PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Transkript

1 PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

2 Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering och utformning, priser, utbud och behov med mera. I princip alla har en åsikt om parkeringar i sin stad och inte minst de lokala fastighetsföretagarna. Deras verksamhet är på många sätt sammanlänkad med frågan. Dels är de beroende av de krav som ställs på antalet parkeringsplatser i kommunens parkeringsnorm vid planering av ny- och ombyggnation av bostäder och lokaler. Dels handlar deras intresse om stadens attraktivitet och handelns och fastigheternas tillgänglighet. Denna undersökning genomfördes under januari månad för att belysa hur branschen ser på behoven och utvecklingen av parkeringar och dess relation till fastighetsbranschen. Detta är den första av två delrapporter baserade på en och samma utredning och rör huvudsakligen parkeringar ur ett tillgänglighetsperspektiv. I den kommande delrapporten behandlas istället frågor om den kommunala parkeringsnormen och så kallade parkeringsköp. Parkeringsköp är ett sätt för fastighetsägaren att lösa sitt ansvar gällande iordningställande av parkeringsplatser när dessa inte kan iordningsställas på vanligt sätt. Själva undersökningsmetoden är en e-postenkät bland medlemmar i Fastighetsägarna GFR med omkring 800 svarande från små och stora fastighetsföretag spridda över omkring 100 kommuner. Resultaten presenteras genomgående i rapporten först övergripande bland samtliga som besvarat frågan och därefter fördelat på kommunstorlek. I slutet av rapporten finns även resultaten nedbrutna på enskilda kommuner. Här har dock ett urval gjorts baserat på antalet svarande fastighetsföretagare från respektive kommun. Detta medför att endast 21 kommuner särredovisas i denna rapport. Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Tel/mob: E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se 2

3 Sammanfattning Trängsel i trafiken är i stor utsträckning ett storstadsfenomen men i många städer upplever man ändå att trycket på parkeringsplatserna i centrum har ökat under det senaste decenniet. Enligt fastighetsföretagarna är tillgången på parkeringsplatser i centrumnära läge avgörande för att handeln i city ska kunna konkurrera med externhandeln. På grund av detta är utvecklingen mot allt fler och allt mer utbredda bilfria stadsmiljöer en utmaning för såväl stadens handlare som dess fastighetsföretag. Från politisk nivå finns en uttalad strategi att motverka innerstadsbilismen och denna motiveras ofta med att staden blir mer attraktiv med ökad handel och ökade fastighetsvärden. Bland fastighetsföretagarna är övertygelsen om detta förhållande dock långt ifrån universell. Det är tvärtom tydligt att bilfria innerstäder inte får innebära en minskad tillgänglighet för bilar. Det finns då ett antal tillvägagångssätt för att uppnå samma tillgänglighet för stadens besökare trots att dessa inte kan parkera på gatan direkt utanför sitt besöksmål. Det är viktigt att notera att lösningen inte ligger i en av dessa åtgärder utan i en kombination av samtliga. Minst lika viktigt är att dessa genomförs i lämplig ordning och takt. Vilken ordning och takt som är lämplig står i direkt relation till de givna förutsättningarna för respektive kommun. 1. Det måste kosta att parkera i city. De flesta anser att parkeringsavgifter är ett bra styrmedel för att påverka flödet av människor i staden. Utan avgifter är exempelvis risken stor att de som anländer först till centrum, det vill säga de som arbetar där, upptar parkeringsplatser i de mest tillgängliga lägena medan övriga besökare får svårt att hitta platser att ställa bilen på och tvingas till mer otillgängliga lägen. Gratis parkering i centrum förespråkas i denna undersökning egentligen bara av fastighetsföretagare i småstäder. Ofta kan detta härledas till en kraftigt konkurrensutsatt handel där gratis parkering ses som en nödvändig konkurrensfördel. 2. Satsa på kollektivtrafiken och bra cykelstråk. Genom att erbjuda attraktiva alternativ till bilresande minskas också behovet av parkeringsplatser i centrum av staden. Både resor med kollektivtrafiken och resor med cykel är dessutom bra ur miljöhänseende. En ökning av dessa resor är därför ett steg i riktning mot ett mer hållbart samhälle samtidigt som det kan bidra till en mer attraktiv innerstadsmiljö med mindre trängsel, oväsen och avgaser. 3. Bygg avgiftsfria infartsparkeringar. Dessa kan i kombination med en väl utbyggd kollektivtrafik fungera som angöringspunkter för den som kommer till staden. Dessutom kan de ofta ha delad funktion som pendelparkeringsplatser för de som dagtid lämnar staden. Stödet för denna typ av satsningar är visserligen störst i de större städerna men det är ändå en klar majoritet av samtliga fastighetsföretagare som tycker att avgiftsfria parkeringsplatser i utkanten av staden är väl riktade satsningar för infrastrukturen. 4. Bygg fler parkeringshus i centrumnära läge. Genom nybyggnation av parkeringshus kan antalet parkeringsplatser i centrumnära läge bibehållas eller till och med öka trots att markparkeringar försvinner. Dessa kan dessutom med fördel placeras under mark där det finns geotekniska förutsättningar. Stödet för ökade satsningar på parkeringshus är utbrett bland fastighetsföretagarna och en majoritet föredrar parkeringshus framför gatuparkeringar. Totalt sett är det sju av tio fastighetsföretagare som anser att den kommun de är verksamma i borde arbeta för att få till stånd fler parkeringshus i centrumnära läge. 3

4 P-platserna viktiga för konkurrensen med externhandeln Att det finns bra möjligheter till parkering i centrumnära läge är viktigt för fastighetsföretagen och inte bara för de som har sina fastigheter i city. Stadskärnans attraktivitet och tillgänglighet är viktig för hela kommunens utveckling. På en direkt fråga om relationen mellan centrumnära parkering och konkurrensen med externhandeln svarar 70 procent att tillgången till parkering i centrum är direkt avgörande och ytterligare 27 procent instämmer delvis. Detta visar vilken tyngd frågan har för fastighetsföretagen ur ett utvecklingsperspektiv. Frågan är dessutom i princip lika viktig oavsett hur stor eller liten stad det handlar om. Drygt 70 procent säger att påståendet stämmer mycket väl i samtliga kommuner utom i Göteborg. Även i storstaden ges frågan visserligen stor tyngd, men endast 57 procent säger att det stämmer mycket väl att parkeringar är avgörande för konkurrensen. Detta är betydligt färre än i samtliga mindre städer. Påstående: Centrumnära parkering är av avgörande betydelse för cityhandelns konkurrens med externhandeln (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att centrumnära parkering är avgörande för konkurrensen med externhandeln fördelat på kommunstorlek (procent) 4

5 Högt tryck på p-platserna Trycket på parkeringsplatserna är idag högt på många håll i landet. Dessutom vittnar 56 procent av fastighetsföretagen att utbudet har minskat i relation till behovet den senaste tioårsperioden. Endast 18 procent anser att utvecklingen har gått åt andra hållet. Skillnaden är förstås stor från en kommun till en annan. Störst är trycket i de större städerna. I Göteborg, som är den enda storstaden som ingår i undersökningen, är det hela 78 procent som anser att utbudet har minskat i relation till behovet medan det i de mindre städerna är betydligt färre. Problemet är dock så pass utbrett att det i princip gäller alla kommuner med invånare eller fler. Där är det minst hälften som anser att utbudet har minskat. Upplevd utveckling av parkeringsutbudet (procent) Fråga: Upplever du att antalet parkeringsplatser i centrumnära läge i din kommun har ökat eller minskat de senaste tio åren sett i relation till folkmängd och pendling? Andel som anser att utbudet av parkeringsplatser har minskat fördelat på kommunstorlek (procent) 5

6 Trängsel i trafiken En fråga som ofta men inte självklart står i relation till trycket på parkeringsplatserna är graden av trängsel i trafiken. Här är det dock förhållandevis få fastighetsföretagare som anser att detta är ett problem i deras stad. Totalt sett är det 58 procent som inte anser att deras stad lider av trängsel i trafiken. Här syns av förklarliga skäl ett tydligt samband med stadens storlek. I Göteborg är det 73 procent som tycker att staden lider av trängsel i trafiken. Därefter följer huvudsakligen en fallande skala med allt mindre städer. I de minsta städerna under invånare är det under 20 procent som upplever trafiken som ett problem. Påstående: Trängsel i trafiken är ett problem i min stad (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att trängsel i trafiken är ett problem i den egna staden fördelat på kommunstorlek (procent) 6

7 Brister i kollektivtrafiken Det råder väldigt spridda åsikter om påståendet att brister i kollektivtrafiken bidrar till det stora trycket på parkeringsplatserna i centrum. Överlag är det ganska jämnt fördelat mellan de som instämmer och de som motsätter sig detta påstående med en viss övervikt för det senare. Om man ser på resultaten fördelade på städernas befolkningsstorlek så är det egentligen bara storstaden Göteborg som avviker där hela 60 procent anser att kollektivtrafikens bristfällighet är en orsak till det höga trycket på p-platserna i city. I övriga kommungrupper ligger motsvarande siffra mellan procent. Påstående: Brister i kollektivtrafiken bidrar till högt tryck på existerande parkeringsplatser i centrum (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att brister i kollektivtrafiken bidrar till högt tryck på existerande parkeringsplatser i centrum fördelat på kommunstorlek (procent) 7

8 Satsa mer på kollektivtrafiken Ett förslag som vinner stort gillande är att satsa mer på kollektivtrafiken. Det tycks helt okontroversiellt då hela 30 procent anser att detta förslag är mycket bra medan ytterligare 30 procent av fastighetsföretagarna anser att det är ett ganska bra förslag. Samtidigt är det endast sju procent som anser att det är ett dåligt förslag. Även här finns det ett tydligt samband med stadens storlek. I alla kommungrupper med invånare eller fler är det mer än hälften som gillar förslaget, men i storstaden är det så mycket som 88 procent och i städer mellan invånare är det 67 procent. Förslag: Satsa mer på kollektivtrafiken (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att kommunen bör satsa mer på kollektivtrafiken (procent) 8

9 Utveckla cykelstråken Ett annat okontroversiellt förslag är att kommunen borde satsa mer på lämpliga stråk för cyklar. Hela 76 procent av fastighetsföretagen anser att det vore en god idé att utveckla fler och bättre cykelstråk. Här syns dock ingen direkt skillnad mellan fastighetsföretagare i större eller mindre städer. Resultatet är ungefär detsamma överallt. Om någon sticker ut så är det de minsta kommunerna med färre än invånare. Här är det 80 procent som anser att kommunen borde utveckla fler och bättre cykelstråk, vilket är mer än i någon annan kommungrupp. Förslag: Kommunen bör utveckla fler och bättre cykelstråk (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att kommunen bör utveckla fler och bättre cykelstråk (procent) 9

10 Parkeringsavgifter Frågan om parkeringsavgifter har runt omkring i landet länge varit en het potatis. I vissa städer är det en självklarhet att man styr flödet av människor med hjälp av parkeringsavgifter medan det i andra städer upplevs som en helt befängd idé att ta betalt för att man ska kunna ställa bilen på torget. Denna undersökning visar att de flesta tycker att parkeringsavgifter är ett ganska bra sätt att styra hur och var människor väljer att ställa bilen. Totalt sett är det 58 procent som instämmer i nedanstående påstående, men märk väl att tyngdpunkten ligger på ganska. Här är det givetvis stora skillnader beroende på städernas storlek. I städer över invånare, där man kan anta att behovet av att kontrollera trafikflödet är betydligt större, är det en klar majoritet som anser att parkeringsavgifter är ett bra styrmedel. Men även i de mindre städerna är det omkring hälften som instämmer i påståendet. Påstående: Parkeringsavgifter är ett bra sätt att styra flödet av människor i staden (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att parkeringsavgifter är ett bra sätt att styra flödet av människor i staden fördelat på kommunstorlek (procent) 10

11 Gratis parkering i innerstaden Att det är stor skillnad både på utmaningarna i trafiken såväl som attityden till p-avgifter mellan stora och små städer är mycket tydligt. Detta synliggörs inte minst vid frågan om parkering i innerstaden bör vara gratis. De övergripande resultaten för samtliga tillfrågade fastighetsföretagare visar att det är ungefär lika många som tycker det är ett bra förslag som ett dåligt förslag att parkering i innerstaden bör vara gratis. I Göteborg är det en förkrossande majoritet som anser att parkering i innerstaden inte ska vara gratis, likaså i större städer. Däremot är det betydligt fler i små till halvstora städer som anser att det faktiskt borde vara gratis att parkera i innerstaden. Värt att notera är att det inte någonstans är mer än en tredjedel som tycker att förslaget är mycket bra. Förslag: Parkering i innerstaden bör vara gratis (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att parkering i innerstaden bör vara gratis fördelat på kommunstorlek (procent) 11

12 Avgiftsfria infartsparkeringar Avgiftsfria infartsparkeringar kan i kombination med en väl utbyggd kollektivtrafik fungera som angöringspunkter för den som kommer till staden. Dessutom kan de ofta ha delad funktion som pendelparkeringsplatser för de som dagtid lämnar staden. Stödet för denna typ av satsningar är visserligen störst i de större städerna men det är ändå en klar majoritet av samtliga fastighetsföretagare som tycker att avgiftsfria parkeringsplatser i utkanten av staden är väl riktade satsningar för infrastrukturen. Totalt sett är det 58 procent som tycker att den kommun de är verksamma i borde satsa på detta. Förslag: Satsa på avgiftsfria infartsparkeringar som angöringspunkter till staden (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att kommunen bör satsa på avgiftsfria infartsparkeringar (procent) 12

13 Bilfria stadsmiljöer inte bara av godo En faktor som driver på utvecklingen där många gamla parkeringsytor som exempelvis gatuparkering försvinner är önskan om att skapa bilfria innerstadsmiljöer. Stadsbilder där människor till fots och med cykel kan röra sig fritt eller åtminstone på lika villkor med bilar är allt vanligare när kommunerna idag skapar visioner inför framtiden. Bland fastighetsföretagen kan vi konstatera att denna idé inte fullt ut har fått genomslag. Ungefär en fjärdedel anser inte alls att bilfria stadsmiljöer ökar attraktiviteten och fastighetsvärdena medan ytterligare en tredjedel är tveksam. Endast 8 procent av företagen är helt övertygade om att det förhåller sig så att stadsmiljöns och fastigheternas attraktivitet stärks om bilarna försvinner. Även här är det skillnad på små och stora städer, men denna skillnad är inte särskilt stor. I Göteborg är det 42 procent som helt eller delvis instämmer i påståendet att bilfria stadsmiljöer ökar attraktiviteten och fastighetsvärdena. I mindre kommuner ligger snittet omkring 30 procent. Det är tydligt att tillgängligheten av många anses viktigare än en gatumiljö utan bilar. Påstående: Bilfria stadsmiljöer ökar attraktiviteten och fastighetsvärdena (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att bilfria stadsmiljöer ökar attraktiviteten och fastighetsvärdena fördelat på kommunstorlek (procent) 13

14 Attityden till p-hus Även om fastighetsföretagen inte är helt övertygade om fördelarna med bilfria stadsmiljöer så är de flesta av inställningen att p-hus är att föredra framför gatuparkering. Totalt sett 61 procent instämmer i att parkeringshus är att föredra. Här finns det dock ett tydligt mönster när det gäller storleken på kommun. Ju mindre kommun desto färre som föredrar parkeringshus. I storstaden är det 75 procent som föredrar p-hus medan det i kommuner med färre än invånare är drygt hälften som föredrar gatuparkering. Påstående: Parkeringshus är att föredra framför gatuparkering (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att parkeringshus är att föredra framför gatuparkering fördelat på kommunstorlek (procent) 14

15 Bygg fler parkeringshus Oavsett om det är en stor eller liten kommun så är en majoritet av fastighetsföretagen av inställningen att kommunen borde underlätta för nybyggnation av p-hus i centrumnära läge. I städer över invånare är det närmare 80 procent som tycker att detta är ett bra förslag. Egentligen är det endast i de minsta kommunerna med under invånare som det är uppemot en tredjedel som tycker att det är ett dåligt förslag. Men även här är det fler som gillar förslaget. Förslag: Kommunen borde möjliggöra (fler) parkeringshus i centrumnära läge (procent) Kommentar: De som avstått att svara eller svarat vet ej/inget svar ingår i procentbasen men särredovisas ej. Andel som anser att kommunen bör möjliggöra (fler) parkeringshus i centrumnära läge (procent) 15

16 Enkätresultat per kommun Andel som anser att utbudet av parkeringsplatser har minskat fördelat på kommun (procent) 16

17 Andel som anser att centrumnära parkering är avgörande för konkurrensen med externhandeln fördelat på kommun (procent) Andel som anser att trängsel i trafiken är ett problem i den egna staden fördelat på kommun (procent) 17

18 Andel som anser att brister i kollektivtrafiken bidrar till högt tryck på existerande parkeringsplatser i centrum fördelat på kommun (procent) Andel som anser att parkeringsavgifter är ett bra sätt att styra flödet av människor i staden fördelat på kommun (procent) 18

19 Andel som anser att bilfria stadsmiljöer ökar attraktiviteten och fastighetsvärdena fördelat på kommun (procent) Andel som anser att parkeringshus är att föredra framför gatuparkering fördelat på kommun (procent) 19

20 Inställning till förslag gällande den egna kommunen Satsa på avgiftsfria infartsparkeringar som angöringspunkter till staden fördelat på kommun (procent) Kommunen borde möjliggöra (fler) parkeringshus i centrumnära läge fördelat på kommun (procent) 20

21 Satsa mer på kollektivtrafiken fördelat på kommun (procent) Parkering i innerstaden bör vara gratis fördelat på kommun (procent) Utveckla fler och bättre cykelstråk fördelat på kommun (procent) 21

22 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i form av en e-postenkät som gick ut till fastighetsföretag som är medlemmar i Fastighetsägarna GFR. Detta gav undersökningen en geografisk spridning över 105 kommuner i Västra Götalands län, Värmlands län, Hallands län, Kalmar län, Jönköpings län och västra Östergötlands län. Totalt sett besvarades enkäten av 798 representanter för lika många fastighetsföretag. I de fall resultaten redovisas på kommunnivå görs detta för 21 av dessa kommuner. Urvalet baseras på att antalet fastighetsföretag för en enskild kommun inte ska understiga tio. Totalt sett är det 222 svar som faller utanför denna särredovisning. Vilka kommuner som särredovisas samt antalet svar som representerar respektive kommun framgår av nedanstående tabell. Undersökningen genomfördes under januari månad Totalt sett är 20 procent av de svarande verksamma i Göteborg som är undersökningens enda storstad, 24 procent i städer mellan invånare, 17 procent i städer mellan invånare, 20 procent i städer med invånare, 7 procent i städer med invånare och 12 procent i städer med färre än invånare. Kommun Antal svarande fastighetsföretag Göteborg 151 Borås 50 Linköping 48 Halmstad 36 Kalmar 35 Karlstad 27 Alingsås 25 Varberg 24 Jönköping 22 Uddevalla 19 Skövde 18 Nässjö 15 Lidköping 14 Trollhättan 13 Falköping 12 Motala 12 Skara 12 Kungsbacka 11 Mölndal 11 Värnamo 11 Vänersborg 10 Övriga kommuner 222 Summa

23 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Fastighetsägarna GFR är branschorganisationen för fastighetsföretag. Våra cirka medlemsföretag äger och förvaltar drygt fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Kontakta gärna oss om du har några frågor Torbjörn Sjögren Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Borås Tel/mob: E-post: torbjorn.sjogren@fastighetsagarna.se Lars Andersson Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Karlstad Tel/mob: E-post: lars.andersson@fastighetsagarna.se Lena Hasslöf Gustafsson Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Göteborg Tel/mob: E-post: lena.hasslof-gustafsson@ fastighetsagarna.se Rikard Norman Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Linköping Tel/mob: E-post: rikard.norman@fastighetsagarna.se Per Arbin Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Halmstad Tel/mob: E-post: per.arbin@fastighetsagarna.se Mattias Peterson Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Skövde Tel/mob: E-post: mattias.peterson@fastighetsagarna.se Tomas Kruth Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Jönköping Tel/mob: E-post: tomas.kruth@fastighetsagarna.se Torbjörn Sjögren Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Uddevalla Tel/mob: E-post: torbjorn.sjogren@fastighetsagarna.se Carl K. Stenberg Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Kalmar Tel/mob: E-post: carl.stenberg@fastighetsagarna.se FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL > FAX > 23