I KROGNÄRA MILJÖER EN PILOTSTUDIE AV LÄNSSTYRELSERNA DALARNA / GÄVLEBORG

Transkript

1 SAMVERKAN MOT VÅLD I KROGNÄRA MILJÖER EN PILOTSTUDIE AV LÄNSSTYRELSERNA DALARNA / GÄVLEBORG

2 Bakgrund Folkhälsomyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet initierade 2012 två parallella förstudier kring våld i krognära miljöer i Gävleborgs och Dalarnas län. RPS förstudie avslutades november Länsstyrelsernas förstudie avslutades juni Uppdraget var att kartlägga arbetet i krognära miljöer och hur samordning mellan polis, kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i krognära miljöer fungerar. Kartläggningen visar brister men också goda exempel. Kartläggningen ger förslag på effektivisering och utveckling.

3 Genomförande Kartläggningen, som består av enkätundersökning och intervjuer, presenteras i rapporten Länsstyrelsen Dalarna 2014:12. Materialet ger svar på om och hur tillsynen fungerar enligt alkohollagen och tobakslagen, om man arbetar med AAS, Kronobergsmodellen, SMADIT, Krogar mot knark m fl. metoder. Materialet tar upp samverkansöverenskommelser mellan polis, kommuner och andra aktörer. I rapporten finns också en sammanställning med analys.

4 Aktörer Aktörer i studien är: ANDT-samordnare Tillsynshandläggare Poliser Ordningsvakter Krögare

5 Den primära lösningen är enkel Våldsproblematiken i krognära miljöer har ett starkt samband med alkohol och på vilket sätt alkohol konsumeras Förhindra överservering och servering till underåriga Stoppa tillgången på alkohol bland underåriga

6 Insatsområden 1. Metoder 2. Utbildning 3. Tillsyn 4. Tillståndsgivning 5. Samordning inom ANDT 6. Samverkan 7. Framgångsfaktorer 8. Möjliga åtgärder

7 1. Metoder som efterfrågas Ansvarsfull Alkoholservering Krogar mot knark Kronobergsmodellen SMADIT Föräldrastödjande metoder

8 2. Utbildningsinsatser som efterfrågas Nationellt likvärdig grundutbildning för tillsynshandläggare Utbildning i Ansvarsfull Alkoholservering för alla krogaktörer. men bör vara obligatorisk för ordningsvakter. Påbyggnadsutbildning i AAS, t ex vartannat år. Grundutbildning för ordningsvakter bör utvecklas enligt de önskemål som framkommer i intervjusvaren. Erfarna OV bör vara delaktiga i utbildningarna bidra med sin kompetens. Gemensam fortbildning i ANDT-frågor för polis, social, fritid, tillsyn, folkhälsa, elevhälsa, skola m fl. Gemensamt lärande ökar samförståelse/möjligheter att sprida erfarenheter. A-handläggare behöver få utbildning och lagstöd i den nya alkohollagen. I brist på praxis ger den stort tolkningsutrymme.

9 3. Behov av åtgärder inom tillsyn Seriösa krögare välkomnar tillsyn kvitto på att de gör något bra a) Grundutbildning och spetskompetens för tillsynshandläggare b) Utöka tjänstgöringsgraden för tillsynshandläggare c) Utveckla interkommunala tillsynsgrupper/enhetligt arbetssätt d) Utöka samordnad tillsyn, framför allt kommun och polis e) Se över delegationsrätten, bör tillsyn ligga kvar på kommunen? f) Överväg att återinföra administrativa åtgärden villkor

10 4. Behov av åtgärder inom tillståndsgivning Remissinstanser är: Kronofogdemyndigheten Skatteverket Räddningstjänsten Miljö-/hälsoskyddsnämnden Polisen Tydliga remissvar från polisen kan skärpa kommuners tillståndsprövning och förhindra ordningsstörning. Kan gälla t ex antal ordningsvakter, serveringstider och ordningsläget vid serveringsstället. Olämpliga personer kan stoppas redan vid ansökningsförfarande. Åklagare/domstolar kan utfärda erinran, varning, tillstånd återkallas.

11 5. ANDT-samordningens roll ANDT-samordnare är en naturlig del av den totala insatsen i en kommun, för att förhindra våld i krognära miljöer och minska efterfrågan på alkohol/droger. ANDT-frågorna ingår ofta som en del i tjänsten som folkhälsoplanerare, -samordnare, -strateg. De kan också finnas i tjänsten som BRÅ-samordnare, ungdomsstrateg, beredskapssamordnare. I Gävleborgs län har samtliga tio kommuner ANDT-samordnare. I Dalarna finns funktionen i 14 av 15 kommuner. Hur stor tid som avsätts för uppdraget varierar stort mellan kommunerna.

12 6. Samverkan Samverkan är centralt i det brottsförebyggande arbetet - omfattar en lång rad viktiga aktörer. Redan nämnda är polis, tillsynshandläggare, ANDT-samordnare, o-vakter, krögare. Andra viktiga aktörer är vårdcentraler/andra landstingsverksamheter, regionförbund, domstolar, skattemyndighet, BRÅ, frivilligorganisationer, andra delar av näringslivet (än krogar). När samarbetet är formaliserat (struktur, rutiner, återkoppling) så ökar möjligheterna till fungerande samverkan. Då kan det också lättare upprätthållas vid t ex personalbyten. Samverkan kan t ex vara gemensamma nätverksträffar och utbildningar med kommunpersonal, krögare med flera.

13 7. Framgångsfaktorer I Avesta, Sandviken och Hudiksvall så Prioriterar polisen samverkan kring våldsförebyggande arbete Fungerar samverkan polis, A- handläggare, ordningsvakter Har polisen utsättningar med ordningsvakter inför helgerna Engagerade handläggare Utvecklad samverkan med krogarna Utbildning i Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar mot knark

14 8. Fler förslag till åtgärder a) Samverkansavtalen mellan kommun och polis måste formaliseras, efterlevas och följas upp. b) Berörd personal behöver stärkt kunskap om domar/rättsläge. c) Policyarbete hos krögare där det inte redan finns. Policys är till för både personal och gäster - ett levande dokument som ska vara föremål för regelbunden uppdatering.

15 TAL TILL PUNKT 3 BEHOV AV ÅTGÄRDER INOM TILLSYN b. Generellt avsätter kommunerna för lite tid och resurser för tillsyn. Det gör tillsynsfunktionen sårbar. Inte minst när tjänstemän är ensamma om uppgiften i en kommun. Ofta är kommunernas alkoholhandläggare också tobakshandläggare. Många har också tillsynsansvar över försäljningen av receptfria läkemedel. Trenden är att handläggarnas arbetsuppgifter växer i antal inom en redan från början begränsad tjänstetid. c. Risk för otillbörlig påverkan. Ju mindre en plats är, desto svårare är det att hitta en skarp gräns mellan personliga kontakter inom olika nätverk och rollen som beslutsfattande politiker eller tjänsteman. Interkommunala tillsynsgrupper. e. Lagstiftaren har delegerat tillsynsuppgifterna enligt alkohol- och tobakslagen nationellt till Folkhälsomyndigheten, regionalt till länsstyrelserna och lokalt till kommunerna. Om tillsyn inte fungerar i en kommun kan länsstyrelsen visa på brister, ge kritik eller allvarlig kritik och begära åtgärdsplan. I övrigt saknas sanktionsmöjligheter. f. För alkoholhandläggarna var villkor ett viktigt verktyg för att stävja problem bland krögare som redan har serveringstillstånd. Efter ordningsstörningar kunde kommunen villkora att det till exempel skulle finns tillräckligt med personal på uteserveringar, att det skulle finnas fler ordningsvakter under vissa tider eller att personalen skulle utbildas i AAS. Den nya lagen som trädde i kraft 2011 ger bara möjlighet att utfärda villkor vid den direkta tillståndsgivningen.

16 TAL TILL PUNKT 7 FRAMGÅNGSFAKTORER Avesta kommun har sedan många år etablerat två samverkansgrupper. I BUAD (Barn Ungdomar Alkohol och Droger) samverkar personal från skolan, individ- och familjeomsorgen samt personer från frivilligorganisationen och kyrkliga samfund. Kommunens ANDT-samordnare finns med. I gruppen utbyter man information och följer det långsiktiga preventiva arbetet kring barn och unga där föräldrastöd ingår. BUAD är väl förankrad både i skola och omsorg och att det finns ett uttalat stöd från kommunledningen. Poliser som medverkar är starkt engagerade. TAL TILL PUNKT 8c - POLICYARBETE Policyarbete hos krögare tas upp som en punkt på utbildningen i AAS men kan utvecklas. Kommunerna kan hjälpa krögarna igång med ett policyarbete där det inte redan finns. En policy är till för att alla, både personal och gäster ska veta vad som gäller på krogen. Policyn ska vara ett levande dokument som är föremål för regelbunden uppdatering.