PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

Transkript

1 Kommunledningskontoret Sara Anderhov PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 23 februari, klockan 14:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin Närvarande: Eslövs kommun Cecilia Lind, KS, ordf. Henrik Wöhlecke, KS Lesley Holmberg ers. KS Kent Karlsson, BoF Annette Linander, KS Tony Hansson, VoO Monica Eberyd, VoO Peter Melinder, MoS Sven-Olov Wallin, GoV Christine Melinder, AoF Peter Sahlén, KoF Hans Andersson, MoS Kristin Arve, BoF Åsa Mikkelsen, Klk Magnus Månsson, Klk Elsa von Friesen, Klk Johanna Morin, Klk Behailu Tefera, praktikant Klk Sara Anderhov, Klk Handikappföreningarna Göthe Roth Inger Isaksson Snezana Krisanovic Ingemo Hellgren Wivian Holmberg Stig-Åke Grönvall

2 POMS/Närpolisen Räddningstjänsten Mats G Odestål Paavo Frick Försäkringskassan Ungdomsmottagningen Kärråkra vårdcentral Camilla Danielsson 1. Mötet öppnas Ordförande Cecilia Lind hälsade alla välkomma, och förklarade mötet öppnat. Ordförande hälsade Johanna Morin, vikarierade folkhälsostrateg, extra välkommen. 2. Justerare utses Henrik Wöhlecke utsågs att justera dagens protokoll. 3. Program för social hållbar utveckling Sara Anderhov presenterade ett utkast av programmet för social hållbar utveckling. Folkhälsostrategen fick 22 augusti 2011 i uppdrag att revidera Det goda livet Policy för hälsa och trygghet i Eslöv. Programmet för social hållbar utveckling ska ersätta kommunens befintliga folkhälsopolicy. Förslag till program har tagits fram av arbetsgruppen för social hållbar utveckling, bestående av representanter från samtliga förvaltningar. Gruppen har, utifrån Folkhälsorapport 2011, analyserat hälsoläget i kommunen och identifierat de utvecklingsområden som är särskilt angelägna för kommunen att fokusera på för en socialt hållbar utveckling i Eslövs kommun. Som ett led i framtagandet av programmet har en workshop med Rådet för Hälsa och Trygghet samt en framtidsverkstad med deltagare från samtliga förvaltningar och politiker genomförts. Programmets prioriteringar bygger på de utvecklingsområden som har identifierats i processen. Programmet inbegriper även kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete samt ungdomspolitiska arbete. Visionen för arbetet föreslås vara; att Eslövs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningar att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor. Genom att samordna, strukturera och systematisera folkhälsoarbetet syftar programmet till att utveckla kommunens arbete för en socialt hållbar utveckling. Programmet är ett komplement och ett stöd till förvaltningarnas ordinarie arbete. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället, detta är en av de stora utmaningarna för folkhälsoarbetet. För att inte förstärka dessa skillnader måste folkhälsoarbetet utföras så att det också når ut till dem som behöver det mest. På så sätt kan vi minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Med utgångspunkt i detta bör tre perspektiv särskilt beaktas; fokus på barn och unga utifrån

3 Barnkonventionens principer, fokus på ekonomiskt och socialt utsatta grupper samt fokus på mångfald och jämställdhet. Folkhälsorapporten, tillsammans med förvaltningarnas erfarenheter, påvisar att det, ur folkhälsosynpunkt, finns en del områden som kommunen behöver arbeta mer aktivt med. Förslagsvis bör följande tre prioriterade områden med mätbara mål utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet: Delaktighet, öppenhet och inflytande, Sociala och ekonomiska förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Prioriterade områden med tillhörande mål kommer årligen att följas upp i ett kommunövergripande välfärdsbokslut baserat på ett antal indikatorer. Avsikten med programmet är att lägga grunden för ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt arbete. Programmet strävar efter att uppmuntra tvärsektoriella processer och förvaltningsövergripande arbetsmetoder för att sätta individen i fokus. Syftet är att främja verksamhetsutveckling och ta till vara goda idéer ute i verksamheterna. Arbetsgruppen för social hållbarhet föreslår att en sektorsövergripande budget kopplas till programmet. Förvaltningarna, minst två, uppmuntras att utifrån ett antal kriterier ansöka om utvecklingsmedel som ligger i linje med programmets prioriteringar och målformuleringar. Handlingsplanen för hösten 2012 föreslås vara av strukturell karaktär. Syftet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för att i praktiken omsätta de övergripande målsättningarna i programmet till konkreta handlingar och åtgärder. Handlingsplanen är tänkt att lägga grunden för ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt arbete för en socialt hållbar utveckling. Programmet ska fastställas av Kommunfullmäktige och kommer att spela en betydelsefull roll i arbetet med att uppnå kommunens övergripande mål för hållbar utveckling. Förslaget kommer att remitteras till kommunens nämnder samt till Rådet för Hälsa och Trygghet och Kommunala Pensionärsrådet. Inger Isaksson föreslår ett fokus även på funktionsnedsatta under målområdet Öka etableringen på arbetsmarknaden med fokus på ungdomar och nyanlända. 4. Socialtjänst, Skola, Polis (SSP) Kristin Arve presenterade arbetsmetodiken SSP. SSP står för Socialtjänst, Skola och Polis. I Eslöv ingår även Eslövs bostads AB (Ebo) i grupperna. SSP är ett lokalt brotts- och drogförebyggande samverkansforum mellan socialtjänst, skola och polis. Målet med SSP-grupperna är att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogbruk och annat riskbeteende. SSP finns i Köpenhamn sedan 1970-talet, i Malmö sedan 2005 och i Eslöv sedan Verksamheten bygger på gemensamma handlingsplaner som görs upp årsvis i SSP grupperna. Handlingsplanerna innehåller brotts- och drogförebyggande aktiviteter som

4 berör alla fyra parter i gruppen. SSP grupperna arbetar framförallt med universell prevention som är generella och långsiktiga åtgärder mot brott/droger, men även med selektiv prevention med inriktning på riskmiljöer och riskaktiviteter. Det finns goda erfarenheter av att arbeta enligt SSP-modellen, både från Malmö, där man provat SSP-modellen sedan en tid, och från Köpenhamn, som har flera decenniers erfarenheter. Det finns många vinster med SSP-modellen. Den ger goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart brottsförebyggande arbete i kommunen. Den tydliga organisationen underlättar för samverkan mellan kommunen och polisen. Uppdraget att arbeta med SSP är knutet till befattningar, inte till person. Det innebär att personskiften inte blir lika kritiska för verksamheten. Det finns fyra lokala grupper och en styrgrupp. Styrgruppen tar fram fokusområden för året och de lokala grupperna gör upp sin handlingsplan med utgångspunkt i dessa. Samordnaren för respektive lokal grupp sköter kontakten med styrgruppen och rapporterar hur arbetet går vid varje styrgruppsmöte. Fokusområden 2011: Operativt förebyggande arbete bekymringsträffar Vidareutveckla samverkan mellan alla verksamheter Framtidstro såhär lyfter vi fram goda exempel Trygghetsskapande åtgärder 5. Socialsekreterare hos polisen Kristin Arve presenterade en av socialtjänstens samverkansinsatser med polisen. Socialsekreteraren hos polisen träffar alla ungdomar under 18 år som blir aktuella hos polisen. Socialsekreteraren tillhör kommunens förebyggande enheten, Barn och Familj, men sitter på polishuset för att få ett nära samarbete med polisen. Socialsekreteraren har följande uppdrag; Närvara vid polisförhör samt ha efterföljande samtal med ungdom och vårdnadshavare. Göra förhandsbedömningar. Skriva yttranden till åklagarmyndigheten och transportstyrelsen. Samordnare för ungdomstjänst, medling och stöd till unga brottsutsatta. Samordnare för SSP-grupp Syftet med medling är att finna en lösning som ger brottsoffret upprättelse samtidigt som gärningsmannen får insikter i konsekvenserna av sitt brott. Brottsoffer och gärningsman möts i närvaro av en medlare för att diskutera brottet och i många fall konstruera ett avtal som ska gottgöra brottsoffret. Vid årsskiftet 2007/2008 förstärktes medlingens roll i lagen om unga lagöverträdare och det blev obligatoriskt för kommunerna att erbjuda medling. Gärningspersonen kan i rättegång bli dömd till ungdomstjänst om socialsekreterare bedömt honom/henne som lämplig för denna påföljd. Ungdomstjänst innebär oavlönat arbete i timmar, vilket avtjänas på kvällar, helger och lov. Vid misskötsamhet kan ungdomstjänsten återrapporteras till åklagare och ett annat straff utdömas.

5 6. Örat mot marken Åsa Mikkelsen presenterade samverkansinsatsen Örat mot marken. "Örat mot marken" är en samverksansgrupp där Eslövs kommun tillsammans med polis och räddningstjänst långsiktigt ska arbeta för att skapa ett tryggare Eslöv. Som förebild för gruppens arbete står ett motsvarande projekt vid stadsdel Rosengård i Malmö. Samverkansgruppen bildades i augusti I gruppen ingår personal från kommunledningen, verksamhetscheferna vid flera av de kommunala förvaltningarna, personal från flera kommunala bolag och representanter från polis, räddningstjänst och bevakningstjänst. Gruppen träffas varje vecka för att kunna utbyta erfarenheter och diskutera hur parterna gemensamt ska kunna samordna sina insatser för att öka tryggheten. 7. Trygghetsvandring 2012 Ordförande Cecilia Lind informerade om att nästa trygghetsvandring blir i Löberöd den 4 april kl. 17:30 med start vid skolan. 8. Brottsförebyggande arbete - Polisen informerar Mats G Odestål presenterade aktuell brottsstatistik. Statistiken avser den 1 januari 2012 till den 23 februari 2012 i jämförelse med motsvarande period Ett urval av statistiken presenteras nedan Diff Brott i nära relationer Tillgrepp genom inbrott Våld i offentlig miljö Totalt rån Totalt olaga hot Totalt ofredande Inbrott i bostad (försök och fullbordat) Inbrott i lägenhet (fullbordat) Totalt skadegörelse Räddningstjänsten informerar Paavo Frick informerade om innebörden av VMA Viktigt meddelande till allmänheten. När en akut fara hotar kan allmänheten snabbt varnas med hjälp av utomhuslarmet Viktigt meddelande. Det kan exempelvis vara fråga om utsläpp av giftig gas eller förgiftat vatten. Signalen består av en 7 sekunder lång ton och 14 sekunders tystnad i minst 2 minuter. När man hör signalen ska man: Gå inomhus Lyssna på radio, i första hand P4 Stänga dörrar, fönster och ventilation

6 Information kan också komma i TV och text-tv. Viktigt meddelande-signalen följs av "Faran över", en sekunder lång, sammanhängande signal. Dessa signaler provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Paavo Frick presenterade även 2011 års statistik. Siffrorna från hela Rsyd, visade en sjunkande olyckstrend förutom vad gäller automatlarm. Paavo Frick beskrev att Räddningstjänsten syd har följande fokus för 2012: Fler goda möten ökad samverkan med kommunen! Inventering av helheten med folkhälsa i fokus! Stödja riskperspektiv i planprocess Stärka barns introprocess femteklassare förskolan Hembesöken fortsätter 2012: Från en brandvarnare till en i varje rum Öka uppföljning och lärande ex Örtofta branden Ny brandstation för fler goda möten för färre olyckor! - Säkerhetsstrateg informerar Inget att rapportera. 9. Handikappföreningarna informerar Inger Isaksson presenterade rapporten Skolad eller spolad från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Unga (RBU). Rapporten bygger till stor del på en medlemsenkät riktad till föräldrar till barn med rörelsehinder i skolåldern. Föräldrarna har svarat på frågor om hur de upplever sitt barns skolsituation. Totalt inkom 392 svar. Rapporten visar på stora brister. Var tredje förälder anser inte att barnet får det särskilda stöd som barnet behöver, att knappt hälften upplever att barnet får rätt stimulans för att utvecklas optimalt i skolan samt att fler än hälften i hög utsträckning har varit tvungna att arbeta för att barnet ska få tillräckliga resurser i skolan. Rapporten visar också att knappt hälften av barnen har bra möjlighet att delta på idrottsdagar och att endast tre av tio föräldrar upplever att deras barn har samma möjlighet som andra att fritt välja skola. 10. Övrigt Inget övrigt att rapportera. 11. Mötet avslutas Vice ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet. Cecilia Lind Ordförande Henrik Wöhlecke Justerare

7