Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

Transkript

1 Överenskommelse mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund Åtgärdplan 2009 Åtgärdsplan 2009

2 Lunds BRÅ Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta eller studera i. Rådet består av både kommunala företrädare och personer från andra verksamheter.

3 Överenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Denna överenskommelse är Lund kommuns och Närpolisområde Lunds gemensamma åtgärdsplan för Den är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlingsoch verksamhetsplaner. Lunds Brottsförebyggande Råd, Lunds BRÅ, ansvarar för att arbetet drivs framåt och för att uppföljning, utveckling och revidering av överenskommelsen sker. Syftet med en gemensam överenskommelse är att fördjupa samarbetet mellan kommun och polis och därigenom minska brottsligheten och förbättra tryggheten för medborgare och verksamma i Lunds kommun. Utifrån en gemensam problembild har Lunds BRÅ:s arbetsgrupp tagit fram fyra prioriterade områden för 2009 års verksamhet. Dessa områden är: Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet Sysselsättning för ungdomar under sommaren Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet Kommunikation I överenskommelsen redovisar kommunen och polisens gemensamma åtgärder och åtaganden inom dessa fyra områden. Alla insatser ska ha mätbara mål och resultatet ska följas upp och redovisas för kommunstyrelsen och polisledningen via Lunds BRÅ. En ny överenskommelse undertecknas årligen. Processen inleds under det första kvartalet varje år, då resultatet av föregående års överenskommelse redovisas. Därefter tar förankringsarbetet för kommande års överenskommelse vid. Undertecknandet av överenskommelse för kommande år sker i september. Under sista kvartalet kompletteras överenskommelsen med beskrivningar av de olika insatserna. Ansvarig för framtagandet av detta dokument är Lunds BRÅs Arbetsgrupp. Lund april 2009 Mats Helmfrid Kommunstyrelsens ordförande Peter Tjäder Polismästare

4

5 Innehåll Nulägesbeskrivning... 4 Mål och problemområden... 6 Problemområden och insatser Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet... 7 Ansvarsfull alkoholservering... 7 Tillsyn... 7 Narkotikabekämpning... 8 Synlighet... 8 Sommarjobb... 8 Sommarpraktik för ungdomar... 8 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet... 9 Trygghetsvandringar... 9 Synlighet timmars-regeln Skaderapporteringssystem Kommunikation Kommunikationsplan Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

6 Nulägesbeskrivning LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd Grunden för det brottsförebyggande arbetet ligger i det långsiktiga arbete, byggt på vetenskapligt beprövade metoder, som bedrivs inom kommunens olika förvaltningar. Trenden talar för att anmälda våldsbrott och ordningsstörningar i nöjeslivet kommer att öka. Gruppen år ökar kraftigt de kommande åren. Denna åldersgrupp har andra förutsättningar för att delta i nöjeslivet än gruppen år som nu är stor. Till detta kommer ett flyttmönster som innebär att många flyttar till större orter där utbudet av nöjen och alkohol är större. Narkotikaproblematiken och den höga tillgången på narkotika kan antas bestå. Trenden i övriga Europa är att drogmissbruket ökar samt en växande grupp åringar i nöjeslivet gör att risken för en ökad efterfrågan av kokain är stor. De senaste årens stora ungdomskull har givit ett ökat antal brott av de brottstyper som ungdomar ofta begår, främst skadegörelsebrott och där skolor är hårt drabbade. Kommunens kostnader orsakade av skadegörelsen på skolor har varit svår att få ett samlat grepp om. När det gäller arbetet med unga lagöverträdare har Socialförvaltningen i Lund tagit en tätposition i landet. Det gäller både insatser mot unga lagöverträdare och arbetet med medling och stöd till unga brottsoffer. Placeringen av socialsekreterare hos polisen är en framgångsfaktor. Lundahoj, som är ett samarbetsprojekt mellan Tekniska förvaltningen, Socialförvaltningen och Polisen, är ett av de bästa exemplen på situationell brottsprevention som finns i Sverige. Projektet som nu övergått till varaktig verksamhet har gett en markant minskning av antalet cykelstölder men också inneburit en ökad trygghet i området kring Centralstationen. Trygghetsindexet för Lund är bland de bästa i Skåne och, i jämförelse med andra städer av samma storlek, mycket gott. Polisen gör årliga trygghetsmätningar. I Lunds kommun ingår 1500 personer fördelade på fem mätområden. För att behålla det goda resultatet måste polisen och kommunen hela tiden ha trygghetsfrågorna i fokus. Bland annat genom att göra trygghetsvandringar vilket är effektivast i de områden där medborgarena upplever störst otrygghet. Under våren 2008 tog Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret fram idéskriften Tryggare Lund. I denna beskrivs hur utformningen av den fysiska miljön kan bidra till en ökad trygghet. 4

7 Polisens synlighet har stor betydelse för människors upplevda känsla av trygghet. Under kommer polisen i Lund att få ökande resurser. De nya polisresurserna kommer i allt väsentlig användas i yttre tjänst för att öka Polisens synlighet. Det mobila poliskontoret, som prövats under 2008, ska var en permanent verksamhet i satsningen på ökad synlighet och service till medborgarna i Lund. Mycket bra görs utan att det är känt. Det är av stor vikt att det finns en kommunikationsplan i överenskommelsen som kan bidra till ökad medvetenhet och trygghet. Det är viktigt att betona att Polis och kommun arbetar strategiskt med trygghetsfrågor och brottsreducering. Ett tryggare Lund - nu och i framtiden 5

8 Mål och problemområden LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd Ur ett längre perspektiv, 3-4 år, har fyra övergripande mål lyfts fram utifrån nulägesanalys samt kunskap om vilka åtgärder som är effektiva att använda. Samtliga mål följs upp med indikatorer som visar på hur måluppfyllelsen varit. De övergripande målen är att Den totala brottsligheten ska minska. Detta mål mäts i antalet polisanmälda brott, där antalet brott per 1000 invånare ska minska 2010 jämfört med Antalet människor som känner sig otrygga ska minska. Trygghet & otrygghet mäts i Polisens årliga medborgarundersökningar. Droganvändningen bland ungdomar ska minska. Detta mål mäts i LUNK- Lunds Ungdomsenkät, en fördjupad drogvaneundersökning som görs vart tredje år. Antalet uppdagade narkotikabrott gällande ungdomar år ska öka. De polisanmälda brotten är en indikator för detta mål. Med dessa övergripande mål som utgångspunkt har följande fyra problemområden och insatser för år 2009 identifierats. Varje problemområde innehåller en beskrivning kring syfte, förväntad effekt, tidplan, ansvarig, samverkanspartners och en metod för uppföljning Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet 2 Sommarjobb 3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet 4 Kommunikation 6

9 Problemområden och insatser Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet Syfte med avtalsområdet: att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador Förväntad effekt: att misshandeln utomhus ska minska per 1000 invånare i förhållande till medianvärdet för att den upplevda tryggheten i centrum kvälls- och nattetid ska öka. Tillvägagångssätt:» Ansvarsfull alkoholservering Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering, som är en vetenskapligt beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer, skall genomföras två gånger under Socialnämnden Samverkanspartner: Krögarna och Polisen Metod för uppföljning: Skådespelarstudier, enkäter» Tillsyn Polisen och socialförvaltningen ska fyra gånger under 2009 tillsammans genomföra tillsynsbesök på krogar i kommunen. Polisen och socialförvaltningen ska var för sig göra egna kontroller. Kontroller av butikernas efterlevnad av åldersgränserna vid försäljning av folköl och tobak ska genomföras av socialförvaltningen. Socialnämnden och Polisen Samverkanspartner: Krögarna och ordningsvakter Metod för uppföljning: Protokoll Ett tryggare Lund - nu och i framtiden 7

10 LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd» Narkotikabekämpning I samverkan med krögare och socialförvaltning ska Polisen fyra gånger under 2009 göra riktade insatser mot nöjeslivet och vidta lämpliga åtgärder för att förebygga problemet. Polisen Samverkanspartner: Krögarna, ordningsvakter och Socialförvaltningen Metod för uppföljning: Polisens statistik, drogvaneundersökningar» Synlighet Varje helg ska Polisen ha särskilt avdelad personal med ansvar för Lunds centrum. Det mobila poliskontoret ska användas i denna verksamhet för att på så sätt markera Polisens närvaro tydligare. Polisen Samverkanspartner: Kultur- och fritidsförvaltningens fältgrupp Metod för uppföljning: Trygghetsmätningar 2 Sommarjobb Syfte med avtalsområdet: att skapa fler sommarjobb för att ge meningsfull sysselsättning till fler unga under sommarlovet. Förväntad effekt: att bidra till en ökad självkänsla och introduktion i arbetslivet samt minska risken för att unga rekryteras till grupper som begår brott. Tillvägagångssätt:» Sommarpraktik för ungdomar Det antal platser som erbjuds för sommarpraktik via kommunen ska ökas från 370 till 500. Varje plats ska omfatta minst 3 veckors arbete sommaren Socialnämnden Samverkanspartner: Kommunala förvaltningar och bolag Metod för uppföljning: Statistik över förmedlade sommararbeten 8

11 3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet Syfte med avtalsområdet: att påverka det offentliga rummet ur ett trygghetsperspektiv. Förväntad effekt: Minskad brottslighet och ökad trygghet Tillvägagångssätt:» Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar innebär ett samarbete mellan boende, fastighetsägare/-förvaltare, närpolis och andra verksamma inom området och bidrar till att fler verkar för tryggare och vackrare utemiljöer. Under 2009 ska fyra trygghetsvandringar genomföras. Platserna väljs ut av Lunds BRÅ. Polisen och Tekniska nämnden Samverkanspartner: Boende, näringsidkare och fastighetsbolag Metod för uppföljning: Trygghetsmätningar och protokoll från trygghetsvandringarna» Synlighet Det mobila poliskontoret ska användas för att markera Polisens närvaro tydligare. Detta gäller såväl dagtid i bostadsområden som kvällstid och helger i Lunds centrum. Platserna väljs ut av Polisen och närvaron ska styras till de platser och bostadsområden där insatsen har störst effekt. Detta ska ske fortlöpande under Polisen Samverkanspartner: - Metod för uppföljning: Trygghetsmätningarna Ett tryggare Lund - nu och i framtiden 9

12 LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd» 24 timmars-regeln Att arbeta för att minska klotter, nedskräpning och skadegörelse är viktigt för att öka medborgarnas trygghetskänsla. Området kring centralstationen, skolbyggnader och övriga platser som kommunens förvaltningar och Polisen gemensamt pekar ut ska klottersaneras inom 24 timmar. Tekniska nämnden och Polisen Samverkanspartner: Fastighetsägare och Serviceförvaltningen Metod för uppföljning: Trygghetsmätningarna och statistik över antal insatser» Skaderapporteringssystemet Under 2009 ska Lunds kommun införa ett skaderapporteringssystem för kommunens skolbyggnader. Barn- och skolnämnderna, Utbildningsnämnden Samverkanspartner: Kommunkontoret, Lundafastigheter Metod för uppföljning: Statistik över skador och kostnader. 10

13 4 Kommunikation Syfte med avtalsområdet: att ta fram en kommunikationsplan, som syftar till att förmedla fakta, öka medvetenheten om faktiska förhållanden och om vilka åtgärder som görs samt att marknadsföra kommunens och Polisens brottsförebyggande arbete. Förväntad effekt: att öka kunskapen om Polisens och kommunens strategiska arbete med trygghetsfrågor och brottsreducering. Tillvägagångssätt:» Kommunikationsplan Under 2009 ska en genomtänkt och sammanhållen kommunikationsplan med tillhörande kommunikationsstrategier för såväl intern som extern information angående överenskommelsen och dess innehåll utarbetas. Lunds kommuns presschef och Lunds närpolischef Samverkanspartner: - Metod för uppföljning: Medieanalys, enkäter, statistik och sammanställningar över genomförda insatser Ett tryggare Lund - nu och i framtiden 11

14

15

16 Produktion & grafisk utformning: Lunds BRÅ, kommunkontoret Tryck: Serviceförvaltningen, Tryckeriet, Lunds kommun