Folkhälsoplan Kramfors kommun
|
|
|
- Carl-Johan Andersson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsoplan Kramfors kommun Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter allra högst, och är en viktig faktor för den enskildes livskvalitet. Att ha invånare som är friska och kan vara i arbete är sannolikt en av de allra viktigaste förutsättningarna för att en kommun ska utvecklas. Forskning visar att god hälsa i befolkningen leder till ekonomisk tillväxt och utveckling medan en ekonomisk tillväxt inte lika tydligt leder till bättre hälsa. Därmed är de viktigt att se folkhälsan, inte bara som ett mål, utan ett medel för kommunens utveckling. Nationell folkhälsopolitik Sverige fick en nationell folkhälsopolitik när riksdagen år 2003 antog 11 nationella mål för folkhälsan. Huvudsyftet med folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa bland befolkningen i Sverige. De första sex målen berör strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på nationell, regional och lokal nivå. De fem sista målen rör livsvillkor och levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Det moderna folkhälsoarbetet och dess målområden grundas på de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Därmed är de nationella målen vägledande för Kramfors lokala folkhälsoarbete. Folkhälsans målområden (antagna av riksdagen 2003, reviderade 2007) 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Lokal folkhälsopolitik Sedan september 2008 har det funnits ett uppdrag att utveckla en handlingsplan för Kramfors lokala folkhälsoarbete ( ). Planen har tagits fram utifrån de 11 nationella folkhälsomålen (Prop. 2007/08:110), lokal statistik och i samråd med kommunens förvaltningar. Genom Liv och hälsa, Kramfors kommun 2009 (se bilaga) ges en bild av hälsoläget i kommunen idag. Urvalet av indikatorer har gjorts tillsammans med landstinget Västernorrland. Liv och hälsa är ett utgångsläge för att följa upp befolkningens hälsa. Över tid kan denna sammanställning utvecklas/förändras beroende på hälsoutveckling och behov. Folkhälsoarbetet ska bidra till att Kramfors upplevs vara en attraktiv, trivsam och trygg kommun. Detta genom att skapa förutsättningar för en bättre fysisk men också psykisk hälsa för kommunens befolkning. Aktiviteterna som beskrivs i planen är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Förslagen på aktiviteter som finns i planen är exempel på vad som redan görs och även sådant som bör utvecklas. Det finns säkerligen fler pågående aktiviteter som har betydelse för befolkningens hälsa.
2 Planen ska synliggöra att befolkningens hälsa är ett kommunövergripande ansvar, sprida ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt, få aktörer att se det folkhälsoarbete de redan bedriver, ange gemensamma mål att sträva emot, skapa rutiner för folkhälsoarbetet, öka förutsättningar för samverkan inom kommunen samt med andra organisationer. Ansvar Det är kommunstyrelsen som ansvarar för genomförande och uppföljning av planen. Inom varje målområde finns ansvariga nämnder nämnda i koppling till exempel på aktivitet som genomförs/bör utvecklas. De ekonomiska resurser som insatserna kräver bekostas av befintlig verksamhet inom respektive förvaltning. En stor del av det som verksamheterna i Kramfors redan gör kan definieras som folkhälsoarbete. Vinsten med planen är att visa på att det är flera verksamheters möjlighet och ansvar att påverka samma mål och nyckeltal för att förbättra livsmiljön och därmed folkhälsan. Bästa effekt nås ofta genom flera aktörers gemensamma kraftsamlingar. Folkhälsosamordnarens ansvar är att inventera och analysera problem och resurser, skapa underlag till handlingsplaner och program innehållandes kort/långsiktiga mål och åtgärder, initiera, planera, organisera och stödja olika åtgärder, samordning av insatser och åtgärder mellan förvaltningar, myndigheter och organisationer, informera om kommunens folkhälsoarbete, ansvara för uppföljning och utvärdering av aktiviteter. Uppföljning & återrapportering av planens innehåll Uppföljning och återrapportering av aktiviteter kopplade till planen sker årligen till kommunstyrelsen under första kvartalet. Uppföljning och återrapportering av folkhälsoplanens mål och nyckeltal sker minst en gång per mandatperiod. Detta görs genom en sammanställning av aktuell statistik från nyckeltalskällorna, i form av bokslutet Liv och hälsa Kramfors kommun. : Folkhälsosamordnaren Prioriterade områden Kramfors kommuns folkhälsoarbete bygger på fyra inriktningsmål: Främja trygga och goda uppväxtvillkor för barn och unga Förbättrade levnadsvanor ska skapa hälsa bland vuxna Goda livsvillkor och levnadsvanor ska främja ett hälsosamt åldrande Kramfors ska vara en tillgänglig, trygg och säker kommun De fyra inriktningsmålen består av fem målområden: Psykisk hälsa Alkohol, tobak, droger
3 Mat och fysisk aktivitet Säkerhet och trygghet i boende och närmiljö Tillgänglighet för alla Lokala policys och handlingsplaner som har betydelse för denna plan Kramfors kommuns alkohol- och drogpolicy KF , 104 Kramfors kommuns barn- och ungdomspolicy KF , 4 Kramfors kommuns handikappolitiska program KF Källor till nyckeltal Skolverket Elevhälsosamtal skolsköterskorna, BKU Drogvaneundersökning, CAN & Landstinget Västernorrland Kostenheten, Kramfors kommun Olycksstatistik, Landstinget Västernorrland Hälsa på lika villkor (HPLV), FHI och Landstinget Trygghetsundersökning, SCB
4 Prioriterade områden Barn och ungas hälsa Främja trygga och goda uppväxtvillkor för barn och unga Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Psykisk hälsa Alkohol, tobak, droger En god skolmiljö som främjar lärande och psykisk hälsa Utveckla möjligheter för barn och ungdomsinflytande Höja debutåldern för alkoholanvändning Höja debutåldern för tobaksanvändning Andel behöriga till gymnasiet Skoltrivsel Arbetsro Skolk Har forum för barn/ungas inflytande skapats? Självrapporterat alkoholbruk självrapporterat tobaksbruk Skolverket Elevhälsosamtal Saknas CAN som genomförs/bör utvecklas SET Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet DISA Föräldrastöd 0-17 år Utse ansvarig/a för strukturella ungdomsfrågor Föräldrautbildning ÖPP/Föräldrakvarten Tillsyn och provköpsstudier alkohol/tobak BKU BKU BKU BKU/ BKU/Ådalens gymnasieförbund Inga föräldrar ska bjuda sina barn på alkohol Andel föräldrar som bjuder sina barn på alkohol hemma, självrapport unga Tydligt krav vid uppföljning av föreningsbidrag på drogpolicy/förebyggande arbete BKU Nattvandrare, Brå SET BKU Opinionsbildande insatser, Brå
5 Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Mat och fysisk aktivitet Öka andel normalviktiga Andel närproducerade och ekologiska/rättvisemärkta produkter ökar i kommunens kök Andel normalviktiga Hur ofta äter du skolmatportion/elev Andel närproducerade råvaror Elevhälsosamtal Elevhälsosamtal /kosten Kosten Involvera eleverna i planering av och matlagning Mat inom skolan ska lagas nära Utbilda skolans personal i vikten av bra mat, BKU, BKU Skapa stödjande miljöer för en aktiv fritid Fysisk aktivitet på skolan Andel ekologiska/rättvisemärkta produkter Andel barn som är fysiskt aktiva på fritiden Andel barn som deltar på gymnastiken Elevhälsosamtal BROMS Föräldrautbildningar Främja närproducerade & ekologiska/rättvisemärkta råvaror i kommunens kök Gående skolbuss, BKU, BKU,, BKU, Samarbete skola-föreningsliv, BKU Tillgång till anläggningar uppmuntrar till spontanidrott Spontanlek uppmuntras genom stadsplanering
6 Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Säkerhet och trygghet i boendeoch närmiljö Minska andel skador/olyckor Andel olyckor barn/unga LVN olycksstatistik Trygga skolvägar Utbilda barn och unga i trafiken System för kartläggning/uppföljning tillbud Skapa tillgängliga och trygga grön, motions och lekområden
7 Vuxnas hälsa Förbättrade levnadsvanor ska skapa hälsa bland vuxna Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Alkohol, tobak, droger Begränsa totalkonsumtionen av alkohol Andel dagligrökare Andel dagligsnusare HPLV Rökslutarstöd kommunalt anställda Uppföljning intern drogpolicy Begränsa totalkonsumtionen av tobak Andel riskkonsumenter av alkohol Uppföljning rökfri arbetstid Tillsyn och tillstånd Ansvarsfull alkoholservering Utbildning om drogers verkan/påverkan Alla Mat och fysisk aktivitet Skapa stödjande miljöer för en aktiv fritid Skapa möjlighet till fysisk aktivitet i anslutning till arbete Andel med normalvikt Andel med fysiskt aktiva minst 30 min/dag Intag av frukt och grönt varje dag HPLV Hälsans stig Gång och cykelprojekt Hälsobladets erbjudanden Opinion Alla Tillgång till anläggningar
8 Äldres hälsa Goda livsvillkor och levnadsvanor ska främja ett hälsosamt åldrande Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Psykisk hälsa Minska ensamheten Socialt stöd HPLV Tillgänglighetsanpassa offentliga lokaler och grönområden Volonärverksamhet Skapa attraktiva mötesplatser Temadag Äldres hälsa, Trygghet och säkerhet i boendeoch närmiljö Minska andelen höftledsfrakturer Minska andelen fallolyckor i hemmet Höftledsfrakturer Fallolyckor LVN Fallförebyggande samarbete Checklista hembesök,
9 Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Mat och fysisk aktivitet Öka mängden fysisk aktivitet, särskilt för dem som ur hälsosynpunkt rör sig för lite Skapa goda förutsättningar för att främja och bevara hälsosamma matvanor Fysiskt aktiva minst 30 min/dag Andel med normalvikt Intag av frukt och grönt/dag Andel närproducerade råvaror HPLV Kostenheten Tillgänglighetsanpassa offentliga lokaler och grönområden Främja närproducerade och ekologiska/rättvisemärkta råvaror/produkter i kommunens kök Maten ska lagas nära Andel ekologiska/rättvisemärkta produkter
10 Fysisk miljö Tillgänglighet, trygghet och säkerhet Kramfors ska vara en tillgänglig, trygg och säker kommun Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Trygghet och säkerhet i boende- och närmiljöer Öka tryggheten Trygghets index Tillgänglighet Händer det att du avstår från att gå ut ensam Medborgar undersökning Saknas HPLV Brottsförebyggande insatser /trygghetsvandringar Suicidförebyggande insatser Kartläggning, uppföljning av skade- & olyckstillfällen Skapa delaktighet i säkerhets- & trygghetsskapande åtgärder Stadsplanering som främjar möten, Brå,, BKU Tillgänglighet för alla Förbättra fysisk tillgänglighet för äldre och funktionsnedsatta genom att anpassa offentliga lokaler och platser Ingen utvald indikator, saknas Tillgänglighet genom kollektivtrafik
11 Övrigt - Information och utbildning Målområde Mål Nyckeltal Nyckeltalskälla Information och utbildning Synliggöra folkhälsoarbetet Media internt/externt Hemsidan Folkhälsosamordnaren Synliggöra befintligt arbete genom kartläggning och spridningsseminarier Information och utbildning Öka kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatsers verkan Befolkningsgruppers delaktighet vid ex. temadag Utbildning Folkhälsosamordnaren
12
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 [email protected] Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Hälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Folkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström [email protected] Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Hälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020
Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara
Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!
Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr
Folkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Utmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Folkhälsoplan för Klippans kommun
Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal
Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun
Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..
alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011
Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun
Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 [email protected] PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014. Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete
Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014 Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2010- LEDAMÖTER 2010 Kjell Axell Kommunstyrelsen
vår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Drogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...
DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan
Drogförebyggande Handlingsplan Sölvesborgs kommun innehåll Del 1 Tillsyn 5 Del 2 Förebyggande insatser 9 Del 3 Informations- och utbildningsinsatser 15 Del 4 Behandlande insatser 24 Kontakta oss 26 Denna
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet
Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Norrmalm Rinkeby-Kista
GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 [email protected] Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Rutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun
1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Kommunala Handikapprådet Protokoll 2013-09-11 1 (3) Stadhuset 2013-09-11 kl.18.00-20.30
Kommunala Handikapprådet Protokoll 2013-09-11 1 (3) Tid och plats Beslutande Stadhuset 2013-09-11 kl.18.00-20.30 Anita Ståhl, ordförande Sara Ejnell, ledamot Ann-Christin Holgersson, ledamot Mikael Kempi,
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun
Stöd & Process 2015-02-19 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2013:349 [email protected] Kommunstyrelsens Allmänna utskott Folkhälsobokslut 2014 för Upplands Väsby kommun
Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
