Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
|
|
- Ann-Marie Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna 57 år Färdtjänsten fungerar alldeles för dåligt. Det här är en integritetsfråga. Ska jag inte själv kunna bestämma när jag ska komma hem från jobbet. Om man vill hävda att detta är ett komplement till kollektivtrafiken så stämmer det inte. Jag känner mig alltid nervös och undrar om den kommer eller inte. Där jag bodde tidigare kunde jag åka buss, men nu är det så många byten så det går inte, utan jag är helt beroende av färdtjänsten. Man 49 år Man 48 år Det är jättebra med displayerna, men de borde också användas för att informera om stopp i trafiken. Jag ser folk som börjar röra sig åt ett annat håll och undrar vad som hänt. 60
2 Transport Fakta i korthet Tillgängligheten och användbarheten på fordonen i kollektivtrafiken ökar något är 71 procent av fordonen försedda med låggolv och 67 procent har audiovisuellt hållplatsutrop. Under 2012 gjordes sex järnvägsstationer tillgängliga. Personer med funktions ned sättning reser i mindre utsträckning än övrig befolkning. De med nedsatt rörelseförmåga reser minst. 67 procent i en undersökning bland personer med funktions ned sättning anser att färdtjänsten skulle förbättras om det gick att lita på att komma fram i tid. 60 procent i en undersökning bland personer med funktions ned sättning skulle vilja åka oftare med kollektivtrafiken. 61
3 Inriktningsmål för transportpolitiken Transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Sammanfattande analys Att kunna ta sig till jobbet, skolan, fritidsaktiviteter, vänner, familj eller dit man själv vill, är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att kunna vara delaktig i samhället. I FN-konventionen fastslås vikten av detta i flera artiklar. I artiklarna 19 och 20 beskrivs rätten att ta del av samhällsservice och rätten till personlig rörlighet. I artikel 9 om tillgänglighet fastslås att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till transportmedel på lika villkor. Tillgängligheten och därmed användbarheten för personer med funktionsnedsättning blir sakta bättre. Fler fordon i kollektivtrafiken är tillgängliga. Fler stationer och busshållplatser blir tillgängliga. Många personer med funktionsnedsättning säger också att de vill åka mer kollektivt än vad de gör idag. Det finns två sidor av hur transportsystemet fungerar för personer med funktionsnedsättning. Den ena är att många är nöjda och använder de olika formerna av transport. Den andra sidan är att det ändå finns en hel del problem, en del kan inte använda vissa former av transport överhuvudtaget och många av dem som reser upplever brister i tillgängligheten. Personer med funktionsnedsättning reser i mindre utsträckning än övrig befolkning. Men många reser kollektivt och de flesta är nöjda med kollektivtrafiken. Samtidigt upplever en stor andel att det finns mycket som behöver bli bättre. Bristande tillgänglighet kan göra det omöjligt för vissa att resa, för andra som ändå reser kan bristen på tillgänglighet försvåra resan betydligt. Läget med färdtjänsten är liknande kollektivtrafiken. De flesta är nöjda med färdtjänsten i stort, men de flesta kan också peka på åtgärder som skulle kunna göra den bättre. Exempelvis vill man kunna lita på att komma fram i tid och få fler resor beviljade. Trots att det blir bättre går det för långsamt. Det finns en rad mål inom transport- och funktionshinderspolitiken samt lagstiftning både nationellt och i EU som handlar om att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av transportsystemet på lika villkor. Om dessa mål ska kunna nås och lagarna ska följas måste utvecklingen skyndas på. Det är många aktörer, som kommuner, landsting, myndigheter och företag som har ett ansvar i att se till att tillgängligheten och användbarheten ökar. Ett mer tillgängligt och användbart transportsystem med en väl fungerande färdtjänst är ett måste för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses. 62
4 Lägesbeskrivning Personer med funktionsnedsättning reser mindre Trafikverket anger att personer med funktionsnedsättning reser i mindre utsträckning jämfört med övrig befolkning. De med nedsatt rörelseförmåga reser minst. Vanligaste orsaken till resan bland personer med funktionsnedsättning är fritidsaktivitet eller för att göra besök. Bland övrig befolkning är resan mellan bostad och arbete den vanligaste. 114 Detta är anmärkningsvärt och bör ställas i relation till situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Det finns också skillnader i hur långa resor som görs, där personer med funktionsnedsättning reser ca 25 procent kortare än övriga. Barn i åldern 6 17 år reser nästan hälften så långa sträckor som övriga barn. Medan personer med funktionsnedsättning i åldern år reser i stort sett lika långa sträckor som övriga. Personer med funktionsnedsättning reser ca 40 procent kortare sträckor med kollektivtrafiken än övriga. Samtidigt är resor med taxi, färdtjänst och skolskjuts mer än hälften så långa som dessa typer av resor bland övrig befolkning. Skillnaderna har minskat till viss del de senaste åren mellan personer med funktionsnedsättning och övriga i de flesta av de aspekter som beskrivits. Trafikanalys bedömer i sin uppföljning av de transportpolitiska målen att det finns en tendens till positiv utveckling. Målet för transportpolitiken är: Transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Trafikanalys skriver i sin rapport att det inte är ett realistiskt mål vilket är oroväckande. Utvecklingen inom transportområdet går för långsamt. Att se användbarhet som något som inte ska omfatta alla eller bara till en viss gräns är problematiskt. 115 Många åker och är nöjda med kollektivtrafiken Trots att det finns skillnader i resandet är det många personer med funktionsnedsättning som åker kollektivt. I en undersökningspanel bland personer med funktionsnedsättning 116 framgår att majoriteten åker kollektivt. Det varierar en del i hur ofta kollektivtrafiken används. 18 procent åker varje dag och 20 procent någon gång i veckan. De flesta som åker kollektivt är mycket eller ganska nöjda med hur kollektivtrafiken fungerar. Samtidigt är en tredjedel missnöjda. Det är också många som inte alls använder kollektivtrafiken i någon högre utsträckning. 26 procent åker enbart någon gång per år och 16 procent åker aldrig kollektivt. 60 procent skulle vilja kunna åka oftare än vad de gör idag. 114 Trafikverket (2013) Trafikverkets återrapportering 2013 avseende genomförandet av delmålen utifrån den funktionshinderspolitiska strategin under Trafikanalys (2013) Uppföljning av de transportpolitiska målen Se kapitlet Vilka har en funktionsnedsättning? 63
5 Bristande tillgänglighet fortfarande problematiskt Det finns olika orsaker till att många aldrig åker kollektivt. Några tar sig fram på annat sätt som med cykel eller bil, men för hälften av dem som aldrig åker är orsaken bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet innebär för många att användbarheten i transportsystemet blir sämre eller obefintlig. Även för många av de som använder kollektivtrafiken finns problem med tillgängligheten. Exempelvis kan det för en person med nedsatt rörelseförmåga vara av stor vikt att den byggda miljön är tillgänglig. Men för en person med allergi är starka dofter och parfymer det största hindret för att kunna resa mer. Trafikanalys visar att det är 1,7 procent som har så svår allergi att det uppstår hinder som gör att de aldrig kan åka med kollektivtrafiken. 117 I panelen anser hälften att tydligare och enklare information skulle göra att kollektivtrafiken fungerade bättre. En tredjedel anser också att om det var enklare att köpa biljetter och om bättre service och bemötande gavs skulle det fungera bättre för dem. Mer än en tredjedel ser att bättre tillgänglighet på hållplatser, perronger, vid bytespunkter och på fordonen skulle underlätta resandet för dem. Slutligen anger en tiondel att ledsagningen måste bli bättre för att användbarheten ska öka. 118 Användbarheten ökar men det går för långsamt Inom transportområdet har tre myndigheter ett särskilt ansvar för att arbeta mot ett transportsystem med användbarhet för personer med funktionsnedsättning: Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Trafikverket. Transportstyrelsens ansvar i transportsystemet avser flygplatser. Det finns en EU-förordning 119 som reglerar rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med flygresor. Transportstyrelsen har tillsynsansvar för förordningen. Samtliga flygplatser som ingår i det prioriterade nätet 120 har mellan granskats. Enligt Transportstyrelsen har inga större anmärkningar gjorts och endast fyra klagomål med hänvisning till förordningen har inkommit. 121 Granskningarna ger en bild av att läget på flygplatser ser bra ut. Specifik uppföljning av tillgängligheten skulle kunna ge en bättre bild. Att antalet klagomål är lågt indikerar också att flygplatsernas användbarhet är bra, men det är förmodligen långt från alla som stöter på problem som väljer att klaga med hänvisning till en EU-förordning. 117 Trafikanalys (2013) Uppföljning av de transportpolitiska målen Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 transport 119 Europeiska Unionen (2006) EU-förordning 1107/2006 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid lufttransport 120 Det prioriterade nätet är ett antal prioriterade åtgärder som ska genomföras i etapper fram till år Transportstyrelsen (2013) Redovisning av uppföljning av delmål inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken , rapportering
6 För att transportsystemet ska vara användbart för alla måste hela resan fungera. Så kallade bytespunkter, där exempelvis buss och tåg möts eller där många kliver av och på, måste fungera för att hela resan ska gå smidigt. Trafikverket har prioriterat järnvägsstationer och busshållplatser i sitt arbete med bytespunkter. Under 2012 gjordes sex järnvägsstationer tillgängliga. Tillsammans med de tolv stationerna som åtgärdades under 2011 blir det totalt 18. Målet är att ytterligare åtgärda 122 stycken stationer innan år Med nuvarande åtgärdstakt kommer det målet inte att nås. Det har också byggts sex helt nya pendeltågsstationer. Att designa stationer som fungerar för alla från början är av stor vikt och betyder att de i framtiden inte behöver åtgärdas i efterhand. Under året åtgärdades också 20 busshållplatser. Det ger en total på 3 procent av de planerade som ska åtgärdas till år Trafikverket anser att arbetet går framåt och att användbarheten i transportsystemet ökar. Samtidigt är de väl medvetna om att takten går alldeles för långsamt om målen ska uppnås. 122 Fler tillgängliga fordon Att utvecklingen går framåt men i långsam takt blir också tydligt i fråga om tillgängligheten på bussar, tåg och spårvagnar. År 2011 var andelen fordon med ramp eller lift 79 procent och år 2013 är det 86 procent. En liknande ökning finns också i fordon med audiovisuellt, både talat och skrivet, hållplatsutrop. År 2011 hade 60 procent audiovisuellt hållplatsutrop och 2013 är det 67 procent som har det. 123 Tabell 4: Utvecklingen av tillgängligheten i samtliga fordon i kollektivtrafiken, andel i procent Tillgänglighetsaspekt Låggolv Ramp/lift Rullstolsplats Audiovisuellt hållplatsutrop Trafikverket (2013) Trafikverkets återrapportering 2013 avseende genomförandet av delmålen utifrån den funktionshinderspolitiska strategin under Svensk kollektivtrafik (2013) Miljö- och fordonsdatabasen frida.port.se 65
7 Det är fortfarande en bra bit kvar innan alla fordon är tillgängliga. Det har en längre tid funnits lagstiftning på transportområdet. Redan 1979 lagstiftades att kollektivtrafiken ska planeras med hänsyn till personer med funktionsnedsättning. 124 Det finns också EU-lagstiftning från 2003 som ställer krav på hur exempelvis nya bussar ska se ut. 125 I förhållande till detta är det problematiskt att inte samtliga fordon är tillgängliga. Exempelvis var det år 2011 nästan nio av tio kommuner som angav att de ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för personer som använder rullstol då de upphandlar kollektivtrafiken. Frågan är hur kraven ställts då det fortfarande finns en stor del fordon med bristande tillgänglighet. Det finns ingen kunskap idag om hur kraven ställts och hur stor andel av bussarna som är inköpta sedan Att fordonen är tillgängliga handlar inte heller bara om användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Exempelvis ökar bussar med låggolv användbarheten för många äldre och för föräldrar med barnvagn. Ett annat exempel är audiovisuellt hållplatsutrop som är nödvändigt för någon med en syn- eller hörselnedsättning men underlättar för alla. Något som borde ligga i alla trafikhuvudmäns intresse. Färre har bil Det finns också skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga kring resor med bil. Bland de med funktionsnedsättning som är över 25 år har 75 procent tillgång till bil jämfört med 85 procent bland övriga. Personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund har tillgång till bil i ännu mindre grad. De med funktionsnedsättning reser också kortare sträckor med bil. 126 Resor som passagerare är ca 20 procent kortare än övriga och som förare ca 15 procent kortare. 127 För en del personer krävs anpassning av bilar för att de ska vara användbara. År 2012 beviljades personer bilstöd för sådan anpassning. Av dem var 795 kvinnor och 990 män. Om detta betyder att alla som behöver bilstöd får det går inte att utläsa av den statistik som finns idag. 128 Färdtjänsten innebär både lösningar och problem Färdtjänsttillstånd beviljas av kommunen och är avsedd för de som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa kollektivt. För många personer med funktionsnedsättning är färdtjänst det enda sättet att kunna ta sig från punkt A till punkt B. Idag är det totalt personer som har färdtjänsttillstånd. Av dessa är 80 procent över 65 år. 124 Sveriges författningssamling (1979) Lagen om handikappanpassad kollektivtrafik (SFS 1979:558) 125 Vägverket (2003) Föreskrifter om bilar och släpvagnar som dras av bilar 2003: Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Trafikanalys (2013) Uppföljning av de transportpolitiska målen Försäkringskassan (2013) Om bilstöd 66
8 Endast 2 procent av de berättigade är 19 år eller yngre. Det finns stora variationer i landet i hur många som har tillstånd och hur många resor som görs. Slutligen är det nästan dubbelt så många kvinnor som män som har färdtjänst. En skillnad som ökar med ålder. 129 För resor mellan kommuner finns riksfärdtjänst. Cirka personer reste under år 2011 med riksfärdtjänst. Antalet utfärdade tillstånd och antalet resor minskar för varje år. Sedan 1991 har båda delarna minskat med cirka 30 procent. En möjlighet är att se minskningen som en indikation på att fler kan åka med kollektivtrafiken. Samtidigt är det riskabelt att dra den slutsatsen bara baserat på minskning i färdtjänst. Många som idag har rätt till färdtjänst får inte tillräckligt med resor för att kunna delta i samhället. Av de svarande i panelen är det en tredjedel som reser med färdtjänst, av dem skulle 31 procent vilja resa oftare än vad de gör idag. Ökat antal beviljade resor är för en femtedel det som skulle förändra färdtjänsten till det bättre. 130 Om färdtjänsten ska vara ett komplement till kollektivtrafiken måste den fungera felfritt eftersom den för många är det enda sättet att resa på. Exempelvis blir vardagen mycket svår om man ska ta sig till jobbet eller ett möte och inte kan lita på att färdtjänsten kommer i tid. Två tredjedelar av de i panelen som har färdtjänst är nöjda. Samtidigt ser över 90 procent att det finns saker att förbättra. Främst handlar det om att kunna lita på att färdtjänsten kommer överhuvudtaget och att komma fram i tid. Detta lyfts av över 60 procent av de svarande. Att förbättra bokningssystemet och att ha kortare tid mellan bokning och resa lyfter också över hälften. Tabell 5: Vilka förbättringar som personer i panelen med färdtjänst vill se i procent 131 Typ av förbättring Andel personer med färdtjänst som vill ha förbättringen Det behövs inga förbättringar 7 Ökat antal beviljade resor 17 Att bokningssystemet förbättras 57 Kortare tid mellan beställning och resa 58 Att det går att lita på att färdtjänsten kommer 63 Att komma fram i tid 67 Bättre service och bemötande från dem som arbetar med färdtjänst 41 En av tio i panelen har senaste det året märkt förbättringar i färdtjänsten. Å andra sidan har var fjärde märkt försämringar det senaste året. Många i panelen vittnar om att färdtjänsten saknar flexibilitet vilket begränsar resenärens möjligheter att kunna delta i samhället på lika villkor som andra Trafikanalys (2012) Färdtjänst och riksfärdtjänst Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 transport 131 Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 transport 132 Handisam (2013) Undersökningspanel enkät 1 transport 67
Transport Fakta i korthet
Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet
Läs merSiCFARTSVERKET 2013-02-28 0401-11-03376-13
i~t 1(4) SiCFARTSVERKET Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Ulrika Borg, -i-46 104784904 Näringsdepartementet naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se
Läs merDet är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!
Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur
Läs merEftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.
Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat
Läs merFunktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013
BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna
Läs merHSO:s program för trafik
HSO:s program för trafik För personer med funktionsnedsättning är en fungerande kollektivtrafik av central betydelse. Oavsett funktionsnedsättning är det en rättighet att man ska kunna resa till och resa
Läs mer3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28
BILAGA 1 1(6) 3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 Handläggare. direkttelefon Ulrika Borg, +46 104784904 Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2014 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt
Läs merKvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år
Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft
Läs merOm likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar
Rapport 1:2009 Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Januari 2009 Gör livet enklare för
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merIt-politik Fakta i korthet
På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merPolitiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.
Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk strategi 2011-2016 Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.se 08-6008445 Historik 1990-2011 Från patient till medborgare FN:s konvention om
Läs merJag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merRiktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun
1 (12) Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun Antagna av vård- och omsorgsutskottet: 2007-03-07 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merRegler servicetrafik/färdtjänst
Regler servicetrafik/färdtjänst Giltig från och med 1 januari 2012 Region Värmland 1 En kollektivtrafik för alla I den här broschyren kan du läsa om hur du ansöker om färdtjänst och de regler som gäller
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merResvane- undersökning 2013
Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.
Läs merHur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012
Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam Serie
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merKartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab
Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merKundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik
Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merKf 117 Dnr 00162/2015 003. Yttranden har endast inlämnats av Vänsterpartiet. Kommunfullmäktiges beslut
ARV1DSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Ärviesjdvrien komniuvdna Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 2015-06-23 156 Kf 117 Dnr 00162/2015 003 Regler och riktlinjer för skolskjutsar Barn- och utbildningsnämnden
Läs merKundundersökning mars 2013. Operatör:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs merRiksfärdtjänst. Kommunstyrelsen informerar. Reseservice telefonnummer 0771-25 10 20. Taxa
Taxa Avstånd (km) 0-100 km 101-125 km 126-150 km 151-175 km 176-200 km 201-225 km 226-250 km 251-275 km 276-300 km 301-350 km 351-400 km 401-450 km 451-500 km 501-600 km 601-750 km 751-1000 km 1001-1250
Läs merResvaneundersökning. Kungens kurva 2012
Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering
Läs merTrafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter
TJÄNSTEUTLÅTANDE KS 18:1 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:289-014 2015-05-08 1/3 Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merAnsökan om färdtjänst (egen ansökan)
Information Ansökan enligt lagen om färdtjänst (http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/Lag-1997736-om-fardtjanst_sfs-1997-736/) (1997:736). Färdtjänst kan inte erhållas
Läs merSju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling
PRESSMEDDELANDE 2008-01-16 Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling Sju av tio kommuner i Dalarna, som svarat på en enkät från Naturvårdsverket, anger att de alltid eller oftast
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merriktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för Färdtjänst ... Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2015-12-16 178
modell plan policy program riktlinje riktlinje för Färdtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2015-12-16 178 Ansvarig: Verksamhetschef
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merHur ofta kramas svenskarna på jobbet?
Novus Opinion Hur ofta kramas svenskarna på jobbet? November 2008 Arne Modig 2008-11-12 Kramar i arbetslivet Syftet med undersökningen är att ge en bild av kramarnas roll i det svenska arbetslivet. Undersökningen
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merHalv tolv på natten kom jag trött men lycklig fram till Karlstad.
MITT LIV MED SJ Min syster, som själv nästan aldrig reser med tåg, är upphovet till denna berättelse. Hon och andra som jag berättat för, har roats och oroats av mina upplevelser på mina många resor. Min
Läs merSkolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun
Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad
Läs merAvbokning Resor kan avbokas fram till 24 timmar före avresa, därefter kan egenavgift faktureras.
RIKSFÄRDTJÄNST Riksfärdtjänsten vänder sig till personer som till följd av stor och varaktig funktionsnedsättning inte kan resa till normala kostnader, vilket motsvarar kostnaden för biljett med allmänna
Läs merFÄRDTJÄNST I KUNGÄLVS KOMMUN. Reviderad: januari 2016 JR
FÄRDTJÄNST I KUNGÄLVS KOMMUN Reviderad: januari 2016 JR Rätt till färdtjänst Färdtjänst är ett komplement till allmänna kommunikationer såsom buss och tåg, som utförs med mindre fordon. Rätt till färdtjänst
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merRiktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun
Riktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2013-04-29, 34 OXL200 v 1.0 2006-11-13 2 Innehållsförteckning Vad är färdtjänst...
Läs merOm tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa
Om tillgänglighet i SL-trafiken Alla har sitt sätt att resa Vi kollektivtrafiken Stockholms kollektivtrafik är till för alla. Men alla tycker inte att det är lika enkelt att använda den. Under senare år
Läs merResepolicy för Trafikkontoret
Antagen 2002-05-15, uppdaterad 2005-12-12, uppdaterad 2007-11-28 Resepolicy för Trafikkontoret Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merKonsekvensutredning 1 (13)
Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merTD Tillgänglighetsdatabasen
1 Innehåll TD Tillgänglighetsdatabasen........................................... 5 Hitta i TD.............................................................. 6 En mänsklig rättighet...................................................
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merFÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN
FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN augusti 2013 SOCIALFÖRVALTNINGEN Information om färdtjänst i Klippans kommun Du ska vara bosatt och folkbokförd i Klippans kommun, ha ett funktionshinder som inte endast
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merAnsökan om mobilitetsstöd
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-22 Diarienummer XX.ÅÅÅÅ Thomas Johansson Kommunchef Ansökan om mobilitetsstöd Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå Maria Anderssons
Läs merFÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST INFORMATION TILL DIG SOM SÖKER FÄRDTJÄNST FÄRDTJÄNST I KARLSTADS KOMMUN Stadsbyggnadsnämnden är huvudansvarig för färdtjänsten och riksfärdtjänsten i Karlstads kommun. VAD
Läs merResanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional
Läs merRedovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten
1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merEn säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande
En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.
Läs merBruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013
Bruce Springsteen Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN
Läs merDet här gäller vid ett obevakat övergångsställe
Övergångsställen Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe Du ska ta hänsyn till fordonens hastighet och hur nära de är när du ska gå ut på ett övergångsställe. Korsa körbana eller cykelbana utan
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merUTAN HINDER EN RESA FRÅN DÖRR TILL DÖRR OM PROJEKTET HELA RESAN
UTAN HINDER EN RESA FRÅN DÖRR TILL DÖRR OM PROJEKTET HELA RESAN ETC/KONCEPTERIET 2001 FOTOGRAF: LARS FORSSTEDT 2 UTAN HINDER FRÅN DÖRR TILL DÖRR Du tar dig till jobbet eller studier på morgonen. Åker iväg
Läs merFörslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen
Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merBilaga 3 persontrafik
Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:
Läs merSkolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Administrativ chef Mats Linde Planeringssekreterare Wolfgang Friedh 1 (5) Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merMotion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?
Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merKommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22
Kommittédirektiv Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län Dir. 2013:22 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare, som ska fungera
Läs mer1. Motionen. Kultursekretariatet. Rapport Kulturupplevelser för regionens unga
Kultursekretariatet Diana Ghinea, diana.ghinea@gmail.com Rapport Kulturupplevelser för regionens unga 1. Motionen... 1 2. Befintliga satsningar... 2 3. Utredningen... 3 3.1 Finansiella aspekter... 3 3.2.
Läs merKundundersökning mars 2013. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg
Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Charlottenberg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merSäkra busslinjer i Skåne Hur säkra är de?
Säkra busslinjer i Skåne Hur säkra är de? En rapport över tillgängligheten i busstrafiken för personer med rörelsenedsättning HSO Skåne rapport 2010:4 Säkra busslinjer i Skåne Hur säkra är de? HSO Skåne
Läs merPitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun
PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till
Läs merVästsvenska paketet och kollektivtrafiken
Västsvenska paketet och kollektivtrafiken Enkel, bekväm och pålitlig. Västsvenska paketet lägger grunden för en Om du har rest i Göteborgstrakten på sistone kanske du har märkt att det är mycket som händer
Läs merSocialförvaltningen informerar. Färdtjänst. Informationsbroschyr om färdtjänst, arbetsresor och sjukresor
Socialförvaltningen informerar Färdtjänst Informationsbroschyr om färdtjänst, arbetsresor och sjukresor Vad är färdtjänst Färdtjänsten syftar till: att stärka den funktionshindrades möjligheter att förflytta
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merSå fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal
Så fungerar FLEXLINJEN i Mölndal Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Du ringer och beställer din resa och blir då garanterad
Läs merMånga reser kollektivt trots att det inte är så lätt!
Många reser kollektivt trots att det inte är så lätt! - En dokumentation av de första KOLLA-resenärerna Arbetsrapport 1 Lisbeth Lindahl Augusti 2006 Lars-Gunnar Krantz Leena Odebo Version 2 Sammanfattning
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merKulturarv för alla 2012
Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken
Läs mer2007-05-04 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merPolicy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten
Bilaga 4, Förslag till beslut Policy och riktlinje för resor i tjänsten Policy och riktlinjer för resor i tjänsten Policy för resor i tjänsten Policyn innebär att de minst klimatpåverkande färdmedlen ska
Läs mer