Den upplevda otryggheten

Transkript

1 TRYGGARE STÄDER

2 Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter såväl som våra föreställningar om faror och risker av olika slag i vår omvärld. Studier av upplevd otrygghet har visat på en rad olika samband och tendenser. Bland dessa kan nämnas att kvinnor generellt sett känner sig mer otrygga än män samt att äldre känner sig mer otrygga än yngre. Detta trots att risken för att utsättas för brott visar på rakt motsatt samband. Att upplevelsen och verkligheten är två olika saker beror delvis på massmediernas rapportering om våld och brottslighet vilket givetvis påverkar bilden av stadsrummet och den egna tryggheten. Det finns en fysisk och en social dimension av hur vi upplever otrygghet. Det fysiska rummet kan i sig utgöra ett hot om det är dåligt upplyst, ödsligt eller om det finns mycket träd och buskar som är tänkbara tillhåll för gärningsmän. Även stängda områden som återvändsgator och gångtunnlar upplevs som otrygga, främst av kvinnor. Den sociala dimensionen handlar om vår relation till andra människor. Generellt sett så känner vi oss tryggare om andra människor ser oss. Därför upplevs stadsmiljöer som består av bostäder, butiksnäring, kontors- och nöjesverksamhet med hög grad av mänsklig genomströmning som trygga miljöer. Detta varierar dock stort med tidpunkten på dygnet. Exempelvis uppfattar män generellt sett socialt aktiva platser, som exempelvis nattbussarnas hållplats, som de mest otrygga under kvällstid. Vilka konsekvenser medför då befolkningens rädsla och otrygghet? Undersökningar visar att otryggheten påverkar invånarnas rörelsemönster. Många personer vågar helt enkelt inte gå ut under kvällstid. Det i sin tur leder till att otrygga platser blir allt mer ödsliga och därför upplevs som ännu mer otrygga. Som fastighetsägare har du ansvar för dina hyresgästers trivsel och trygghet, men du råder bara över en ytterst liten del av den spelplan de rör sig över. För att öka tryggheten kan en del insatser göras i själva fastigheterna där hyresgästerna bor och arbetar, men för att skapa en tryggare helhet krävs ofta ett större grepp. Då är ingen aktör tillräckligt stark på egen hand utan det handlar om att samverka med andra näringsidkare, andra organisationer och med kommunen. Fastigheterna står där de står. Därför är det av yttersta vikt att fastighetsföretagaren engagerar sig i de lokala utvecklingsfrågorna. Där är tryggheten central. Syftet med denna undersökning är att belysa hur nära svenska fastighetsföretag i såväl små som stora städer upplever otryggheten i sina kommuner. Den ska även belysa i vilken utsträckning de idag arbetar med dessa frågor samt hur de tycker att samarbetet fungerar med myndigheterna. Det ger också ett tillfälle att belysa hur företagen prioriterar olika trygghetsskapande insatser samt hur långt de själva har kommit med detta i de egna fastigheterna. Målet är förstås att genom kunskap och insikt minska otryggheten bland våra hyresgäster och skapa fler attraktiva och trygga boendemiljöer. Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Tel/mob: E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se 2

3 Den upplevda otryggheten På en direkt fråga om hur tillståndet ser ut för en rad olika otrygghetsområden i den egna kommunen är det anmärkningsvärt få som inte upplever att de har problem. Oavsett om det handlar om anlagda bränder, klotter eller bråk och misshandel så är det omkring procent av fastighetsföretagen som säger sig ha problem med detta i den kommun där merparten av deras fastigheter är belägna. Att det är så många är förstås ett bekymmersamt och nedslående resultat. De flesta ser inte heller att utvecklingen de senaste fem åren har gått åt rätt håll. Omkring hälften av de svarande säger att problemet är oförändrat och ytterligare omkring procent säger att de olika problemen har ökat. De enda två områden där fler säger att problemet har minskat än det är som säger att det har ökat är när det gäller lägenhetsbråk och anlagda bränder. Fastighetsföretagarnas upplevelse av den lokala otryggheten (procent) Andel som anser att det är ett problem i den egna kommunen Problemet har ökat de senaste fem åren Problemet är oförändrat de senaste fem åren Problemet har minskat de senaste fem åren Klotter Vandalisering (annat än klotter) Lägenhetsbråk Misshandel ute Den upplevda otryggheten Inbrott Stölder av cyklar/mopeder Anlagda bränder Kriminella gäng Undersökningen visar också att det är skillnad mellan större och mindre städer, men inte när det gäller allt. Där storstaden (Göteborg) sticker ut i förhållande till mellanstora städer och småstäder är främst när det gäller klotter och övrig vandalisering, anlagd bränder och kriminella gäng. Här är det betydligt fler som anser att dessa företeelser har ökat i Göteborg jämfört med de mindre städerna. Däremot är det små skillnader när det gäller inbrott och stölder och misshandel. 3

4 Andel som anser att problemet har ökat de senaste fem åren (procent) Storstad Större stad Småstad Klotter Vandalisering (annat än klotter) Lägenhetsbråk Misshandel ute Den upplevda otryggheten Inbrott Stölder av cyklar/mopeder Anlagda bränder Kriminella gäng Kommentar: Kommentar: Storstad utgörs av Göteborg. Småstad utgörs av samtliga städer under invånare. Kategorin Större stad utgör städerna däremellan. Samarbetet med myndigheterna Många av fastighetsföretagen uppger att de har liten eller ingen kontakt med polismyndigheten (41 procent) och de sociala myndigheterna (49 procent). Därför har de ingen möjlighet att bedöma hur väl samarbetet med dessa instanser fungerar. De som däremot har en åsikt i frågan är överlag halvnöjda med hur samarbetet fungerar. Få är riktigt kritiska. Endast 7 procent säger att samarbetet inte alls fungerar och ytterligare 18 respektive 20 procent säger att samarbetet inte fungerar särskilt bra. Med andra ord är mer än var fjärde fastighetsföretagare missnöjd med hur samarbetet fungerar med polismyndigheten och de sociala myndigheterna. När det gäller båda dessa myndigheter är drygt hälften ganska så nöjda. Ytterligare 20 procentenheter tycker att samarbetet med polismyndigheten fungerar mycket bra medan något färre, 12 procentenheter, är riktigt nöjda med samarbetet med de sociala myndigheterna. Hur väl fungerar samarbetet med myndigheterna? (procent) 4

5 Många av fastighetsföretagen uppger att de har liten eller ingen kontakt med polismyndigheten (41 procent) och de sociala myndigheterna (49 procent). Därför har de ingen möjlighet att bedöma hur väl samarbetet med dessa instanser fungerar. De som däremot har en åsikt i frågan är överlag halvnöjda med hur samarbetet fungerar. Få är riktigt kritiska. Endast 7 procent säger att samarbetet inte alls fungerar och ytterligare 18 respektive 20 procent säger att samarbetet inte fungerar särskilt bra. Med andra ord är mer än var fjärde fastighetsföretagare missnöjd med hur samarbetet fungerar med polismyndigheten och de sociala myndigheterna. När det gäller båda dessa myndigheter är drygt hälften ganska så nöjda. Ytterligare 20 procentenheter tycker att samarbetet med polismyndigheten fungerar mycket bra medan något färre, 12 procentenheter, är riktigt nöjda med samarbetet med de sociala myndigheterna. För denna fråga gavs även möjlighet att öppet kommentera det svar som givits. När det gäller samarbetet med polismyndigheten så är det ett tydligt mönster som framträder. Missnöjet handlar till viss del om att det är besvärligt att nå polisen för en anmälan, men främst är det många som är frustrerade över att man upplever polisen som maktlös. Främst beror detta på erfarenheter av att ärenden läggs ner direkt utan utredning, att polisen är motvillig till att besöka brottsplatser eller att småbrott och vandalisering fortskrider utan att polisen kan göra någonting åt det. Det är också uppenbart att något rutinmässigt samarbete mellan fastighetsföretagen och polisen inte är vanligt förekommande om det alls existerar. Här följer ett litet urval av kommentarerna. Då jag polisanmäler skadegörelser eller stöld blir ärendet alltid avskrivet inom 2-3 timmar. Polisen utreder bara om det är allvarlig misshandel eller om det rör sig om stöld av mycket stora värden. Jag anser inte längre att det är lönt att vända sig till polisen. Finns sällan resurser att ta hand om sakerna i ett tidigt/direkt skede. Det enda jag har haft kontakt med dom är angående skadegörelse på fastighet, ärendet las ner... Det är helt fel att hamna i växeln i gbg för att sen sitta i kö på nästa växel i lidköping innan man kommer rätt. Hade inbrott i fastigheten för några år sedan. Trots att vi gav polisen bilmärke, färg och registreringsnummer lades utredningen omedelbart ned. Har inte etablerat några rutiner för kontakt.nu blir det det bara när någon anmälan sker Har polisanmält klotter ett 20-tal gånger. Endast en gång har man lyckats gripa någon. 5

6 Händer inget trots flera samtal o anmälningar, ex. kring stök, skrik och bråk nattetid, klotter Polisen är väldigt osynlig i vår kommun de har för lite resurser och våra problem är inte prioriterade som vanligt - väldigt dröjande om ens besök på brottsplats Vid de fall vi haft av inbrott eller skadegörelse, avskriver de ärendet direkt. Närmsta polisstation ligger 20 minuter bort. Samma möjlighet till öppna svar gavs för frågan om hur samarbetet fungerar med de sociala myndigheterna. Här ges en ganska nyanserad bild av både goda och dåliga exempel. En del fastighetsföretagare uttrycker frustration över det nuvarande systemet medan andra tycker att det fungerar bra. Även här är det tydligt att någon utarbetad samverkan inte är aktuell mellan fastighetsföretagen och de sociala myndigheterna. Här följer ett urval av kommentarerna. Dåligt engagemang och svårt att få hjälp vid de tider problem oftast uppstår, dvs kvällar och helger De ringer gärna oss, när de har problem. Om vi har problem med någon hg så är de svårt att få kontakt/hjälp. De är helt underbara i Vaggeryd. Deras största problem är att de är bakbundna av alla lagar o kan därmed inte agera som de skulle velat göra. Har tidigare fungerat mycket bra inom Härlanda, men nu har man gjort omorganisation och gamla kontakter gäller inte längre Hjälp i Sverige är frivillig och hyresgäster som behöver hjälp får själva söka detta. Men oftast inser inte personen det själv. Då är det bättre att hyran inte blir betald. Oftast har socialtjänsten satt det i system att inte betala förfallna hyror. Den erfarenheten vi har fått är att man måste hota med tråkiga överklaganden innan personen får hjälp. Vid de få tillfällen som jag varit i kontakt med dom, har återkopplingen på ärendet varit obefintlig Litet intresse för våra problem - och ofta också för de boende/deras klienters problem. 6

7 Så skapas trygga boendemiljöer Viktigast för tryggheten är enligt de nästan 1000 fastighetsföretagarna att man har god belysning i entré och trapphus. Därefter kommer att det är rent och snyggt, att det är lätt att få tag på hyresvärden. Andra viktiga faktorer är att klotter saneras snabbt och att gemensamma utrymmen samt utemiljön är väl upplysta. Många ser också att tryggheten ökar om grannarna känner varandra. Mindre viktiga faktorer är rent tekniska som larmtjänster, säkerhetsdörrar, porttelefon och kameraövervakning. Det sistnämnda är det endast 5 procent som anser är mycket viktigt för tryggheten. Hur viktigt anser du att följande är för att säkerställa en trygg boendemiljö? (procent) belysningen är bra i entré och trappa 81 det är rent och snyggt 64 det är lätt få tag på hyresvärden 54 klotter saneras omedelbart 52 gemensamma utrymmen som vind och tvättstuga är väl upplysta 52 utemiljön är väl upplyst 50 det finns en gemenskap mellan grannarna 41 det finns en larmtjänst vid stök och bråk 23 lägenheterna har säkerhetsdörrar 17 fastigheten har porttelefon 14 gemensamma utrymmen som vind och tvättstuga är kameraövervakade 5 Mycket viktigt för tryggheten Detta resultat stämmer väl överens med den grundläggande teorin kring hur människor upplever trygghet. Mörker, skräp och nedklottrade fasader skapar otrygghet medan närheten till andra människor, såväl grannar som hyresvärd, skapar trygghet. Att synen på vad som skapar trygghet ser ut så här bådar gott för att fastighetsföretagen ska driva sin verksamhet i rätt riktning för en ökad trygghet. För att se hur åsikten förhåller sig till det faktiska agerandet har fastighetsföretagarna även fått göra en bedömning av de egna fastigheterna. Här uppstår en ganska tydlig självkritik. För nästan alla trygghetsinsatser så är det fler som säger att det är mycket viktigt för tryggheten än det är som säger att beskrivningen stämmer mycket väl in på de egna fastigheterna. Med andra ord finns det en hel del att göra för att förbättra tryggheten i det svenska fastighetsbeståndet. Den goda nyheten är att fastighetsföretagarna, som också är de som kan göra någonting åt saken, är medvetna om bristerna. Störst självkritik uppstår när det gäller belysningen i entré och trappa. Här är det 81 procent som säger att det är mycket viktigt men endast 55 procent som säger att beskrivningen belysningen är bra i entré och trappa stämmer mycket väl in på de egna fastigheterna. Denna självkritik gäller för samtliga områden med två undantag. När det gäller hur lätt det är att få tag på hyresvärden samt när det gäller tillgången till porttelefon så är det fler som anser att det egna fastighetsbeståndet uppfyller detta än det är som säger att det är mycket viktigt för tryggheten. 7

8 Hur viktigt anser du att följande är för att säkerställa en trygg boendemiljö och hur bra stämmer beskrivningen in på ditt företags fastighetsbestånd? (procent) Mycket viktigt för tryggheten Stämmer mycket väl in på våra fastigheter belysningen är bra i entré och trappa det är rent och snyggt det är lätt få tag på hyresvärden klotter saneras omedelbart gemensamma utrymmen som vind och tvättstuga är väl upplysta utemiljön är väl upplyst det finns en gemenskap mellan grannarna det finns en larmtjänst vid stök och bråk lägenheterna har säkerhetsdörrar fastigheten har porttelefon gemensamma utrymmen som vind och tvättstuga är kameraövervakade Självkritik/ överensstämmelse Kameraövervakning Ett av resultaten av föregående fråga visade att endast 5 procent av fastighetsföretagen anser att kameraövervakning är mycket viktigt för tryggheten. Detta blir särskilt intressant sett i relation till frågan om man anser att kameraövervakning i allmänhet bör vara tillåten i entréer och trapphus. Här är det nämligen hela 77 procent som svarar att det bör vara tilllåtet och 23 procent som svarar att det inte bör tillåtas. Bör kameraövervakning i allmänhet vara tillåten i entréer och trapphus? (procent) 8

9 Däremot är det hela 52 procent som svarar att de inte skulle sätta upp någon kamerautrustning i entréer och trapphus om det var tillåtet. 12 procent skulle sätta upp det i samtliga fastigheter och 36 procent skulle göra det i någon/några fastigheter. Skulle du installera kameraövervakning om det var tilåtet? (procent) Trygghetsarbete Undersökningen visar att det finns stor potential att utveckla trygghetsarbetet bland fastighetsföretagen. Många (60 procent) anser att det de själva gör idag i det egna beståndet är tillräckligt för att möta hyresgästernas trygghetsbehov. 17 procent av fastighetsföretagen är dock aktivt deltagande i samarbeten med fokus på ökad trygghet och ytterligare tre procent har tidigare varit engagerade i sådana samarbeten. Hela 19 procent svarar att de inte är engagerade i något sådant samarbete men att de gärna skulle vilja. Är ditt företag engagerat i något trygghetssamarbete med andra företag/organisationer? (procent) 9

10 I denna fråga är det förstås ganska stora skillnader från ett litet familjeföretag med små resurser till ett stort företag liksom mellan olika typer av städer. Bland företag med fler än tio fastigheter i beståndet är det 35 procent som idag arbetar aktivt i trygghetssamarbeten medan det i små fastighetsföretag med 1-4 fastigheter endast är 11 procent. Samma skillnad uppmäts beroende på städernas storlek. I Göteborg är det 28 procent av fastighetsföretagen som samverkar med andra aktörer för ökad trygghet. I mindre städer är motsvarande siffra 15 procent. De flesta tror att de har den kunskap och kompetens de behöver i företaget för att säkerställa en hög trygghetsnivå kring det egna fastighetsbeståndet. Att endast 19 procent säger att de absolut har denna kunskap tyder dock på en stor osäkerhet om vilken kunskap som faktiskt krävs. Endast 15 procent uppger att de saknar denna kompetens i företaget. Har ditt företag den kunskap/kompetens som behövs för att säkerställa en hög trygghetsnivå kring företagets fastigheter? (procent) 10

11 Sammanfattning Det är uppenbart att frågor om trygghet ligger nära till hands för de flesta som är verksamma i fastighetsbranschen. Oerhört få fastighetsföretagare anger att exempelvis inbrott, misshandel på gator och torg och klotter inte är ett problem i deras kommun. Dessutom är det en klar majoritet som inte anser att utvecklingen går åt rätt håll. Oavsett vilken form av brott eller otrygghet det gäller så anger omkring hälften att det inte har skett någon förbättring de senaste fem åren och omkring var fjärde fastighetsföretagare säger att problemen dessutom har intensifierats. Detta är ett alarmerande resultat som manar till såväl handling som eftertanke. Den som äger och förvaltar fastigheter ansvarar för människors hem, arbetsplatser, handels- och mötesplatser. Fastighetsbranschen har med andra ord ett stort ansvar för att människor känner sig trygga och fritt kan röra sig i dessa miljöer. Det är inte ett ansvar de bär själva utan ett de delar med kommunen såväl som polismyndigheten och de sociala myndigheterna. Eftersom frågorna är svåra för en enskild aktör att hantera är det mest verkningsfullt att samverka i trygghetsfrågor. Trots detta är det bara omkring var sjätte fastighetsföretag som idag aktivt deltar i något trygghetssamarbete. Här finns det en stor utvecklingspotential. Faktum är att andelen fastighetsföretag som samverkar med varandra, kommunen och andra organisationer för ökad trygghet skulle kunna fördubblas enligt företagen själva. Många skulle vilja engagera sig men behöver sannolikt både draghjälp och kunskapstillförsel för att få igång arbetet. När det gäller de egna fastigheterna visar fastighetsföretagen god insikt i trygghetsskapande åtgärder men också en viss självkritik. Många anser exempelvis att det är viktigt med god belysning, att det är rent och snyggt och att det finns en gemenskap mellan grannarna för att skapa trygghet i en fastighet. Samtidigt är det något färre som själva anser att dessa värden uppfylls tillräckligt väl i det egna fastighetsbeståndet. Med andra ord finns det anledning till självrannsakan och möjlighet till förbättrad trygghet även inom det egna företaget. Intressant att notera är den relativt låga tilltro som finns till betydelsen av tekniska lösningar för att skapa trygga boendemiljöer. Säkerhetsdörrar, porttelefoner och kameraövervakning anses ha betydligt lägre påverkan på tryggheten än mjukare faktorer som att det är lätt att få tag på hyresvärden, att det är rent och snyggt samt att grannarna känner varandra. Detta blev också tydligt i samband frågan om kameraövervakning borde tillåtas. Trots att de flesta var emot förbudet så var det ändå inte mer än hälften av fastighetsföretagen som uppgav att de skulle sätta upp några kameror om det tilläts. De flesta av oss vill bo i attraktiva städer med god tillväxt och blomstrande handel. När vi går ut i våra städer vill vi inte mötas av våld, klotter och stölder. Trygghet är ett grundläggande behov för oss människor. Därför är det en av de faktorer som alltid rankas högst när hyresgäster värderar sitt boende. I denna undersökning är det tydligt att trygghetsfrågorna också ligger högt på fastighetsföretagens agenda. Samtidigt visar den på en rad förbättringsmöjligheter där både fastighetsföretagen, polisen, kommunen och det övriga näringslivet kan göra mycket för att förbättra sina städer. Nyckelordet här är samverkan och förhoppningsvis kan den insikt och kunskap som kommer av denna rapport driva på utvecklingen i rätt riktning. Vi på Fastighetsägarna tar gärna tillsammans med våra medlemsföretag en ledande roll i kampen för ökad trygghet i våra svenska städer. 11

12 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i form av en e-postenkät som skickades ut under oktober månad Urvalet för enkäten var samtliga av Fastighetsägarna Göteborg Första Regionens medlemsföretag. Enkäten gick ut med två påminnelser och totalt sett har 955 fastighetsföretag spridda över 100 av landets kommuner besvarat enkäten. Om Fastighetsägarna Fastighetsägarna är en rikstäckande intresse- och branschorganisation som representerar drygt medlemsföretag och som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Organisationen består av sex regionföreningar varav Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) är den största med mer än medlemsföretag som äger drygt fastigheter i 105 kommuner inom Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL > FAX > 12