Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 19 november 2013 kl. 8:30 Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Överenskommelse om samverkan mellan Polismyndigheten i Kalmar län och Kalmar kommun Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Lotta Petersson, Polismyndigheten i Kalmar län, och Kjell Lindberg, socialförvaltningen 2. Medborgarförslag om Snurrom som plats för Linnéuniversitetet Beslutsnivå: Kommunstyrelsen 3. Information om kommunledningskontorets organisation Föredragande: Annette Andersson, kommunledningskontoret

2 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund KS 2013/0779 Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan mellan Polismyndigheten i Kalmar län och Kalmar kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till överenskommelse om samverkan mellan Polismyndigheten i Kalmar län och Kalmar kommun. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund Kalmar kommun och Polismyndigheten i Kalmar län har sedan tidigare en formaliserad överenskommelse om samverkan. Den senaste överenskommelsen undertecknades Nu har en ny överenskommelse utarbetats med särskilt fokus på samverkan för att minska användningen av droger samt gemensamma insatser mot rattfylleri och drograttfylleri. Kerstin Björklund strateg för social hållbarhet Bilaga Överenskommelse om samverkan Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Kerstin.Bjorklund@kalmar.se

3 ÖVERENSKOMMELSE Samverkan mellan Polismyndigheten i Kalmar län och Kalmar kommun Problembeskrivning Överenskommelsen grundar sig på Trygghetsundersökningen 2012, Brottsstatistik, Polismyndigheten i Kalmar läns Kriminalunderrättelserapport, Välfärdsbokslut, enkät gällande alkohol och narkotika för grund- och gymnasieelever (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN). Indikationer från både polis och kommun talar för en ökad användning av droger bland unga. CAN-undersökningen 2010 visade att 18 % av pojkarna använt narkotika vid något tillfälle. Motsvarande siffra för flickor var något lägre 11 %. Riksgenomsnittet för pojkar låg på 21 % och för flickor 15 % års undersökning presenteras i november månad. Polisen har ökat antalet beslag av narkotika. En mätning i kommunens avloppsvattensystem har visat på höga halter av cannabis och förekomst av amfetamin och kokain. Mätningar kommer att upprepas. I oktober 2005 startades projektet Trafik Utan Droger (TUD) som innebär samverkan mellan myndigheter mot alkohol och andra droger i trafiken. Projektet bytte senare namn till SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) och nu är Länsstyrelsen huvudman och metoden har permanentats. SMADIT innebär att polisen för motiverande samtal och erbjuder tidig kontakt med socialtjänsten i syfte att så många som möjligt ska få behandling för sitt missbruk och därmed inte framföra motorfordon under påverkan av alkohol och andra droger anmäldes 80 rattfylleribrott och 58 drograttfylleribrott i Kalmar kommun. Den senaste Trygghetsmätningen 2012 visar på den totala trygghetsbilden utifrån 33 indikatorer. Kalmar kommun ligger på samma nivå som genomsnittet för Kalmar län års totala trygghetsindex för Kalmar kommun är bättre än 2009.

4 Överenskommelse Sedan tidigare samverkar polismyndigheten i Kalmar län och Kalmar kommun när det gäller våld i nära relation, Säkert krogliv i Kalmar (SKRIK), Krogar mot knark samt arbetet mot dopning (PRODIS, Prevention av dopning i Sverige). Nyligen har ett Barnahus öppnat i Kalmar och även den verksamheten förutsätter en nära samverkan. Ett lokalt BRÅ har nybildats och startade sin verksamhet vid årsskiftet. Kalmar Cykelstad är ytterligare ett samverkansprojekt. Dessa olika samverkansformer kommer att fortsätta. Polisens volontärverksamhet kommer att involveras i arbetet. Inom ramen för samverkansavtalet har polisen och kommunen kommit överens om att samverka i följande ansvarsområden: Insatser mot narkotika Polisens ansvarsområde Begränsa tillgängligheten genom särskilt riktade underrättelsebaserade insatser mot narkotika Ökad och fortsatt tillsyn i krogmiljö samt samverkan med ordningsvakter och ansvariga arrangörer Informationskampanjer Krogar mot knark utbilda krogpersonal Kommunens ansvarsområde Krogar mot knark utbildning för krogpersonal Informationskampanjer Verka för att drogvaneenkät görs på Linnéuniversitetet Genomföra drogvaneenkät på grundoch gymnasieskolor Skolorna och fritidsgårdarna ska ha ett upprättat handlingsprogram mot narkotika Utveckla arbetet kring ringa narkotikabrott Insatser mot rattfylleri och drograttfylleri Polisens ansvarsområde Utveckla och aktivt genomföra SMADIT åtgärder. Följa upp metoden Riktade punktinsatser brottsförebyggande och lagförande Delta i utbildning för gymnasieelever Don t drink and drive Aktivt arbeta med inkomna tips om rattfylleri/ drograttfylleri Kommunens ansvarsområde Utveckla och aktivt genomföra SMADIT åtgärder. Följa upp metoden Utbildning för gymnasieelever Don t drink and drive Utöka samverkan med frivilligorganisationer Informationskampanjer

5 Handlingsplan Gemensam handlingsplan ska upprättas snarast efter avtalet undertecknats. Information/kommunikation Polisen och kommunen ansvarar för respektive intern information angående denna överenskommelse. Parterna ska samverka kring den externa informationen såsom pressmeddelanden, presskonferens och information på respektive hemsida. Giltighetstid Denna överenskommelse gäller från det datum den undertecknas och ett år framåt. Avtalet förlängs automatiskt med ett år om inte nytt avtal upprättas eller någon av parterna säger upp avtalet tre månader innan det upphör. Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar. Kalmar den 20 december 2013 Jarl Holmström Länspolismästare Kalmar län. Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande Kalmar kommun

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Malin Vikman KS 2013/0676 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Snurrom som plats för Linnéuniversitetet Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget om Snurrom som plats för Linnéuniversitetet. Bakgrund Medborgarförslaget innebär att Linnéuniversitetet i Kalmar ska byggas som ett externt campus vid Snurrom med universitet, studentlägenheter, grönytor och restauranger och hänvisar till Linnéuniversitet i Växjö som ett framgångsrikt exempel. Med ett externt campus skulle företagen i hamnen fortsatt ha möjlighet att expandera och många lägenheter i Kalmar skulle bli tillgängliga för nya invånare. Yttrande Sedan 2008 har Kalmar kommun tillsammans med Linnéuniversitetet arbetat för att hitta en lämplig placering av ett samlat universitet. Flera platser har undersökts och 2011 beslutades att utredningsarbetet skulle omfatta Fredriksskans och Ölandshamnen. En anledning till beslutet var att dessa platser levde upp till universitetets ledstjärnor på kommunikations-, stads- och sjönära. Efter att omfattande utredningar har genomförts har sedan sommaren 2012 fokus legat på Ölandshamnen. I stadsplanering vet man idag att få vinster finns med och 70 talets modernistiska funktionsuppdelning. Snarare pågår stora arbeten runt om i landet med att luckra upp och integrera funktionsuppdelade byggnadsstrukturer och knyta separerade områden till varandra. Funktionsblandning är idag ett viktigt och välanvänt begrepp. Detta för att vinna liv i ett område under dygnets alla timmar vilket leder till levande stadsdelar och därmed trygghet. Investeringar i offentliga verksamheter av storleksordning universitet är sällsynta. Därför vill man vinna så många synergieffekter av en sådan investering som möjligt. Vid en placering av universitetet vid Snurrom skulle universitetet bli sig självt tillräckligt. Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax Malin.Vikman@kalmar.se

7 KS 2013/ (2) Studenterna skulle äta och sova intill skolan där de befinner sig dagtid. De städer som under och 70-talet byggde externa campus investerar idag stora belopp på att utveckla byggnadsstrukturer och andra kopplingar för att få in studenterna till städernas centrum. Exempelvis i Lund, Umeå och Linköping. Även i Växjö finns kritik på att studenterna är ute på campus utan att någonsin besöka Växjös stadskärna. Vid en stadsintegrerad placering kan studenterna dagtid befolka stadskärnan vilket ökar dess attraktivitet och synergieffekter såsom exempelvis ökad handel uppstår. Befintliga miljöer kommer till användning såsom bibliotek, befintliga caféer och restauranger. För näringslivet och befolkningen är det ett stort värde med ett synligt universitet i staden. Stadens dynamik och kreativitet ökar genom kontakt med ofta inflyttade, utbildade och internationellt orienterade unga vuxna. Det finns ekonomiska vinster i dagens sätt att förtäta istället för att sprida en stad. Befintliga ledningar, infrastruktursystem och utomhusytor kan användas instället för att nya ledningar ska dras fram, nya utomhusytor anläggas och infrastruktursystem ska läggas om. Ofta är det också ett stort värde i att befintliga utomhusytor och parker används mer frekvent och befolkas för att skapa en livaktig stadskärna. Människor vill vara där människor är. Det är ett basalt mänskligt karaktärsdrag. Vi lär i möten med olika yrkesgrupper, åldersgrupper och skeden i livet. Vilket är ytterligare en värdefull synergieffekt som uppstår med ett stadsintegrerat universitet i motsättning till ett externt campus. Utifrån ovanstående föreslår vi att medborgarförslaget avslås. Eva-Lena Larsdotter projektledare Hanna Dahmberg arkitekt

8