Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Transkript

1 Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län

2 Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare: Marika Bystedt, Länsstyrelsen Västernorrland Projektägare: Länsstyrelsen Västernorrland Medfinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Landstingen i Västernorrland och Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Regionförbundet Västerbotten, Kommunförbundet Västernorrland, Trafikverket, Samtrafiken, Västernorrlands Läns Trafik AB, Mittuniversitetet samt kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik, Umeå, Nordmaling. Fotograf omslag : Torbjörn Bergkvist Fotograf sidan 2 : Oskar Norrgrann Denna publikation är en sammanfattning av rapporten Regional attityd- och resvaneundersökning (2009:16) författad av Ipsos-Eureka AB Hela rapporten finns tillgänglig på under Publikationer. Uppdragsgrupp Vectura Consulting AB Uppdragsledare: Frida Johansson, Vectura Consulting AB Textbearbetning: Frida Johansson, Vectura Consulting AB Layout: Tzeling Liao, Vectura Consulting AB

3 Inledning Denna analys syftar till att öka kunskapen om människornas resmönster samt attityder och förväntningar kring resande. Undersökningen inkluderar kommunerna i Västernorrlands län samt sex närliggande kommuner (Figur 1) hushåll i området fick möjligheten att svara på frågor via postenkäter och svarsfrekvensen uppgick till 6,7 procent.

4 Umeå Nordmaling Örnsköldsvik Sollefteå Östersund Kramfors Bräcke Timrå Härnösand Ånge Sundsvall Nordanstig Hudiksvall Västernorrlands län Ingår även i undersökningsområdet Figur 1 : Karta som visar de 1 kommuner som ingår i undersökningsområdet. Kommunerna i undersökningsområdet har en befolkning som varierar från runt invånare till nästan invånare. Befolkningens fördelning över tätort och omland varierar också. Tätort motsvaras av kommunens huvudort. 4

5 en andel r.. ä. t t e t och mråd e du a Visst sökningso 6 procent) t er (8 I und rkort hög ög biltäthe ö h med k t har även kning i g e llgån ol områd cent av bef ådet har ti ds län r an ro (90 p ökningsom ästernorrl ång V s lg under st 1 bil). I procent til in 4 till m och med 9 l l har ti l. till bi Vissa resultat särredovisas för undersökningsområdet som helhet och Västernorrlands län, framförallt då avvikelser förekommer. De likheter och skillnader som kan ses i beteenden och attityder i undersökningsområdet och i Västernorrlands län gäller i de flesta fall även nedbrutet på kommunnivå. Större avvikelser redovisas dock även här. 5 Fotograf : Karin Andersdotter

6 Fotograf : Håkan Kvam Hur reser man? 6

7 Bilen är det färdmedel som flest säger sig använda, oavsett årstid. För 67 procent av resorna är bilen det huvudsakliga färdmedlet i undersökningsområdet, i Västernorrland är motsvarande siffra 76 procent. Särskilt dominerande är bilen i Nordanstig, Kramfors, Timrå och Örnsköldsvik. 16 procent av resorna i undersökningsområdet och 12 procent av resorna i Västernorrland görs till fots. Sex procent av alla resor sker med buss och endast två procent med tåg, både i undersökningsområdet och i Västernorrland. Den låga andelen tågresor förklaras av att utbudet är mycket begränsat. Val av transportmedel påverkas av resans ändamål. Bilen dominerar generellt som färdmedel oavsett typ av resa, framförallt för stora inköp. Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Semesterresor Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras)...åka tåg 22% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 1%...åka bil...åka buss...cykla...promenera 72% 58% 68% 59% 4% 92% 54% 7% 4% % 1% 6% % % 4% 4% 0% 15% % 12% 16% 2% 15% 8% 1% 16% 27% 2% 7% 2% 26% 14% Figur 2 : Färdmedelsval beroende på ärende, andel av boende i undersökningsområdet. Den övergripande bilden är väldigt lik den för varje enskild kommun. Undersökningsområdet 0 10 Västernorrlands län % -100m m m m m m m vet ej

8 Syftet med resan påverkar vilka faktor som styr valet av färdmedel. Nedan redovisas vad resenärerna prioriterar för olika resor. Vid semesterresor är pris näst viktigast efter bekvämlighet. Vid stora inköp är bekvämlighet viktigast. Vid små inköp är snabbhet och enkelhet lika viktiga. Vid hämta/lämna barn är snabbhet den viktigaste faktorn. Snabbhet är den viktigaste faktorn då man ska uträtta ärenden. Vid egna fritidsaktiviteter är enkelhet viktigast. Enkelhet är den viktigaste faktorn vid andras fritidsaktiviteter. Det finns även fler faktorer som påverkar vilket färdmedel man väljer. Ungefär hälften av invånarna som arbetar/studerar har tillgång till gratis parkering vid arbetsplatsen, vilket underlättar för bilanvändandet. Många anser även att ärenden på vägen till/från jobbet medför att bilen blir mer attraktiv. 8 Fotograf : Torbjörn Bergkvist

9 Resenärernas möjlighet att resa kollektivt För att använda sig av kollektivtrafiken Främst är det boende i tätorten som är naturligtvis närheten Semesterresor arbetet barn ärenden inköp inköp till en hållplats Till/från har Hämta/lämna 200 meter eller mindre Uträtta till sin Små Stora Fritidsaktiviteter en viktig parameter. Inom trafikplanering närmaste hållplats. Skillnaden mellan (egna) antas...åka ofta tåg 400 meter 22% som ett längsta 1% tätort och 1% omland minskar 0% rejält redan 0% avstånd för att det ska anses vara vid avståndet meter för att 0% 0% rimligt...åka att bil nyttja kollektivtrafiken. 72% I 58% sedan öka 68% igen då avståndet 59% är 500 4% 92% 54% undersökningsområdet har nästan hälften...åka av buss invånarna, 49 4% procent, % meter eller längre. Nästan en tredjedel av boende 1% i omland har 500 6% meter eller % % 4% 200 meter eller mindre till närmaste mer till hållplatsen, 1 procent har två hållplats....cykla Ytterligare 18 0% procent har 15% meter till hållplatsen. Det...promenera innebär att en majoritet, 1% två tredjedelar, 16% i undersökningsområdet bor inom vad som anses vara ett skäligt avstånd från närmaste hållplats. kilometer % eller mer. 27% 12% 2% 16% 7% 2% 2% 15% 26% Undersökningsområdet 0 10 Västernorrlands län % -100m m m m m m 2000+m Figur : Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen vet ej 9 9

10 Fotograf : Ingela Molander

11 resor arbetet barn ärenden inköp inköp aktiviteter (egna)...åka tåg 22% 1% 1% 0% 0% 0% 0%...åka bil...åka buss...cykla...promenera 72% 58% 68% 59% 4% 92% 54% 4% % 1% 6% % % 4% 0% 15% % 12% 16% 2% 15% 1% 16% 27% 2% 7% 2% 26% Fördelning av resor En majoritet av de resor som görs sker lokalt, ofta 0 har procent 10 av resorna start- och målpunkt i samma kommun. -100mEtt undantag är Timrå där bara m knappt 60 procent av resorna sker lokalt. Det stora flödet utanför m kommunen går här till Sundsvall, cirka m 5 procent av resorna. 5 Med bakgrund av den stora andelen m 7 lokalresor är det inte förvånande att många m av resorna som görs är relativt korta. Hela 45 procent av alla m 7 resor i undersökningsområdet är fem km eller vet ej 9 kortare, i Västernorrland är motsvarande siffra 42 procent. Framförallt är det i tätort dessa korta resor görs. Ungefär hälften av resorna i tätort är mellan en och fem kilometer, vilket kan jämföras med en knapp tredjedel av resorna i omland. De kortare resorna sker i huvudsak till fots eller med cykel, men Undersökningsområdet också med Västernorrlands bil. Drygt en län tredjedel av alla bilresor 20 i tätorten är en till 0 fem km långa. 40% procent 22 av de resor som sker till fots är i huvudsak 2 fem kilometer eller 21 kortare. Cykel används framförallt vid resor mellan en och fem kilometer (64 procent). Ungefär en tredjedel av alla resor under fem kilometer sker med bil. Även lokalbussen används för kortare resor, för vilka majoriteten av resorna är mellan en och tio kilometer. Som väntat sker en stor andel av resorna under en begränsad tid av dygnet. Mer än hälften av alla resor startar under trafikens morgon- och eftermiddagsrusning (sex till nio på morgonen och tre till sju på eftermiddagen). Under dagen, mellan rusningen, sker en tredjedel av dygnets resor. Bil-förare Cykel Gång/till fots % 20,1km ,1-20km 5,1-10km 1,1-5km Figur 4 : Fördelning av alla resor till fots, med cykel samt med bil över avstånd, i undersökningsområdet. -1km 9 0

12 Resenärernas attityder Fotograf : Torbjörn Bergkvist 12

13 För samtliga typer av resor upplevs snabbhet och enkelhet som viktiga faktorer. För att människor ska resa mindre med bil och mer med andra färdmedel måste alltså de färdmedlen upplevas som mer användbara. Användbarheten bestäms i hög grad av tillgängligheten och syftet med den resa man ska göra. För kollektivtrafikens del handlar det framförallt om avgångstider, turtäthet och linjesträckning. Trafiken måste också upplevas som enkel att använda och det måste vara lätt att få information om den. För att kunna göra ett medvetet val av bästa färdmedel i en given situation krävs det kunskap om alternativen. Först då kan individen välja utifrån de behov som ska tillfredsställas vid den aktuella resan. Attityden hos individen är också av stor betydelse och bilen har här en mycket stark ställning när det gäller användbarhet, pålitlighet och upplevda positiva attribut såsom enkelhet, snabbhet och bekvämlighet. Den största nackdelen människor ser med bilen är att den är dyr och resan därför inte upplevs som prisvärd. Miljömässigt är bilen fortfarande en bov, men bilbranschen arbetar målmedvetet med att ta fram modeller som drivs av alternativa energikällor. Kollektivtrafiken upplevs dock som ett miljövänligt sätt att resa. Miljövänligheten har dock mycket liten betydelse för hur människor väljer färdmedel, visar undersökningen. Överlag är de som tagit ställning till dagens kollektivtrafik ganska positivt inställda. Boende i Västernorrlands län är dock mindre tillfreds med kollektivtrafiken än övriga. Den låga kunskapen om kollektivtrafikens utbud och egenskaper kan vara en av anledningarna till det låga användandet. Fotograf : Anders Thorsell 1

14 vet ej 9 Figur 4 20,1km Vad krävs för att 10,1-20km förändra sitt beteende? 2 Bil-förare Cykel Gång/till fots 25 En intressant frågeställning 5,1-10kmsom 4 analyseras är vad som skulle få resenärerna att lämna 1,1-5km bilen hemma till förmån för kollektivtrafiken. Undersökningen visar att 70-1km % kan tänka sig att minska sitt bilresande till förmån för kollektivtrafik, förutsatt fler förbindelser och billigare resor. Kortare restid är också en viktig faktor, som framförallt efterfrågas av resenärer mellan år. 29 procent bedömer att åtgärder inte kommer att påverka deras färdmedelval Ungefär hälften av invånarna kan tänka sig att gå och cykla oftare. För 2 det efterfrågas bättre underhållning av gång- och cykelvägar samt ökad trafiksäkerhet för cyklister. Detta 0 innebär även att omkring hälften av de tillfrågade inte tror att någon av de föreslagna åtgärderna kommer innebära att de oftare väljer att gå och cykla. Störst möjlighet att förändra beteendet hos resenärerna, till förmån för gång och cykel, bedöms vara i tätorterna. Undersökningsområdet Västernorrlands län % Figur 5 : Frågeställning; Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som kör bil (flera svar möjliga). Fördelningen på kommunnivå skiljer sig inte nämnvärt från tabellen. Figur 5 Fler förbindelser Närmare hpl hemma Närmare hpl arbete Närmare hpl fritids/skola Bättre punktlighet Kortare restid Billigare Bekvämare/fräschare fordon Bättre info avgtider 7 Tryggare hplmiljö inget av ovanstående

15 Undersökningsområdet Västernorrlands län % Fler förbindelser Närmare hpl hemma Närmare hpl arbete Närmare hpl fritids/skola Kunskap Bättre och punktlighet attityder 12 kring satsning på järnväg Kortare restid Längs Norrlandskusten genomförs järnvägsprojekten Botniabanan Billigare och Ådalsbanan. Kännedomen kring dessa Bekvämare/fräschare fordon satsningar är hög, omkring 70 procent känner till dem. Majoriteten Bättre info tror avgtider på en positiv inverkan på området, med större Tryggare hplmiljö möjlighet att åka kollektivt och ökat utbud av arbetsplatser, inget kultur av ovanstående och nöjen. De kommuner med lägst andel invånare som känner till satsningen är Hudiksvall, Östersund och Bräcke Vidare studeras hur befolkningen tror att kollektivtrafiksatsningarna 45 påverkar 44 deras 9 resvanor. En tredjedel anser att de 7 kommer att öka sitt resande med buss och 7 tåg, men endast en femtedel tror att detta kommer att ske på bekostnad av bilresandet. Omkring 40 procent 29 tror inte att deras 29 resvanor kommer att påverkas överhuvudtaget. Många svarar även vet ej, vilket indikerar att information om projekten inte helt nått fram Fotograf : Therese Rönnbäck Undersökningsområdet Västernorrlands län % Ökat bilresande Minskat bilresande Ökat resande med buss/tåg Minskat resande med buss/tåg Mina resvanor kommer inte att påverkas Figur 6 : Frågeställning; Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen (flera svar möjliga). Annat Vet ej

16 Fotograf : Håkan Kvam

17 Vad ska vi göra nu? För att nå målen med en hållbar utveckling är det nödvändigt att minska människors användning av bil. Även i fall skadliga utsläpp kan minskas genom tekniska framsteg i framtiden är detta nödvändigt för att motverka exempelvis trängsel. Dessutom påverkas människors hälsa positivt och olycksrisker minskas när fler väljer att lämna bilen oftare. Potential till ett ökat resande med hållbara färdmedel finns i undersökningsområdet och Västernorrland eftersom bilen idag är det dominerande färdsättet. Vid satsningar på kollektivtrafiken är det mest effektivt att koncentrera den till områden med tillräckligt befolkningsunderlag och inte för gles bebyggelse, annars är det svårt att kunna erbjuda en tillräckligt attraktiv trafik till en rimlig kostnad. Enligt undersökningen sker ju de flesta resor lokalt. Det betyder att tätortsområden samt större trafikstråk är områden att prioritera vid framtida satsningar. Resenärerna efterfrågar mer användbar kollektivtrafik, vilket innebär satsningar på fler avgångar, ökad turtäthet och genomtänkta linjesträckningar. Trafiken måste också upplevas som enkel att använda och vara lätt att få information om. Vidare bör satsningar göras för att höja kollektivtrafikens status, för att attrahera nya resenärer. 17

18