare. 4. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att beskriva tillgängligheten för rullstolsburna personer på hamburgerrestauranger. Har målen uppnåtts kring enkelt avhjälpta hinder? Inom vilka områden finns hinder på hamburgerrestauranger? 7

8 5. Metod 5.1. Design Studien är deskriptiv och genomfördes genom personliga besök på hamburgerrestauranger. Datainsamlingen skedde genom observationer av restaurangens tillgänglighet för rullstolsburna Urval Urvalet har skett i flera steg där författarna först valde att undersöka tillgängligheten av publika lokaler i en kommun i Sverige. Genom ett strategiskt urval valdes de undersökningsobjekt som ansågs ingå i ramen för undersökningens problemområde och syfte (21). Undersökningsområdet blev publika lokaler som bestämdes till att innefatta restauranger, där inklusionskriteriet var att fokus skulle ligga på att servera hamburgare och därmed anses vara en hamburgerrestaurang. Via sökning på Internet identifierades alla hamburgerrestauranger i staden. Det fanns totalt åtta stycken som uppfyllde kraven och det ansågs då vara lämpligt att utföra en totalundersökning i kommunen. En av restaurangcheferna avböjde deltagande och därmed blev det totalt sju undersökningsobjekt Mätinstrument Insamling av data gjordes med hjälp av en checklista (se bilaga 1). Då en befintlig checklista om hinder i publika lokaler, specifikt för rullstolsburna personer, inte kunde hittas har författarna bearbetat en checklista utifrån en redan existerande från Handisam och Boverket (22). Checklistan från Handisam bygger på Boverkets riktlinjer samt en inventeringsmall om enkelt avhjälpta hinder. Den tar även upp andra hinder som försvårar tillgängligheten i publika lokaler för både personer med såväl nedsatt rörelseförmåga som nedsatt orienteringsförmåga (13). Utifrån den existerande checklistan avlägsnades de bedömningsområden/bedömningspunkter som inte hade med studiens syfte att göra. Bedömningen och observationen utfördes från Entrén i lokalen och inåt. Det blev till slut sju bedömningsområdena med totalt 104 bedömningspunkter, varav 36 bedömningspunkter berörde enkelt avhjälpta hinder och 68 bedömningspunkter berörde de övriga hindren. De sju bedömningområdena var Entré (21 bedömningspunkter), Vertikal förflyttning Trapp/ramp (20 bedömningspunkter), Rum och utrymme (7 bedömningspunkter), Toalett användbar för personer i rullstol (39 bedömningspunkter), Beställningsdisk (6 bedömningspunkter), Skyltning (5 bedömningspunkter) och Inredning i lokal (6 bedömningspunkter). Det är ett varierande antal bedömningspunkter inom de olika områdena varav Toalett innefattade de flesta. Detta beror dels på att den ursprungliga checklistan hade många bedömningspunkter inom det området och dels för att området är viktigt i avseende att kunna besöka lokalen. De bedömningspunkter som enligt Handisam är enkelt avhjälpta skrevs ut i kursiv stil, precis som i originalet, för att kunna urskilja dessa hinder från de övriga. Då författarna har en förförståelse kring hur det kan se ut på en hamburgerrestaurang lades fyra punkter till som inte fanns med i originalet, betalning, läskdisk, tillbehörsdisk och sopsorteringsdisk. De egna tilläggen markerades med tre stjärnor (***). För att kunna redovisa observationerna 8

9 skapades en tabell med alla bedömningspunkter. Tabellens struktur inspirerades från en tidigare studie (23). Det fanns utrymme att svara kring tillgängligheten i mitten av tabellen med alternativen JA, NEJ, EJ AKTUELLT samt en punkt för KOMMENTARER längst till höger. JA stod för att det inte fanns hinder i bedömningspunkten och att det uppfyllde checklistans krav, NEJ innebar att bedömningspunkten inte uppfylldes eller delvis uppfyllde kraven, EJ AKTUELLT betydde att bedömningspunkten var avsaknad och eventuellt borde finnas eller att hindret inte finns att bedöma. Exempelvis om det inte fanns någon trappa/trappsteg i entrén innebar det att hinder inte finns medan om det fanns en trapp utan ledstänger var detta negativt och någonting som borde ha funnits där. Vid bearbetning av checklistan diskuterade författarna när oklarheter om inkludering eller exkludering förekom. De områden som inte inkluderades i den bearbetade checklistan var: Om byggnaden och inventeringen, översiktligt om tillgängligheten, gångväg, angöringsplats, parkeringsplats för personer med rörelsehinder, hiss, toalett- ej dimensionerad för rörelsehindrade personer, samlingssal/föreläsningssal, uteplats, utrymning i nödsituationer samt de hinder som berörde orienteringsförmåga (ljus, kontrast och varningsmarkeringar, taktil skyltning eller text) Datainsamling Författarna kontaktade hamburgerrestaurangerna via telefon för att få kontaktuppgifter till restaurangcheferna och kunna skicka ut ett informationsbrev till dem. Efter en vecka ringdes cheferna upp för att höra om de fått informationsbrevet, höra om de ville delta samt om de hade några frågor. Undersökningarna gjordes under två veckor och tog mellan 40 och 90 minuter att utföra. Personal/chef informerades innan undersökningen påbörjades. För att öka trovärdigheten samt att vissa bedömningspunkter inkluderade en rullstol, gjordes samtliga bedömningar utifrån ett rullstolsperspektiv. Vid bedömningen av den första hamburgerrestaurangen medföljde en rullstolsburen person för att hjälpa till att se hindren ur dennes perspektiv. Personen följde med av eget intresse samt av engagemang i tillgänglighetsfrågor. I studien användes förutom en checklista för lokaler, en talmeter på 3 meter för att mäta höjd och bredd samt en aktivrullstol av modell Panthera samt en kamera. Dessa användes vid samtliga hamburgerrestauranger. En del av bedömningspunkterna var mer subjektiva och diskuterades emellan de två författarna så bedömningen gjordes så lika som möjligt under alla observationer Dataanalys Den insamlade datan sammanställdes från checklistorna och fördes in i tabeller för respektive bedömningsområde, i vissa fall med kompletterande bilder, för att analyseras. Antal hinder summerades för att räkna ut frekvenser. Vid analys av det insamlade datan från hamburgerrestaurangerna jämfördes datan från varje delområde för sig, exempelvis området Entré för sig och Rum och utrymme för sig Validitet och reliabilitet Ingen tillgänglig information tyder på att den ursprungliga checklistan är reliabilitets- eller validitetstestad. Handisam har i ett e-postsvar skrivit att checklistan används i praktiken av olika myndigheter men de har ingen vetskap om instrumentet har testats för reliabilitet eller validitet. Boverket skriver att checklistan inte är testad för validitet eller reliabilitet men att de 9

10 utgår ifrån regler kring byggnationer från bland annat PBL (Plan- och Bygglagen) och att reliabiliteten beror på utövarens skicklighet och i tolkningen av reglerna Etiska överväganden För att inte kunna identifiera vilka hamburgerrestauranger som undersökts har varken undersökningsort eller namn på hamburgerrestauranger angetts i studien. Dessa anges istället med bokstäver. Endast författarna och handledaren vet vilken restaurang som gett vilka resultat vad gäller tillgänglighet. Ett informationsbrev har skickats till samtliga restaurangchefer där de har informerats om vad för typ av studie som ska genomföras, vilket universitet författarna kommer ifrån, under vilka veckor undersökningen planerar äga rum samt hur lång tid undersökningen beräknas ta. I informationsbrevet blev restaurangcheferna även informerade om att deltagandet i studien är frivilligt samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan att delta med sin lokal. Restaurangcheferna fick handledarens e- postadress för att kunna ta kontakt vid övriga frågor. När datan från de olika hamburgerrestaurangerna är färdiganalyserad kommer den att förstöras för att inte spridas vidare till obehöriga. Har någon av de besökta hamburgerrestaurangerna visat intresse av att se resultatet, har endast resultatet från deras restaurang redovisats för dem, detta för att inte avslöja vad de andra restaurangerna fick för resultat. Själva slutresultatet kommer vara avidentifierat. Då författarna inte skrivit med i informationsbrevet att de vill fotografera i lokalerna tillfrågades restaurangcheferna på plats kring detta vid bedömningstillfället. Om ingen tillåtelse gavs togs heller inga foton. Fotona hade för avsikt att förtydliga problematiken och inte för att visa vilken lokal som hade vilka hinder i miljön. 10

11 6. Resultat Resultatet baserar sig på observationer i sju hamburgerrestauranger. De sju bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning i lokal. Områdena presenteras i löpande text följt av tabeller med data från granskningen. De enkelt avhjälpta hindren, enligt Boverket och Handisam, är utskrivet i kursiv text för att kunna urskilja dessa från andra hinder. De bedömningspunkter som varken gav ett ja eller nej betecknas som streck (-) och betyder ej aktuellt då bedömningspunkten inte fanns att bedöma i lokalen. De tabeller som innehåller information kring endast en hamburgerrestaurang redovisas endast i löpande text. Dessa är bedömningsområdena Vertikal förflyttning trapp/ ramp samt där samtliga lokaler fick samma resultat i Inredning i lokal. De olika hamburgerrestaurangerna anges som bokstav A till G och varje bedömningsområde presenteras för sig. Figur 1. Exempel planlösning på hamburgerrestauranger 1. Entré 2. Vindfång 3. Sopsorteringsdisk 4. Bord och stolar 5. Läskdisk 6. Tillbehörsdisk 7. Kort passage 8. Manövreringsutrymme 9. Skyltning 10. Beställningsdisk 11. Toalett anpassad för rullstolsburna 12. Svepyta 11

12 6.1. Entré Enligt Boverket ska huvudentréer till publika lokaler utformas och placeras så att de är tillgängliga och användbara samt vara lätta att upptäcka. Hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar, felaktigt placerade och utformade manöverdon och bristande skyltning kan vara enkelt avhjälpta hinder enligt HIN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om enkelt avhjälpta hinder). Det ska vara möjligt att ta sig in genom entrén utan att passera trappa eller trappsteg. Är det en nybyggnation bör entrén vara utan nivåskillnader. Ytan framför entrédörren ska vara jämn, halkfri och hård, med lutning max 1:50 samt tillräckligt stor för att rullstol ska kunna manövreras. Dörren vid entrén ska kunna öppnas, passeras och stängas av personer med funktionsnedsättning samt att utrymmet innanför entrén (vindfånget) ger plats för passage för personer i rullstol. Kan inte huvudentrén användas ska alternativ entré erbjuda likvärdiga förhållanden som huvudentrén och en utgångspunkt ska vara att alla entréer till byggnaden är tillgängliga. I byggnader som redan existerar kan det accepteras att alla entréer inte är tillgängliga, det viktigaste då är att huvudentrén är det (24). Tabell I. Uppfyllelse av krav och rekommendationer på området Entré Hamburgerrestaurang Trappa/trappsteg vid entré Ytan: fast, halkfri lutning max1:50 Dörrhandtag 70 (helst 100) cm från hörn Får rullstol plats i svepytan Vändning med rullstol för att kunna stänga dörr A JA JA B JA NEJ JA JA - - C JA JA D JA NEJ E JA NEJ JA JA - - F JA NEJ JA JA - - G NEJ JA JA NEJ - NEJ cm manövreringsutrymme vid trapp Hamburgerrestaurang Passagemått minst 0,80m Lätt att rulla över skrapgaller, utan kanter Dörr utan trösklar eller avfasad Avfasad tröskel högst 2,5cm Automatisk dörröppnare Automatisk dörr med sensor och markerad svepyta Manöverdon kan nås från rullstol utan att träffas av dörrblad A JA JA JA - JA JA - - B JA JA - - NEJ C JA D JA JA JA - JA JA - - E JA JA JA JA JA NEJ JA JA F JA JA JA JA JA NEJ JA NEJ G JA JA JA - NEJ (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Manöverdon 80cm över mark 12

13 Hamburgerrestaurang Komma intill manöverdon/dörröppnare Lätthanterliga dörrhandtag Dörrhandtag 100 cm över golv Vertikaltdörrhandtag: 80 cm under, 100 över golv Vindfång: Rullstol får plats i svepytan Utrymme minst 1,5x1,5 m så det finns svängutrymme. A JA JA JA B - JA JA NEJ JA JA JA C D JA JA NEJ E JA JA JA JA JA JA JA F JA JA JA NEJ - - JA G - JA JA NEJ (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Alternativ entré Bild 1. Trappsteg in till entrén är ett hinder samt att det inte finns manövereringsutrymme för att öppna dörren. På 6 av 7 hamburgerrestauranger kunde man passera entrén in till lokalen utan att passera en trappa/trappsteg (se tabell I). Endast lokal G hade ett trappsteg in till entrén som försvårade tillgänglighet för rullstolsburna. Kraven för lutning och yta vid entré uppnåddes inte på 4 av 7 lokaler, vid lokal B och F fanns kullerstensgata vid entrén som gjorde det svårt att rulla in med rullstol. Lokal C låg belägen inomhus i en galleria utan entrédörr, därför kunde inte alla punkterna bedömas. Svepytan vid entrén till lokal G var inte stort nog då risken för att falla ner för det bakomliggande trappsteget fanns. Lokal G hade heller inget utrymme att för rullstol kunna manövrera vid trappa med risk att även där ramla ner för trappsteget. Att själv behöva stänga dörr efter sig var inte aktuellt på någon av hamburgerrestaurangerna då det fanns dörrstängare. 4 av 6 lokaler hade en automatisk dörröppnare medan resterande 2 krävde att man manuellt, med dörrhandtag, öppnade dörren. 13

14 6.2. Toalett användbar för personer i rullstol Enligt Boverket och arbetsmiljöverket ska det i publika lokaler där det finns allmänna toaletter även finnas minst en toalett som är tillänglig och användbar för personer med funktionsnedsättning. Det ska finnas en tillgänglig toalett på varje våningsplan och dessa bör ha måtten 2,2 x 2,2 meter och vara lämpligt utformade i inredning, med utrustning samt med säkerhetslarm (24). Toalettutrymmet ska alltid kunna nås under pågående verksamhet i lokalen och vara nåbart från neutralt utrymme, inte delas med varken dam- eller herrtoalett. Inredning och utrustning ska vara placerad så kravet på nåbarhet och hanterbarhet uppfylls. Blandare och reglage ska vara lätthanterliga och kunna användas med ena handen eller armbågen. Det ska inte finnas någon halkrisk eller lutning på golv mer än 1:50. Det ska finnas klädkrok för jackor eller väskor. Dörren ska kunna öppnas, passeras samt stängas även från insidan om personen använder rullstol. Rullstolsburna personer ska inte ha längre till toaletten än andra (24). Tabell II. Uppfyllelse av krav och rekommendationer på området Toalett användbar för rullstolsburna Hamburgerrestaurang Nåbart från neutralt utrymme Alltid nåbart under verksamhet Ytan minst 2,2x2,2 m Fritt utrymme på båda sidor toalett (0,90m) Tvättställ placerat som bilden. A JA JA NEJ NEJ JA B NEJ JA NEJ NEJ NEJ C JA JA JA JA JA D JA JA NEJ NEJ JA E JA JA JA JA JA F JA NEJ NEJ NEJ JA G Hamburgerrestaurang Höjd på toalettstol 0,48m Framkant 0,7 m Tvättställets höjd 0,8 m över golv Framkant på tvättställ 0,6 m Fritt utrymme under tvättställ Reglage lätthanterligt Inredningsdetaljer placerat inom räckhåll A NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA B JA JA JA NEJ JA JA JA JA C JA JA NEJ NEJ JA JA JA JA D JA NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ JA E NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA F NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA G Armstöd på båda sidor om toaletten (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) 14

15 Hamburgerrestaurang Pappershållaren lätt nåbar från rullstol Tvålautomat, handtork placerade ca 0,80 över golv Spegel 1,8m överkant och 0,90m i underkant Klädkrok 1,0-1,2 m över golv Armstöd hanterliga med en hand Lätt att tända lyset Tydlig skylt med handikappssymbol A NEJ JA JA NEJ JA JA NEJ JA B NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA C NEJ NEJ JA JA NEJ JA NEJ JA D JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA E NEJ JA JA NEJ JA JA JA JA F JA NEJ JA NEJ JA JA JA JA G Golvbeläggningen halkfri och max 1:50 lutning Hamburgerrestaurang Fungerande besökslarm Åtkomlig från rullstol och golv Larm nåbart från rullstol. 0,70m från hörn och golv Larmknapp nåbar från toalettstol Larm nåbart från golv (20cm upp) A JA JA JA JA JA JA B JA JA JA JA JA NEJ C JA JA JA JA JA JA D JA JA JA JA JA JA E NEJ JA NEJ JA JA NEJ F JA JA NEJ JA NEJ NEJ G Larm kopplat till bemannat utrymme Hamburgerrestaurang Passage mått minst 0,84 m Utan tröskel Dörrvred och låsvred lätt att greppa Dörrhandtag högst 100cm över golv Hanterbart utan att kunna gripa Extra draghandtag på insida dörr Vändbart för rullstol att vända och stänga dörr Dörrhandtag 70cm (helst 100) från innerhörn Utrymme utanför dörrens svepyta A JA JA JA NEJ JA NEJ JA JA JA NEJ B NEJ JA JA NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ C JA JA JA NEJ JA NEJ NEJ JA JA - D JA JA JA JA NEJ NEJ JA JA JA - E JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA - F NEJ JA JA JA NEJ JA JA JA JA NEJ G *Tröskel max 10cm togs bort samt utrymme för nedåtgående trapp, då de inte var aktuella på någon av restaurangerna. (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Dörrstängare Lokal G saknade en toalett anpassad för personer med funktionsnedsättning och uppfyller därför inga av bedömningskraven. På grund av detta var det inte aktuellt att bedöma resterande bedömningspunkter i den lokalen. Toalett användbar för personer i rullstol kunde nås från neutralt utrymme på alla lokaler utom i lokal B där toalettutrymmet delades med damernas. Toaletterna var alltid nåbara under pågående verksamhet förutom i lokal F, där en betalautomat fanns för att använda toaletten. Vad gällde tvättställsplaceringen var det endast lokal B som inte uppfyllde kraven, där var tvättstället placerat tätt intill toalettstolen (se bild 3) vilket gjorde det trångt med rullstol. Majoriteten av lokalerna uppfyllde inte kriterierna för rätt höjd eller längd på toalettstol eller tvättställ. Däremot hade samtliga lokaler fritt utrymme under tvättställ och lätthanterligt reglage. På 4 av 6 lokaler låg toalettpappershållaren långt bort från toalettstolen vilket gjorde det svårt att nå (se bild 2). Då krav och rekommendationer talar för att pappershållare ska vara nåbart bör det istället placeras till exempel på armstödet, 15

16 därför fick dessa lokaler underkänt. I lokal C var armstöden tröga samt svåra att fälla ned då en svåråtkomlig spak behövdes lossas. Lokal A och Lokal C saknade en handikappskylt på dörren till toaletten (se tabell II). På samtliga hamburgerrestauranger med toalett för personer med funktionsnedsättning fanns ett larm, dock var den trasig i lokal E och fungerande inte vid tidpunkten för studien. Två hamburgerrestauranger hade för högt placerade larm vilket gjorde det svårt att sträcka sig till dem från rullstol. Huruvida larm var nåbart från toalettstol uppfyllde samtliga lokaler kraven. På lokal F var larm vid golv placerat bakom en sanitetspåse vilket gjorde den svåråtkomlig och dold. Dessutom hade 3 av 6 lokaler problem med larmkoppling till bemannat utrymme. Personal i dessa 3 hamburgerrestauranger kunde då varken se eller höra om larmet var igång från där de arbetade. Endast lokal C hade trångt med utrymme för att göra det möjligt för en rullstolsburen att vända och samtidigt stänga dörr efter sig (se tabell II). Bild 2. Utrymmet är stort, det finns armstöd på båda sidor av toalettstolen men toalettpappershållaren är placerad långt ifrån. Bild 3. Toalettutrymmet är trångt, det är för nära mellan toalettstol och handfat, toalettpappershållaren är nåbar från toalettstol. 16

17 6.3. Rum och utrymme Alla rum samt delar av rum ska nås av personer med nedsatt rörelseförmåga. Det innebär att kunna förflytta sig i/till alla rum utan att passera trapp eller trappsteg. En eventuell trappa eller ramp ska vara utformad så det fungerar för personer med nedsatt rörelseförmåga. I lokalen ska det finnas förflyttningsvägar, passager och möjlighet att vända med rullstol. Kortare passager ska vara minst 0,80 meter. Golven ska vara halkfria, fasta, utan kanter eller ojämnheter (24). Tabell III. Uppfyllelse av krav och rekommentationer på området Rum och utrymme Hamburgerrestaurang Förflytta sig i byggnaden utan trapp Förflytta sig till alla delar av rummen utan trapp Utrymme att vända (ca 1,3m diameter) Längre passage, bredd minst 1,3m Kort passage, bredd minst 0,80 m Lätt att rulla över skrapgaller eller kanter A JA JA JA JA NEJ JA JA B JA JA JA JA NEJ JA JA C JA JA JA JA JA JA JA D JA JA JA JA JA - JA E JA JA JA JA NEJ JA JA F NEJ NEJ JA JA JA JA JA G JA JA JA NEJ NEJ JA JA (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Golvbeläggning lätt att rulla över Bild 4. Smal passage mellan stolar och bord. Bild 5. Smal passage mellan pelare och bord, där framkomligheten är liten då sittplatsen används. Samtliga hamburgerrestauranger hade gott om utrymme för att vända med rullstol i större delen av lokalerna samt att skrapgaller och golvbeläggning var enkelt att rulla över (se tabell III). Det fanns heller inga kanter som försvårade framkomligheten med rullstol. Lokal F var den enda lokal som hade en trapp inomhus. Trappan bestod av fyra trappsteg och hindrade personer med rullstol att ta sig till de sittplatser som låg belägna där. Lokal G uppfyllde inte kraven för bredden vid längre passager (1,3 m). 4 av 7 hamburgerrestauranger var inte tillgängliga för personer i rullstol vad gäller bredden vid korta passager, detta berodde bland annat på att borden satt väldigt nära varandra, att pelare eller vägg begränsade framkomligheten för rullstolen (se bild 4 och 5). 17

18 6.4. Beställningsdisk En beställningsdisk är där personal möter besökare/kund över en disk. Beställningsdisken ska vara användbar för personer med funktionsnedsättning. En del av beställningsdisken ska vara i en höjd som passar personer i rullstol, vilket är ca 0,75 meter över golv. Disken ska fungera bra för besökare/kunder och samtidigt även fungera bra som arbetsplats (24). Tabell VI. Uppfyllelse av krav och rekommendationer på området Beställningsdisk Hamburgerrestaurang Betalningsdisk anpassad för rullstolsburna En del av betalningsdisk ca 75cm hög Rullstolsburen kan betala med kontokort *** Läskdisk nåbar för rullstolsburen *** Tillbehören på tillbehörsdisk nåbart för rullstolsburen *** A NEJ NEJ JA JA NEJ JA B NEJ NEJ JA JA JA JA C NEJ NEJ JA NEJ JA JA D NEJ NEJ JA JA JA JA E NEJ NEJ JA - JA NEJ F NEJ NEJ JA - JA JA G NEJ NEJ JA - NEJ NEJ (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Sopbehållarna nåbara för rullstolsburen *** Varken betalningsdisk eller en del av betalningsdisken var anpassad för rullstolsburna personer på någon av lokalerna (se tabell VI). Det var möjligt att betala med kort på samtliga lokaler. På 3 av 7 lokaler satt kortläsaren långt ut mot diskkanten, vilket underlättade nåbarheten vid betalning med kort. I lokal B, C, E och F tar personal alltid kortet och drar det åt restauranggästerna oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. På lokal E, F och G fanns läskdisken bakom betalningsdisken och fick därmed läsken upphälld av personal. I lokal C stod läskapparaten långt in på bordet och blev därför svår att nå från rullstol. Lokal A och G underkändes i bedömningspunkten tillbehör då dessa lokaler hade tillbehören långt in på bordet vilket gjorde det svåråtkomligt. Det tillbehör som var minst åtkomligt och nåbart var ketchup, vilket var svårt i alla lokaler då denna satt långt in på bordet och dessutom högre upp än de andra tillbehören. Endast lokal E hade ketchupstationen på ett hörn av disken vilket gjorde det lättare att nå. 5 av 7 lokaler hade nåbar höjd på sopsorteringsdisk. De två lokaler som underkändes hade sopbehållarna lång in på bordet eller högre upp än de andra hamburgerrestaurangerna. 18

19 6.5. Skyltning Enligt Boverket bör skyltar vara placerade på en höjd så de kan läsas av personer som använder rullstol. Skyltar ska placeras där de förväntas finnas och så det är möjligt att komma tätt intill dem. Enligt HIN kan bristande skyltning vara ett enkelt avhjälpt hinder (24). Tabell V. Uppfyllelse av krav och rekommendationer på området Skyltning Hamburgerrestaurang Skyltning där de behövs för att hitta information Skyltar logiskt placerade Skyltar placerade i rätt höjd för rullstolsburna Kommer man intill viktiga skyltar för att läsa A JA NEJ JA JA NEJ* B JA JA JA NEJ NEJ* C NEJ JA NEJ NEJ NEJ D JA JA JA JA NEJ E JA JA JA NEJ NEJ F JA JA JA NEJ NEJ G JA JA JA JA NEJ (JA= krav uppfyllt, NEJ = delvis eller ej uppfyllt, - = EJ AKTUELLT) Skyltar på avstånd kompletterat med en högre skylt Det var ingen lokal som uppfyllde alla kriterier (se tabell V). 6 av 7 lokaler hade skyltat där det behövdes för att hitta information, endast lokal C underkändes på den bedömningspunkten. Lokal A hade färre skyltar än på de andra hamburgerrestaurangerna vilket gjorde att författarna inte ansåg att det uppfyllde kravet på att skyltning var logiskt placerad då de inte hade skyltar där de borde finnas. Lokal C var den enda lokal som inte uppfyllde kraven för skyltning på rätt höjd för rullstolsburna. På frågan kring om det fanns en kompletterande och högre sittande skylt bedömdes detta inte finnas på någon av lokalerna utifrån de kriterier som fanns i checklistan. Lokal A, D och G hade kompletterande skyltar (menyskyltning) innan den stora huvudskylten men dessa var inte högre sittande än den. Lokal A och D hade en kompletterande skylt redan i närheten av entrén Inredning i lokal En förutsättning för tillgänglighet kring inredning i lokalen är att stolar vid bord enkelt kan flyttas undan så att en rullstol får plats. Det ska finnas sittplatser som har en relativt hög sitthöjd samt med ryggstöd och armstöd, bord och arbetsytor ska vara utformade så att rullstolsburna personer kan komma in under bordsytan med fötter och knän (24). Det ska finnas manöverutrymme för rullstol framför inredning samt för att komma intill manöverdon. Manöverdonet ska nås framifrån från rullstol och vara placerat utdraget från vägg och med knäfritt utrymme under, så att personer som använder rullstol kan komma nära manöverdonet (24). Ingen hamburgerrestaurang uppfyllde helt och hållet kraven för de båda punkterna platser med ryggstöd, armstöd, sitthöjd 0,45-0,50 m och platser med ryggstöd, armstöd, som är relativt mjuka och med extra sittkuddar då det inte fanns några armstöd eller mjuka kuddar på någon av hamburgerrestaurangerna. Resterande bedömningspunkter om huruvida stolar lätt 19

20 kan flyttas undan, om fritt utrymme finns för rullstol under bord, om nog med utrymme finns framför inredning och om inredning hindrar att komma intill manöverdon/dörrhandtag uppfylldes alla rekommendationer hos samtliga lokaler Vertikal förflyttning trappa/ramp Enligt Boverket ska trappor utformas så att det är säkert att förflytta sig på dem. Det ska finnas en ramp eller hiss som komplement och alltid finnas ledstänger på båda sidorna av trappan. Enstaka trappsteg bör inte förekomma då det ökar snubbelrisken och utrymmet framför nedåtgående trapp ska vara stort nog så att fallrisken blir liten. Trappen bör förses med kontrastmarkering på översta och nedersta trappsteget (24). Rampen enligt Boverket utformas så att personer kan förflytta sig säkert, den ska ha högst 1:12 lutning, viloplan ska vara stora nog att en rullstol ska stå på en plan yta vid öppning av dörr, samt inte behöva få dörren på sig vid öppnandet. Det bör finnas avåkningsskydd. Vid nybyggnation bör byggnader utformas på så sätt att ramp inte behövs. Enligt HIN kan mindre nivåskillnander och bristande balansstöd vara enkelt avhjälpta hinder som bör undanröjas i publika lokaler (24). Trappen i lokal F var varken kontrastmarkerad på översta eller det nedersta trappsteget av de fyra trappstegen den bestod av (se bild 6), samtidigt som det även saknade ledtänger. Trappen hade stort utrymme framför neråtgående trappsteg så att fallrisken var liten. Lokal G hade en ramp som komplement till det trappsteg som ledde in till entrén. Lutningen på rampen var hög vilket gjorde det svårt att åka upp för den med rullstol. Rampens utformning var inte anpassad efter den omgivning där den skulle användas och låg därför ostadig och otymplig. Personalen visste dessutom inte hur rampen korrekt skulle placeras över trappsteget samt att det inte fanns ledstänger som stöd för att ta sig upp. Rampen hade avåkningsskydd vars höjd var inom ramen för att inte riskera åka av rampen med rullstol samt att rampens beläggning var halkfri. Bild 6. Trappa inne i lokalen begränsar framkomligheten till alla delar av rummen och det saknas ledstång. 20

21 6.8. Sammanfattning av resultatet På alla hamburgerrestauranger fanns fortfarande enkelt avhjälpta hinder som inte åtgärdats samt övriga hinder inom de flesta av bedömningsområdena. Det bedömningsområde som minst uppfyllt kraven och på så sätt hade flest hinder var Toalett användbar för personer i rullstol. Andra områden med flest hinder var Beställningsdisken och Entrén. Det område som visat sig vara mest tillgängligt för personer i rullstol var Rum och utrymme. Generellt var lokalerna utformade så att en bred och rymlig passage gick från Entrén till Beställningsdisken där det fanns gott om utrymme för manövrering av rullstol. I alla lokaler var kortare passager mellan bord, pelare och/eller sittgrupper smala vilket begränsade framkomligheten. Resultatet visade på att lokal F hade flest hinder av alla de deltagande lokalerna (se tabell VI). Tabell VI. Sammanställning av det totala antalet hinder i hamburgerrestaurangerna. A B C D E F G Enkelt avhjälpta hinder (n=36) Övriga hinder (n=68) Totalt (n=104) % 17 % 23 % 18 % 17 % 19 % 29 % 15 % 21

22 7. Diskussion Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten för rullstolsburna på hamburgerrestauranger. Resultatet visade på att det fortfarande finns enkelt avhjälpta hinder som inte är åtgärdade och att det finns hinder inom alla bedömningsområden utifrån checklistan Metoddiskussion En fördel med att en checklista använts i studien är att hindren konkretiseras och tydliggörs genom checklistans textformuleringar, bedömningspunkter och hur det står sig mot studiens syfte. Den checklista som användes var baserad på den redan existerande från Handisam (22) och är till för inventering av lokalers tillgänglighet för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Denna är i sin tur skapad utifrån regler, rekommendationer och riktlinjer utifrån Boverket och Handisam (PBL, HIN) (25, 26). Detta ökar validiteten på den använda checklistan då ingen ny behövdes skapas från grunden. Checklistan ser av den orsaken ut att besvara studiens frågeställningar och visar på så sätt på en god ytvaliditet (21). Bedömningsområden och punkter som inte var relevanta att ha under observationerna, då de handlade om orienteringsförmåga och inte primärt berörde rullstolsburna personer, togs bort. Checklistan saknade vissa bedömningspunkter som författarna ansåg var av relevans i en hamburgerrestaurang och lade av den anledningen till dem i konstruktionen av checklistan. Detta rörde sig om bedömningspunkterna betalning, läskdisk, tillbehörsdisk och sopsorteringsdisk. Hurvida dessa punkter uppfyllde tillgänglighet för rullstolsburna var svårt att bedöma då det beror på den specifike personens rörelseförmåga samt räckvidd från rullstolen. Författarna testade själva att nå och bedömde efter diskussion hur tillgängligt det var. Checklistan är från början menad att användas i sin helhet för att täcka in alla områden såväl som orienteringsförmåga och funktionsnedsättning. Det kan eventuellt sänka validiteten på den bearbetade checklistan som endast syftar till att beröra rullstolsburna personers tillgänglighet. Den använda checklistan kan därför vara öppen för viss diskussion huruvida relevanta eller överflödiga bedömningsområden blivit inkluderade eller exkluderade i den vid konstruktion. Svårigheterna i urvalet rörde sig om att urskilja de bedömningsområden som var av relevans för rullstolsburna personer och vilka som var relevanta för endast andra målgrupper. Detta kunde till exempel handla om ifall kontrastmarkeringar enbart hör till synnedsättning eller även rörelseförmåga beroende på var de var placerade i en lokal. Även frågan om bedömningsområdet Skyltning diskuterades, om hur vissa skyltar verkade mer relevanta för personer med orienteringsnedsättning än för rullstolsburna personer. Vid sådana här oklara situationer bestämdes det, efter diskussion emellan författarna och granskning i litteratur, att bedömningsområdena fick stå kvar för att inte riskera att missa viktiga hinder/tillgänglighetsområden för personer i rullstol. Författarna ansågs att de båda alternativen, JA och NEJ, i checklistan inte räckte till som bedömningsalternativ i situationer när hinder saknades helt och därför lades alternativet EJ AKTUELLT till för att täcka in resterande svar. Observationerna i studien valdes även att begränsas från området Entré och inåt i lokalerna och exkluderade till följd av detta aspekter kring Parkering eller Gångväg till entrén, som hade gett bedömningen en större helhet. Anledningen till detta var det rådande väderförhållandet med is, snö och stora mängder grus 22

23 som skulle ha försvårat bedömningen samt inte gjort den rättvis. Författarna har förövrigt funderingar om Boverket och Handisam själva lyckats täcka in alla hinder som begränsar tillgänglighet och stämmer in på rörelsehinder/rullstolsburna. Kanske finns det aspekter som även de kan ha missat eller inte uppmärksammat? Detta kan i sin tur påverka giltigheten av denna studie då den bearbetade checklistan helt utgått ifrån den existerande versionen och de bedömningspunkter som fanns i den. Housing Enabler, ett instrument vid bedömning av tillgänglighet, valdes att inte användas i studien då den främst riktar sig mot bedömning av hemmiljö och närmiljö. En annan anledning är att författarna inte haft möjlighet att gå på den rekommenderade utbildningen för instrumentet, vilket kan leda till brister i giltighet och tillförlitlighet av resultatet (27). Observationerna av tillgänglighet i hamburgerrestaurangerna utfördes av två arbetsterapeutstudenter som inte besitter så stor erfarenhet kring tillgänglighetsarbete. Men de har en viss kunskap om funktionsnedsättningar och hur detta i relation med den aktuella miljön kan skapa svårigheter för olika människor. Författarna tog hjälp av en rullstolsburen person vid första bedömningen för att identifiera olika hinderområden samt använt sig av litteraturen som stöd under bedömningarna, vilket ökade tillförlitligheten av studien. I de fall där oklarheter fanns om en hamburgerrestaurang uppfyllt kraven enligt litteraturen och där litteraturen heller inte bidrog med att hjälpa lösa dessa oklarheter fick författarna själva tolka huruvida kraven uppfylldes eller inte. Tolkning under observation kan vara svårt att undvika om inte omöjligt. Det är en krävande uppgift som strävar efter total objektivitet genom uppmärksamhet, känsla, perception och träning (21). Subjektivitet präglade därför några av svaren vid observationerna, bedömningspunkter fälldes hellre än friades vid oklarheter för att undvika missvisande resultat. Studien ger kanske därför inte samma resultat om någon annan utför observationen med samma checklista och på så sätt sänks studiens validitet. Boverket och Handisam har inget skrivet om validiteten eller reliabiliteten av respektive myndigheters checklistor på deras hemsidor. I ett e-postsvar skriver Boverket att validiteten (relevansen) är avstämd mot kraven i Boverkets föreskrift för enkelt avhjälpta hinder, BFS 2003:19 HIN och att enligt Plan- och bygglagen (PBL 17 kap 21a ) ska alla enkelt avhjälpa hinder vara åtgärdade. Boverket skriver vidare att det är fastighetsägarna som ska göra bedömningar kring vad som är enkelt avhjälpta hinder enligt kriterierna i HIN (5 ). Reliabiliteten, menar Boverket, beror på färdigheter i mätteknik och kunskapen om tillgänglighet hos den som utför inventeringen eller observationen, det kan skifta beroende på vem som utför den. Handisam menar i deras e-postsvar att checklistan används i praktiken för inventering av lokaler av bland annat myndigheter, men de vet ingenting om checklistan är vetenskapligt prövad. Vad gäller bortfallet av en hamburgerrestaurangs deltagande i studien, där en chef avböjt att medverka, kan detta ha berott på flera orsaker. Var det ägarens ointresse av ämnet, deras rädsla av att bli granskad eller endast tidsbrist som fått dem att inte vilja medverka? 23